Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jodkontrast och alkohol

FrågaJag fick kontrast i blodet idag. Jag undrar får man dricka alkohol samma dag. Efter att man fick kontrast?

Svar Jodkontrast påverkar alltid njurarna på något sätt genom att kontrast i blodbanorna utsöndras just via njurarna.

Njurarnas ”glomerulära” filtrering (utsöndring av oönskade ämnen) påverkas av jodkontrast och brukar vara ”sämst” vid dag 2-4 för att därefter normalt inom någon vecka återgå till status quo.
Detta gäller då även den 10% av alkoholen som inte levern tar hand om utan normalt sett utsöndras via njurarna. För att hjälpa njurens filtration och utsöndring (urinbildning) av bla. kontrast brukar vi rekommendera patienten att dricka mycket (ej alkohol!) vilket då ökar utsöndringen och förkortar tiden kontrasten har kontakt med njurvävnaden.
Alkohol hämmar bla. ADH-hormon i blodet vilket leder till en ökad urinproduktion efter alkoholintaget. Denna överproduktion av urin som lämnar kroppen kan senare ev. ha en uttorkande effekt på kroppen och därvid sämre utsöndring av resterande kontrast i blodet pga minskad urinproduktion.

Om inte patienten redan innan kontrasttillförseln, har någon form av njursvikt, vilket då ökar omsorgen av njurarna mångfallt, torde (teoretiskt) måttlig alkoholintag efteråt inte ha någon större betydelse för personer med friska njurar.

Men trots allt avråder vi till någon alkoholintag direkt efter en kontrastundersökning då vi har väldigt liten information och det finns ytterst liten (obefintlig) forskning om jodkontrast och alkohols påverkan på njurar och kropp efter en kontrastinjektion i blodet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ansiktsförlamning vid tandläkarbesök

FrågaFör en kort tid jag fick besöka tandläkare som har tagit bort en tand på mig. Nu känner jag att jag inte kan röra halva delen av mitt ansikte så bra. Vid besöket hos husläkare sa han att det är den femmte nerven. Vad ska jag göra?

SvarDenna fråga är inte röntgenrelaterad men då vi har övertandläkare inom röntgen, som handlägger problem inom käk-, hals-  och ansiktsregionen, kan vi dock komma med lite information om detta.
Får man några problem efter en behandling ska man dock alltid först ta upp detta med den som utfört behandlingen. I detta fall din egen tandläkare.

När det gäller bedövning av tänderna i överkäken ges denna bedövning mot aktuell enskild tands rotspets (terminal anestesi). Överkäkens nervgren (nervus maxillaris) löper ut från hjärnan centralt i skallen strax bredvid turksadeln i kilbenet. Denna nerv kan således inte nås med en bedövningsnål utan man lägger bedövningen runt mer distala grenar från denna nerv vid tandköttet kring den aktuella tanden.

När det gäller underkäken kan bedövning läggas så varje halva av underkäken (kvadrant) bedövas med alla de tänder som sitter i denna halva sk. mandibularblockad (ledningsanestesi) . Denna injektion brukar upplevas obehaglig av patienterna. Tandläkaren lägger då bedövningen in under käkvinkeln mot nerven alveolaris inferior innan den löper in i underkäksbenet och delar upp sig i ytterligare nervbanor till olika tandpartier.

Vid bedövning av underkäken (blockad) kan viss känseldomning uppstå i tungan, läppar och en del av ansiktet. Denna bedövning sitter normalt i 5-6 timmar för att sedan successivt släppa. Om bedövningsnålen stuckit in i nerven kan känselpåverkan sitta i längre.  Om den inte släpper inom några dagar bör man kontakta sin tandläkare igen för en bedömning eller ev. remittering till öron-näsa-hals specialist. Denna påverkan av nerven upptäcker man oftast inte förrän lokalbedövningen normalt borde ha släppt.
Det finns även alltid större risk för nervpåverkan vid större ingrepp som tex. åtgärder av visdomständer.
Idag kan bedövning ske mot varje enskild tand även i underkäken så som vid överkäken.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om blodkärl spricker vid kontrastinjektion

FrågaNär jag nyligen gjorde en kontraströntgen av min hals gick min åder sönder och kontrasten gick ut i armen istället. Sved och gjorde väldigt ont, armen började svullna runt området där nålen satt. Var efter någon timme svullen och spänd över hela armen.

Ringde 1177 som uppmanade mig omgående att uppsöka Akuten. Väl där fick jag av Akutläkaren beskedet att linda armen och kontrollera min puls. Röntgöverläkaren blev också tillkallad men där var beskedet kall och våta kompresser alt. handdukar. Gjorde både ock och har lindat armen inatt.
Vaknade i morse med en hand som var som en fotboll. Besked jag även fick att om pulsen höjs och om inte svullnaden minskar så bör jag höra av mig igen om 48 tim. Orolig.

SvarDet händer då och då att det blodkärl där nålen sitter spricker eller att kontrasten går utanför blodkärlet (extravasering) vid injektionen. Detta kan bero på att nålen (venflon(PVK) inte ligger i blodkärlet utan i/mot/utanför kärlväggen, gammal PVK, fel storlek på PVK, flertalet punktionsförsök med PVK eller att blodkärlet där nålen sitter är för litet för den volym och hastighet man ska injicera kontrasten med.

Kontrasten injiceras med en sk. kontrastinjektor som ger den i förväg bestämda dos kontrast och natriumklorid med en viss hastighet. Normalt ligger injektionshastigheten på 2-5ml per sekund beroende på vilket organområde som avses undersökas. Risk för extravasering ökar med högre injektionsflöden. Injektorn är så konstruerad att den automatiskt avbryter injektionen om den känner av ett motstånd i samband med injektionen. Tanken är att vid injektion utanför blodkärlet uppstår ett motstånd i inflödet som då injektorn känner av och avbryter. I teorin….
Det händer att injektorn, trots felplacering av nålen, fortsätter med injektionen som om allt vore bra.

Personal står alltid hos patienten initialt när kontrast injiceras för att kontrollera att allt ”flyter på” som det ska och att patienten inte känner några obehag av något slag. Om en sk. extravasering sker känner personalen oftast detta tidigt i form av en snabb svullnad kring injektionsstället. Patienten upplever oftast även en stark smärtförnimelse i injektionsområdet i samband med detta. Sker detta avbrytes injektionen omedelbart. Det finns dock patienter som trots extravasering av en stor volym kontrast och natriumklorid inte känner några obehag alls. Mestadels då äldre.

Hur en ev. behandling och uppföljning är efteråt vid en extravasering beror på hur mycket kontrast som hunnit injicerats innan injektorn stoppas samt var extravaseringen skett.
Ansvarig radiolog kontaktas alltid efter undersökningen om en större mängd kontrast injicerats utanför blodkärlet. Radiologen inspekterar då och tar beslut om ev. behandling.
Om enbart en mindre svullnad uppstått vid injektionsstället och patienten inte upplever andra obehag får patienten gå hem. Vid en större extavaserad kontrasmängd kontaktas ortoped eller kirurg inom sjukhuset för konsultation innan patienten ev. får gå hem.

Behandling av mindre svullnad pga. extravasering är bla. högläge av armen och kalla omslag på svullnaden. Patienten kan själv kyla denna mindre svullnad med kylda omslag, 15-60 minuter, 3 gånger per dag, tills svullnaden gått ner.

Om patienten har kvarstående smärta från injektionsstället efter 3-4 dagar bör patienten kontakta sjukvården. Likaså ska sjukvården kontaktas om patienten får hudblåsor, sår, ökad rodnad eller svullnad. Dessa symtom kan uppstå även efter en mindre mängd kontrast i huden.
Om patienten upplever kall hud eller får nedsatt känsel i fingrarna anses detta som svårare komplikationer som kan ge blodcirkulationspåverkan vilket starkt kan påverkar syresättningen distalt ut i armen. Man känner då även pulsen sämre. Dessa svårare komplikationer kan kräva kirurgiska ingrepp.

Så om en redan svullnad av armen efter kontrastinjektion fortsätter att svälla eller man får andra symtom (se ovan) ska man åka in till en akutmottagning, vårdcentral eller liknande omgående.
Få inte konsultation över telefon om besvären ökar utan detta behöver synas kliniskt av en läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kärlnystan av punktionsmiss

FrågaHar sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?

För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?

Nål för CNC
Nål för CNS

SvarHemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.

Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.

Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fara med ultraljud

Jag genomgår just nu behandling hos sjukgymnast där ultraljud används under 10 tillfällen, för att mjuka upp muskler. Rimligtvis bör det ju vara ofarligt med tanke på att det i allmänhet verkar vara legitimt för sjukgymnaster att använda. Vad är er inställning till detta?

Vad vi vet tillför vanligt ultraljudet ingen nämnvärd behandlande effekt utan detta används mer som diagnostik av muskler, senor, mjukdelar i leder, mm. för att kontrollera ev. skador eller effekten efter sjukgymnastik.
Ultraljudet avger dock lite värme mot mjukdelar beroende på vävnad men detta borde kunna fås med värmekudde, etc. om man enbart eftersträvar denna effekt av ultraljudet.
Det finns speciell ultraljud som avger högre energifrekvenser vilket även skapar sk. kavitation i form av små bubblor mellan celler i vävnaden. Denna form av ultraljud kan ha en destruerande effekt på vävnad vilket då ofta används för behandling med fettreducering, mm. vid div. skönhetsingrepp.
Om denna typ av ultraljud är riskfritt eller fungerar vet vi inte…

Vanligt ultraljud anses helt ofarlig för en vuxen individ oavsett mängden tillfälle ultraljud användes. Vid användning av medicinsk teknik oavsett slag ska det alltid finnas en indikation för att använda detta.
Vad gäller fosterdiagnostik och rena avbildningar av foster till föräldrarnas stora glädje så har en ev. effekt på fostret av ultraljudsenergin diskuterats länge men idag bedöms ändå riskerna som obefintliga. Ultraljud är en mycket viktig del i den kliniska fosterdiagnostiken att detta inte får utelämnas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont i njurarna av kontrast

FrågaNär dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

SvarEn akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Komplikation efter rotblockad

FrågaJag ska få en remiss ang nervblockad, kan man bli sämre efter denna åtgär?
Är troligtvis nedre kotor, har svårt och gå längre sträckor. Har gått mycket med stavar, nu kan jag inte gå med stavar. Har gått upp i vikt på grund av min ryggsmärta. Enligt MRI gjord på ländryggen och höft så säger läkaren att jag har slittage. Har haft ryggproblem sen 1998.

SvarDet är ju inte precis smärtfritt att få denna injektion av en mix kortison och lokalbedövning intill den av diskbråck klämda rotflätan från ryggraden. Förutom sticket smärtar det även då man stöter till nervflätan med punktionsnålen där man sedan lägger detta medel.
Förutom denna för stunden smärtsamma upplevelse ger en ”normal förväntad och utförd” rotblockad inga bestående men. Men allt kan ju gå fel, av en mängd helt oförklarliga orsaker, så vi kan inte svära oss helt fria från detta.
Antingen verkar ingreppet meddetsamma på plats eller ger den ingen, nu eller senare, smärtlindring så som tänkt. Dvs. lokalbedövningen ger den effekt att om rotblockaden verkar och förmodligen kommer att fortsätta så (1-4 mån.) får patienten en omedelbar smärtlindring av sina symtom vid behandlingstillfället som då talar för en fortsatt god effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tinnitus vid MR

FrågaKan min tinnitus förvärras p g a ljudet vid MR-undersöknig?

SvarNej. Normalt har man hörselkåpor på vid undersökningen. Via dessa kommunicerar man med personalen samt kan få höra musik i.
Har man tinnitus eller är känslig för högt ljud kan man erbjudas extra öronproppar (in-ear) som skydd mot det knackande ljud som magnetkameran ger ifrån sig vid bildtagningen. Du kan även  ta med dig egna öronproppar till undersökningen men visa dem då först för röntgenpersonalen så modellen är OK att ha vid undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Främmande kropp inför MR

FrågaSka göra en MR på gallan och jag undrar vad som händer om man har en liten bit metall i kroppen?
När jag var på akuten för mitt gallstensanfall så togs det blodprov och sattes infart och när hon drog ut nålen så tryckte hon så hårt att det kändes som om något bröts av,  just då hade jag så svåra smärtor så jag orkade inte säga något, men senare frågade jag och då sa dom att nålen inte kan gå av osv . Men har inte kunna släppa oron att något verkligen gick av och om jag nu ska göra en MR röntgen så undrar man ju.
Min oro kanske är helt obefogad men kan inte släppa så därför måste jag få veta.

SvarDu kan vara lugn och genomföra din MR-undersökning utan oro.
En nål går inte av utan kan ev. böjas vid onormal brutal hantering. Vid ett snabbt blodprov ligger metallnålen kvar i blodkärlet enbart medan blod aspireras ut. Om man får ”nål” som avses ligga kvar även en stund efteråt, för fler prover, dropp, etc. är denna inte i metall utan enbart en tunn (0,7-1,1mm) plastkateter/rör. Det kan förmodligen hända att en del av denna plastkateter kan gå av och bli kvar i mjukdelarna. Denna kan ev. då lokaliseras med hjälp av ultraljud om den ligger kvar på platsen för punktionen. Vi kan inte påminna oss om att en metallnål någonsin brutits av inom vården och lämnats kvar i patienten.Vårdpersonalen ska alltid inspektera material som avlägsnas efter varit inne i en patient så att detta är helt och komplett.
Att patienter kommer med spikar, nålar, svetsloppor och andra metallföremål som oavsiktligt hamnat i kroppen råkar vi ut för ofta. Dessa tar vi då en konventionell röntgenbild på, beroende på kroppsdel som avses undersökas med MR, för att se om det verkligen är metalldelar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024