Kothemangiom och orsak

FrågaHur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

SvarHemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kärlnystan av punktionsmiss

FrågaHar sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?

För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?

Nål för CNC
Nål för CNS

SvarHemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.

Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.

Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Rotblockad i nacken

FrågaJag har svåra smärtor i nacke och övre ryggen som strålar ner i höger arm. Min fråga är om blockader kan göras även i övre ryggen.

Rotblockad
Rotblockad

SvarVisst går det att ge rotblockad i halsryggen. Oftast är det aktuella nervproblemet (cervikal rizopati) lokaliserat i den nedre delen av halsryggen kring 5-7 halskotan. Härifrån löper de nerver som går ut i axel och arm.  Har man endast ont i själva nacken utan symtom ut mot skuldran och armen hjälper inte denna blockad då behandlingen avser de nervrötter som går ut i armen från ryggmärgen. Denna blockad ges således till patienter som pga. diskbråck har en klämd nervrot i halsryggen och som har svårare smärtor som strålar ut i skulderblad, axel och arm.
Ofta gör man först en diagnostisk nervblockad med enbart lokalbedövningsmedel för att diagnostisera och utvärdera effekten mot den nervrot som senare är tänkt att få den terapeutiska (kortison) blockaden.

Tillvägagångssättet är densamma som för en rotblockad i ländryggen. Skillnaden är att man här injicerar en liten mängd (0,5-1ml) kontrastmedel för kontroll av nålläget.
Det är troligen endast större sjukhus (vad vi vet) med enheter för neurologi, dvs. universitets-, regionsjukhus och liknande, som gör dessa nackblockader.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa diskbråck på MR

Fråga Jag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader. På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.
Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarMan kan ha symtom som liknar ett diskbråck men ändå inte ger den långvariga svårare ryggvärk som ett utvecklat diskbråck kan ge.
Diskbuktning är ett tillstånd där diskens yttre hölje (anulus) är intakt men försvagad vilket kan ge en tillfällig utbuktning av disken vid belastning genom att diskens kärna (nucleus) pressas ut mot höljet och trycker mot ryggmärgen eller en rotkanal. Disken återgår då till sin ursprungliga form vid vila. Om diskbråcket rupturerat (brustit) diskhöljet återgår det inte vid vila.

En mellankotsdisk i liggande vila utsätts inte för den belastning som när den utsätts för ett tryck då en person står upp och lyfter tungt. Den kan därför se normal ut vid undersökningar gjorda med patienten liggande där disken återfått sin normala form. Spondylolistes (kotglidning) är ett annat tillstånd som kan ge symtom i stående där kotan ovan då glider fram över kotan nedanför men lindras vid liggande då kotorna då glider rätt igen i förhållande till varandra.

Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av benstrukturen samt en något enklare bedömning av ev. diskdegeneration (åldersförändringar) eller kotglidning. Magnetkamera (MR) är den modalitet som idag ger bäst detaljerade bilder av ryggmärgskanalen, diskarna, nervrötterna, kotorna, mm. Kotor eller mellankotdiskar som ger påverkan av ryggnerver brukar generellt kunna diagnostiseras med MR.
Nackdelen kan vara att ”alla” undersökningar göres liggande med ryggen obelastad. Vid belastad rygg (stående) kan kotor ändra läge gentemot varandra, disken kan påverkas annorlunda än vid liggande, mm. mm.

Ryggen kan drabbas av en mängd sjukdomar som ger en oklar sjukdomsbild, Förslitningar, inflammationer,  oklara nervbesvär, mm. ses inte alltid på röntgen.
En stående MR-undersökning, vad vi vet, kan idag endast göras i Umeå.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar ryggsmärta trots röntgen

FrågaJag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader.
På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.

Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarVi vet ju inte när och hur du får dina besvär från ryggen men det finns ryggåkommor som enbart ger symtom i stående läge eller vid belastning.
För att säkert diagnostisera en eventuell kotglidning eller diskbråck som enbart ger symtom vid just i upprättstående position måste undersökningen även göras stående med belastad rygg.
Trist nog göres idag i stort alla ryggundersökningar med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) liggande. Detta då det inte finns utrustning ute på klinikerna idag som klarar en stående undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om diskdegeneration och bråck

Jag har fått diagnosen diskdegeneration i flertalet segment 5 segment ca. Lätt höjdreduktion på samtliga. Vet man något om hur mycket lätt diskdegeneration kan påverka höjden på disken- har letat men inte hittat någon information. Finns det någon beskriven metod som har visat sig reversera diskdeg. typ traktion el liknande?

Ländrygg diskdegeneration
Ländrygg

Vi har många böcker om ryggkotor så låt oss förklara lite kring dessa….

En degenerering (åldrande) av kotdiskarna (intervertebralskivor) börjar hos de flesta redan i 20 års åldern. Alla personer över 70år har diskdegeneration mer eller mindre som då således får ses som ett normalt förlopp i åldrandet.

Höjden på kotdiskarna varierar där diskarna längs ner i ländryggen är de största. Inom ländryggen, som också är den vanligaste lokalisationen för ryggbesvär, har diskarna en oval form där bredden är ca. 45mm, djupet ca. 65mm och höjden ca. 11mm.

Disken är uppbyggd av ett nätverk av kollagent fibrin som då utgör brosk. Kärnan (nucleus puplosus) i disken innehåller mer vatten (77%) än dess ytterhölje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid gör att diskarna förlorar (10-25%) vatten och blir något lägre i höjd. Detta vatten återtar diskarna under vila och återfår då sin normala höjd igen. En person kan således minska 1-2 cm i höjd under en aktiv arbetsdag pga. detta.
De kollagena trådarna i disken kan även tänjas ut vid sträckning resp. böjning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som möjliggör dessa rörelser. Diskarna tål normalt ett oerhört högt tryck. Det krävs mycket kraft för att manuellt utanför kroppen trycka sönder dessa diskar (forskning av grisrygg som är snarlik människans).
Vid tunga lyft där ryggen böjs framåt sker en press av diskens massa bakåt mot kotans bakre ring däri ryggmärgen löper. Påfrestningarna är därför oftast stora på diskarnas hölje bakåt.

Vid en degenerativ process minskar vatteninnehållet i disken permanent vars kollagena trådar då blir ”slappa”. Disken förlorar höjd (1-5mm) samt elastisitet. Vid belastning  erhålles ett ojämnt tryck över disken där då kärnan trots ett stort nätverk av kollagent fibrin som utgör brosket kan pressas ut mot och genom höljet och ge diskbråck. Diskbråck buktar oftast ut bakåt eller mot sidorna mot rotkanalerna.
Pga. diskens minskade höjd sker även påverkan av ligament, muskler samt en ökad belastning och därmed förslitning av de sk. facett-lederna mellan kotkropparna.

Rotblockad

Innan någon form av behandling av ryggen påbörjas måste man utreda den exakta orsaken till ryggvärken med röntgen eller MR.
Diskbråck kan åtgärdas kirurgiskt. En föråldrad disk kan inte återställas utan man brukar behandla ev. värk. Detta kan vara med tex. gymnastik, medicinskt eller genom blockader av nerverna av olika slag.

På röntgen kan patienter med trånga rotkanaler eller facettledspåverkan ev. göra en sk. ”rotblockad”.
Hur det är med behandling genom att sträcka ut ryggen vet vi inte…

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR ländrygg

Har varit på en MRT för ländryggen. De misstänkte diskbråck men det visade sig att jag hade en utåtbuktad disk på L5 och båda S1 rötterna var påverkade. Jag har varit sjukskriven sen den 17 augusti. Besvären kommer till och från, ena dagen känns allt bra och andra har jag jätte ont. Är även paliationsöm i ländryggen. Vad betyder detta med utåtbuktade diskar, vad kan hända om jag går tillbaka för tidigt till arbetet. Kanske ska tillägga då att jag jobbar inom äldreomsorgen på ett demens boende. Testade här om veckan att simma lite men fick ett bakslag med en gång 🙁 Vad menas med påverkade S1 rötter och vad är de till för? Har även dåliga reflexer i vänster ben, benet är försvagat och har känslobortfall.

Att en broskskiva (disk) buktar ut beror att dess hölje som håller inne den gelatin-liknande massan som disken består av har fått försvagningar eller brustit.
Detta gör då att diskens massa kan bukta ut genom denna ”öppning” och trycka mot ryggmärgskanalen och de nervbanor som löper här och då ge exv. ischias. Så när du lyfter ”fel” trycker kotkropparna ut diskbråcket mot nervbanorna.
Ett diskbråck mot själva ryggmärgen släpper oftast efter ett tag då trycket mot nerverna minskar och värken avtar.

En nervrotspåverkan (ger bla. ischias) kan även släppa efter ett tag men kan även vara av mer kronisk karaktär.
Då en nervrot (som exv. löper ut åt vänster vid sakralkota 1, S1) irriteras av diskbråcket uppstår en inflammatorisk process här som då klämmer åt nervbanan än mer och ger tex. värk ner i vänster ben.
Ibland hjälper det då med kortisonbehandling mot detta område som då också har en avsvällande effekt på det inflammatoriska området kring nervroten.
En form av behandling mot en nervrot som ger kroniska ”ischias-smärtor” kan göras med injektion av kortison direkt mot nervroten som då behandlas ”superlokalt” (kallas rotblockad).
Denna injektion görs av en radiolog med hjälp av röntgengenomlysning där injektionsnålen kan styras mot exakt rätt plats.

Expertis på området menar att man inte ska vila bort ”diskbråcket” utan försöka återgå till normala sysslor i den omfattningen man klarar av.
Man ska givetvis inte provocera diskbråcket ännu mer genom att hjälpa till att flytta grannens piano, etc.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Diskbråck ses med MR

 För ca två månader sedan röntgades jag akut med MR pga ryggsmärta och ett antal nervsymtom som tydde på diskbråck, såsom muskelryckningar, ischias, nedsatt känsel och minskad muskelstyrka. Inget diskbråck kunde dock ses på magnetkameran.
Kan det vara på det viset, att ett diskbråck finns och ger symtom men inte syns på en MR?

 Enlig vår MR-specialist så ses så gott som alla symtomgivande diskbråck på MR-bilderna.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom och rotblockad

Vid MR av ländrygg fanns hämangiom i kotkroppen TH 12. Vad betyder det? Behövs någon åtgärd? Vilka problem kan den ställa till med??
Sedan fanns hösidigt diskbråck L4-L5 med kompression av hö L5-roten. L3-L4 lätt buktande disk med facettledspålagringar förtränger de laterala recesserna. Kan ge påverkan på L4-rötterna lateralt.
Kan detta behandlas och häva symptomen? Vid vilkan skada finns risk för påverkan på blåsa o tarm?

Sk. vertebralhemangiom är en typ av kärlmissbildning i kotkroppen. Ofta ses denna som en liten del av kotkroppen som då mer sällan ger några symtom. Om hemangiomet ev. påverkar omgivande nerver, ryggmärg eller spinalkanalen pga. hemangiomet växer till utanför kotkroppen kan detta då ge ryggsmärtor.
Men hur och när hemangiom behandlas är inte vårt område.

Nervrotspåverkan i ländryggen kan ev. lindras med en sk. rotblockad. Man ska först genomgått en MR eller röntgen av ryggen för att diagnostisera misstänkta rotpåverkan och nivå. Oftast är denna lokaliserat i nedre delen av länd-korsryggen därifrån nervbanorna går ner i benen.
Själva blockaden går ut på att man temporärt behandlar själva nervroten terapeutiskt med en blandning av kortison och lokalbedövning. Detta dämpar inflammationen runt nerven som då också (förhoppningsvis) ger bra smärtlindring. Denna effekt kan hålla i sig allt från knappt 1 till 3-4 månader. Det är våra radiologer som gör denna behandling på röntgen.
Men som allt annan med röntgen måste patienten fått en remiss från egen läkare först.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR av ryggraden

Fråga Jag skall göra magnetröntgen av bröstrygg samt ländrygg . Jag undrar om det inte är något fel på kotorna? Min kiropraktor tror på diskbråck . Kan de se om det är något fel på något organ eller typ tumör som trycker på ryggen.

Svar Magnetröntgen (MR) är det optimala valet och en excellent metod för att undersöka hela ryggraden och ryggmärgen. Eventuella diskbråck eller annan patologi i detta området ses oftast bra med denna metod.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024