Smärta vid angiografi

FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa fynd på CT utan kontrast

FrågaUndrar om man kan ”missa” att se något på dt buk/thorax röntgen?
Skulle göra en med kontrast men i sista minuten fick jag inte det pg av allergi. Jag har smärta i buken/rygg, och sväller mer och mer. Hög sr lågt hb…
Något måste det ha missat??

CT skale
CT skale med kontrast

SvarJo man kan missa en del ”fynd” på CT-bilderna där man inte använt sig av intravenös kontrast (till blodet).
Flertalet ”onormala” processer i kroppen är väldigt blodkärlsrika. Tack vare denna ”patologiska” ansamling av nya blodkärl, i tex. en tumör, kan man se och särskilja denna från omgivande strukturer och organvävnad.
Likaså kan det vara inverterade förhållande där då onormala ”fynd” i kroppen, som är kärllösa, tex. cystor, varansamling, mm. då ses där den omkringliggande vävnaden laddar upp med kontrast men där tex. cystan förblir kontrastlös.
Dvs. man använder kontrastmedel för att förstärka och skilja på normal resp. onormal vävnad i kroppen från omkringliggande vävnad.

Utan kontrastmedel ser man de flesta organ i kroppen. Man tittar på homogenitet, anatomiska former, onormala oklarheter i bilderna, mm.
Har man gjort en CT utan kontrast och ser något onormalt i bilderna så kompletterar man alltid med ytterligare CT, MR eller ultraljud beroende på vad och vilket organ det rör sig om.

Har man någon svårare allergi eller tidigare reagerat mot kontrast  kan man behöva [ premedicinera ] i förväg mot en ev. reaktion mot kontrastmedel. Detta beror dock på vilka symtom den allergin man har normalt ger.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Fara med ultraljud

Jag genomgår just nu behandling hos sjukgymnast där ultraljud används under 10 tillfällen, för att mjuka upp muskler. Rimligtvis bör det ju vara ofarligt med tanke på att det i allmänhet verkar vara legitimt för sjukgymnaster att använda. Vad är er inställning till detta?

Vad vi vet tillför vanligt ultraljudet ingen nämnvärd behandlande effekt utan detta används mer som diagnostik av muskler, senor, mjukdelar i leder, mm. för att kontrollera ev. skador eller effekten efter sjukgymnastik.
Ultraljudet avger dock lite värme mot mjukdelar beroende på vävnad men detta borde kunna fås med värmekudde, etc. om man enbart eftersträvar denna effekt av ultraljudet.
Det finns speciell ultraljud som avger högre energifrekvenser vilket även skapar sk. kavitation i form av små bubblor mellan celler i vävnaden. Denna form av ultraljud kan ha en destruerande effekt på vävnad vilket då ofta används för behandling med fettreducering, mm. vid div. skönhetsingrepp.
Om denna typ av ultraljud är riskfritt eller fungerar vet vi inte…

Vanligt ultraljud anses helt ofarlig för en vuxen individ oavsett mängden tillfälle ultraljud användes. Vid användning av medicinsk teknik oavsett slag ska det alltid finnas en indikation för att använda detta.
Vad gäller fosterdiagnostik och rena avbildningar av foster till föräldrarnas stora glädje så har en ev. effekt på fostret av ultraljudsenergin diskuterats länge men idag bedöms ändå riskerna som obefintliga. Ultraljud är en mycket viktig del i den kliniska fosterdiagnostiken att detta inte får utelämnas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast vid hypotyreos

FrågaJag är diagnostiserad kronisk Sköldkörtelinflammation/hypotyreos (TPOAK 99). Nu har min läkare skickat remiss för CT med kontrast på hals. Eftersom jag inte tål jod pga inflammationen undrar jag om det är riktigt för mig att genomgå CT m kontrast?

SvarVid påvisad och behandlad hypotyreos (underproduktion av hormon) finns inga kontraindikationer för att använda jodkontrastmedel vid en röntgenundersökning.
Att denna hypotyreos beror på inflammation har blodprovet (TPOAk) befäst. Jod har ingen påverka på den autoimmuna inflammatoriska process som ger din sjukdom.
De tillfällen man ska undvika röntgen med jodkontrast är vid utredning av hypertyreos samt inför radiojodbehandlingar. Dvs. vid obehandlad struma.
Oftast sker behandlingen av denna underfunktion på hormoner i sköldkörteln på medicinsk väg med exv. Levaxin. Levaxin ersätter sköldkörtelhormonet tyroxin  (T4) som i levern omvandlas (monodejodering) till ett annat sköldkörtelhormon som bla. innehåller jod.

Jod i kontrast är till största del bundet i kontrastmolekylen och utsöndras således ur kroppen komplett. Dock frigörs en liten mängd jod från kontrast som då blir fritt i kroppen. Denna höjning av jod i kroppen är trots den minimala mängden avsevärt högre än rekommendera dagligt intag (150 μg/dag). Det är ändock inte aktuellt att ändra på, den under längre tid egna inställda dosen, medicinering pga. denna tillfälliga höjning av fritt  jod i kroppen.
Risken att ändra sjukdomsförloppet och då istället utveckla tyreotoxikos som kan ge hypertyreos (överproduktion i sköldkörteln) anses osannolik.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra en CT-buk

FrågaSka göra Datortomografi igen och är livrädd, förra gången var en riktig pärs.
Första gången såg dem att min tarm är för lång och ligger som en kanelbulle i magen. Läkaren som gjorde det då sa att han förstår att jag lider, de kunde inte se sista biten på varken denna undersökning eller med Coloskopin. Har kronisk förstoppning, utan laxermedel kan jag inte alls gå på toaletten. Har ätit Laxoberaldroppar (en matsked om dagen) i flera är. Har även gjort Kolontransit där man sväljer markörer för att se hur tarmen arbetar. Den 4.e dagen blev jag sjuk i ett ”anfall” som gör att jag kräks och har svåra magsmärtor, dessa anfall kommer ofta. Men eftersom detta hände under denna tid, tyckte läkaren att jag har normal tarmrörelse. Frågade om jag kunde få göra om det pga jag blev dålig,men det fick jag inte.
Kan man verkligen ha normal tarmrörelse då jag måste äta laxermedel för att kunna gå på toaletten? Jag är så förtvivlad, det är så jobbig att måsta leva så här.
Varje dag är en planering!

SvarTunntarmen ÄR lång (4-5m) och ligger ”nästan” hur som helst i buken. Vilket är normalt…
Funktionella sjukdomar i tarmen (irritation) är vanliga och ofta kan man  inte finna någon bakomliggande orsak till detta. Dessa tillstånd som ger symtom som diarré, magont, förstoppning, uppblåshetskänsla syns inte med en röntgenundersökning.

Det finns dock tillstånd där tarmen verkligen ställer till problem.
Det är tex. ileus (tarmvred)  som är stopp i tunntarmspassagen. Detta tillstånd är en vanlig orsak till en akut röntgenundersökning som kan föranleda en sk. passageröntgen.
Vid en undersökning med sk. Sitz-markörer, som ju passerade igenom för din del, tar det normalt 3-5 dagar för dessa att passera. Dessa ses bra med en konventionell röntgenbild.

Om du nu inte hade kontrast i hela tarmen sist du gjorde en CT-buk så kan man ev. dra ut på den tid då du dricker kontrastblandning. Normalt dricker man 1 liter vatten-/kontrast-blandning under 1 timme innan undersökningen vid en normal procedur. För inneliggande patienter är denna tid 1,5 timme då passagen bedöms mer långsam för sängbundna patienter….
Att dricka 1 liter på 1 timme kan vara jobbigt. Denna blandning kan även sätta ”fart” på magen då den innehåller Sorbitol.
Om man inte klarar att dricka allt brukar det ändå gå bra att göra undersökningen. Eller så drar man ut på tiden lite om tid finns för detta.
Så kom i god tid om du tycker drickandet är svårt och förklara för personalen detta så finner dom säkert en lösning För dig.

Om man tycker kontrasten till blodet är jobbigt på något sätt så finns inte så mycket att göra åt detta. Denna kontrast är oftast nödvändig för en bra och säker diagnostik.
Den värmekänsla man oftast upplever är mer eller mindre är kortvarig (20-40 sekunder).
Har man däremot tidigare fått allergiska reaktioner av något slag (utslag, illamående, etc.) måste man uppge detta innan undersökningen. Då får en ev premedicinering mot ev reaktion göras innan undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast och nässelfeber

FrågaJag har haft flera svåra nässelfeberattacker, varje gång med olika utlösare, flera gånger utan att jag vetat varför jag fått nässelfeber. Jag har en tid bokad för skiktröntgen och vill inte ha någon kontrastvätska då ju risk för nässelfeber finns, går det att genomföra skiktröntgen ändå? Det är tjocktarmen som skall röntgas. Mina nässelfeberattacker har varit mycket traumatiska, har legat en natt på sjukhus för övervakning, den gången tog det en veckas kraftig medicinering innan nässelfebern släppte, så jag vågar inte ta kontrastvätska!

SvarNässelfeber är en allergisk reaktion i form av utslag  och små vätskeblåsor (urtikaria) av en eller en mängd utlösande allergener. Nässelfeber finns i akut ock en kronisk variant där den akuta oftast uppkommer tämligen omgående eller inom några timmar. Man vet då ofta med sig vad man ätit eller exponerats för som orsakar utslagen. Vid den kroniska varianten kan utslagen pågå under lång tid och den utlösande orsaken (allergenet) kan vara okänd. Nässelutslagen  kan yttra sig som enkla små utslag med eller utan vätskeblåsor men kan även ge en svår allergisk reaktion med anafylaktiska inslag som kräver akut sjukhusvård.

De allergen som orsakar nässelfeber är även ett observandum inför en injektion med jodkontrast. Trots riskerna för allvarliga reaktioner med dagens jodkontrastmedel får anses små måste man nog företa försiktighetsåtgärder inför en jodkontrastundersökning på patienter med svårare, oklara och ofta återkommande allergier/nässelutslag samt inte fått jodkontrast vid tidigare tillfälle. Patienten bör premedicineras mot en ev. allvarlig allergisk överkänslighetsreaktion! Fördelen är att man unviker en ev. allergisk reaktion mot jodkontrasten. Nackdelen är att man i fortsättningen alltid måste premedicinera vid alla former av jodkontrastundersökningar då man inte vet om patienten reagerar mot detta. Man binder upp sig utan att provat… så att säga.

För patienter med svåra allergiska inslag ska allternativa undersökningar övervägas. Man kan mycket väl undersöka tjocktarmen utan intravenös kontrast. Antingen med CT eller med den tidigare konventionella metoden där man via en pip i ändtarmen pumpar in Bariumkontrast och luft. Barium ger inga allergiska reaktioner.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om extravasering av kontrast

FrågaMin svärmor har nyligen genomgått en kontraströntgen. Blodkärlet där kontrasten sprutades in sprack med kontrast tillförsel subcutant som resultat. Min fundering, är detta farligt och vad händer med kroppen?

SvarJod-kontrastmedel är en vattenlöslig vätska. Detta betyder att kroppen kan ta upp detta medel från vävnader och blodbanor för att sedan utsöndras via urinen.
Det är inte farligt att få mindre mängder kontrast bredvid blodbanan som sker vid extravasering (”trängt utanför blodkärlet”). Extravasering kan ske om kärlet brister, nålhylsan ligger utanför blodkärlet, vid venspasm, mm.
Extravasering av mindre mängd kontrast (<10ml) ger oftast enbart symtom så som svullnad (ödematös), rodnad och viss ömhet av detta. Dessa små mängder behöver ingen behandling. Ev. svullad och ömhet brukar minska efter någon dag.
Problem kan uppstå om det rör sig om stora mängder kontrast som expanderar (tar plats) mjukdelarna. Beroende på var, mängden extravaserat kontrast och symtom handläggs detta olika.
Generellt för all extravasering är behandling initialt med högläge av armen/handen samt kyla 15-60 min. Tecken på mer allvarliga symtom vid stor mängd kontrast extravasalt är bla. hudblåsor, ändrad hudfärg, minskad kappilär återfyllnad, minskad artärpuls (handleden), känselbortfall i hand/fingrar. Vid dessa mer allvarliga symtom sker behandling på sjukhuset.

Om mindre extravasering skett ska dock patienten ändå vara uppmärksam på senare symtom som hudförändringar, rodnad, ändrad hudtemperatur eller känselbortfall i hand/fingrar. Likaså ska patienten ta kontakt med sjukhuset om smärta/ömhet kvarstår mer än 4 dagar eller ökar i intensitet.

Trots alla symtom ovan ska man som patienten inte vara orolig för att få kontrast i samband med undersökningen. Kontrast tillför så pass mycket information vid en undersökning att flertalet diagnoser troligen missas utan kontrast. Statistiskt sett förekommer extravasering i 0,04-0,9%  av alla kontrastinjektioner (beroende på studie) oberoende av vem som satt nålen. Det finns även studier som visat att upp till 120ml extravaserat kontrastmedel inte ger några allvarliga eller bestående men….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reaktion av CT

FrågaNär jag hade genomgått en DT fick jag utslag dagen efter och det spred sig sedan till olika delar av kroppen. Fortfarande efter en vecka finns utslagen kvar. Jag frågade läkaren om detta men han sa att han inte hört talas om någon sådan reaktion och var inte mer intresserad av detta.

SvarDet är viktigt att veta om du gjorde denna datortomografi med kontrastmedel eller utan.
Gjorde du undersökningen med kontrastmedel är det troligen en reaktion på kontrasten du fått. Troligen är du då allergisk mot något i kontrasten. Det finns medicin för imunsystemet som också i kombination med kontrast kan ge utslag och andra symtom på reaktion.
Man kan då får urtikaria (utslag) på kroppen. Detta ser man då ofta på rygg, bröstkorg, mage och ben. Får man reaktioner så som svullen hals, svullna läppar, påverkad andning ska man söka läkare. Dessa utslag kan komma dagen/dagar efter att kontrast givits.
Allergiska reaktioner av kontrast är relativt ovanligt med dagens kontrastmedel. De kan dock, om än mycket sällan, även ge mkt. svåra reaktionen i form av anafylaktisk chock som är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. Jordnötter, skaldjur, mm. kan också ge dessa reaktioner.
Normalt sett ger kontrastmedel enbart mindre reaktioner i omedelbar samband med injektionen så som värmekänsla och smak.
Om det nu kan bero på kontrastmedlet ska du uppge detta vi andra kommande undersökningar med jodkontrast.

Beror det inte på att du fått kontrast, annan medicinering eller något du druckit innan undersökningen så har vi inget svar på detta.
Själva röntgenbestrålning åstadkommer, vad vetenskapen vet, inte dessa utslag.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Graviditet och magnetkamera

FrågaNågra veckor sedan fick jag kallelse till magnetkamera röntgen för att undersöka ryggen och en dag innan gjorde jag ett grav.test då jag inte kunde utesluta graviditet. Testen var negativt, för säkerhets skull bokade jag tid hos gynekolog och doktorn sa likadant att jag är inte gravid så jag kan gå till magnetkameraundersökning.
Nu visar sig att jag är gravid gjorde igår ett nytt grav.test vilket var positiv och vet inte vad ska jag göra. Alltså barnet var endast 10 dagar gammalt då röntgen genomfördes. Finns det möjlighet att fostret kan ha klarat sig eller är det bara att boka tid att avbryta graviditet?

SvarMagnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor för att skapa en bild av patientens inre. Det förekommer alltså inga röntgenstrålar. Ett nyligt befruktat ägg är inte känsligt för de magnetfält eller radiovågor som används.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

 

Reaktion av kontrast

FrågaUndrar hur länge det är normalt att känna värmekänslan av kontrast medlet. Har fått det många gånger förr men det hat gått bort väldigt snabbt. Nu har det gått några timmar och jag känner fortfarande den ”varma” känslan i halsen och vid blåsan.

SvarNormalt sett kommer denna värmekänsla i samband med kontrastinjektionen snabbt övergående (10-30sek.).
Man kan då uppleva en värmekänsla i bla. hals, ansikte, nedre delen av buken, skinkor.
Värmen uppkommer bla. genom att blodkärlen drar in vatten genom de permeabila kärlen då kontrastmedel har något större osmolalitet än vatten. Blodkärlen ökar då i storlek (vidd) vilket ger en känsla av värme i kroppen.
Som sagt sitter denna känsla inte i någon längre stund. Att du efter några timmar fortfarande har denna känsla kan bero på någon annan reaktion (allergi) som då ger obehag i halsen. Du måste vara observant på att halsen inte känns svullen i samband med denna känsla. Uppge detta obehag om du framöver ska genomgå fler undersökningar med kontrast.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024