p>Fråga Röntgendoktorn

Sep
29

Hur mycket strålning vid många CT


Jag har legat inne för inflammation i bukspottkörteln i 9 månader. Under denna perioden blev jag CT-röntgad ca 25 gånger. Men i slutet av sjukhusperioden blev jag istället magnetröntgad eftersom mina läkare inte ville utsätta mig för mer strålning. Jag undrar hur mycket strålning 25 gånger ger och om det är skadligt? Jag undrar även om magnetröntgen ger någon direkt röntgenstrålning? Ska tilläggas att jag även blev opererad ett 30 tal gånger, om det har någon betydelse.

Det finns en liten risk med att utsättas för röntgenstrålning. Risken är att strålningen kan omvandla friska celler till att bli cancerceller. Vanligen tar det tio till trettio år från bestrålningen tills det att en strålningsinducerad cancer ger sig tillkänna. Det är sällsynt att röntgenundersökningar resulterar i en strålningsinducerad cancer, och ytterst få röntgenpatienter drabbas av detta. De allra flesta patienter kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.

Den effektiva stråldosen är ett mått på risken som är kopplat till strålning. Effektiv stråldos anges i enheten sievert (Sv). En sievert är en för röntgensammanhang stor stråldos varför man oftast använder prefixet milli (tusendel). Den effektiva stråldosen uttrycks alltså vanligen i millisievert (mSv).

En CT-undersökning av bukspottskörteln ger i storleksordningen en effektiv stråldos på 5 mSv. Summerar man 25 undersökningar blir det 125 mSv. Därtill används ibland röntgen i samband med kirurgiska ingrepp. Jag vet inte i vilken omfattning man har använt sig av röntgen under dina 30 operationer. Har man använt röntgenstrålning brukar den effektiva stråldosen vara omkring 1 mSv per gång. Du kan alltså vara uppe i en ackumulerad effektiv stråldos på 155 mSv. Nu kan man inte ange en effektiv stråldos så här noggrant utan att i detalj veta hur undersökningarna har gjorts. Dock kan man rimligen anta att din totala effektiva stråldos ligger i intervallet mellan 100 och 200 mSv.

Vi utsätts alla för naturligt förekommande strålning. Denna strålning är av samma slag som röntgenstrålning. Den kommer från rymden (kosmisk strålning) och från naturligt förekommande radioaktiva ämnen i vår omgivning. Man kallar denna strålning för naturlig bakgrundsstrålning. Årligen ger den oss alla en stråldos på mellan 2 och 3 mSv. Under ett normalt liv får man alltså en stråldos på några hundra millisievert från bakgrundsstrålningen.

Även den naturliga bakgrundsstrålningen kan ge upphov till cancersjukdomar. Ungefär 20% av oss kommer att avlida i en cancersjukdom. Denna siffra kan man dela upp i cancrar som beror på den naturliga bakgrundsstrålningen och cancrar som beror på annat. Ungefär 0,2% (av de 20%:en) beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Resterande 19,8% beror på något annat.

Med tanke på den strålning som du utsattes för då du var sjuk ungefär motsvarar den bakgrundsstrålning som man får under en livstid, har din risk att avlida i cancer ökat från 20% till ungefär 20,2%. Det är en liten riskökning. Man kan vända på det hela och uttrycka samma sak med att sannolikheten är 99,8% att du inte kommer att avlida som en direkt följd av alla dina röntgenundersökningar, utan slutet kommer att bero på något annat.

Jag kanske bör tillägga att risken med strålning ökar om man får mycket strålning under kort tid. En kort tid i strålrisksammanhang är timmar eller möjligen någon dag. Det går därför att jämföra riskerna med den naturliga bakgrundsstrålningen med riskerna med röntgenundersökningar som görs under veckor/månader. Bägge fallen gäller stråldoser som är utdragna i tiden.

Slutligen, undersökning med magnetisk resonans (MR), också kallad magnetkameran, görs med hjälp av magnetfält och radiovågor. Magnetkameran använder sig inte av röntgenstrålar. MR anses därför som ofarligt, såvida man inte har något inopererat i kroppen som kan påverkas negativt av magnetfält och/eller radiovågor.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Kommentera

Du behöver inte uppge ditt riktiga namn.
Mailadress måste uppges men publiceras inte.

Din kommentar skickas till Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett.
Din kommentar avidentifieras helt innan publicering sker.
Alla meddelande och kommentarer här handlägges konfidentionellt.