CT – Sida 9 – Fråga Röntgendoktorn

Misstolkning av röntgenbild

Jag vill veta om det är vanligt/rimligt vid CT hjärna att det uppstår en missdiagnosis vid tolkningen av bilderna (tex svar\”Stroke bilat\” i stället för den t.ex. rätta diagnosen MS eller gliom eller annat?

Tolkningen av röntgenbilder bygger mycket på ”mönsterigenkänning” i kombination med den sjukhistoria som beskrivs i remissen.
Som svar på din fråga så är det inte vanligt med sådana tveksamheter. Är röntgenläkaren osäker kan utredningen utvidgas med exv. en magnetkameraundersökning (MR).
Vanligast är att man tror att ett fynd betingas av ett ”ofarligt” tillstånd men vill bli helt säker genom att komplettera undersökningen.
I sällsynta fall kan det ske en misstolkning om bilden inte är helt typiskt för ett särskillt sjukdomstillstånd.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför kompletterande röntgen

Jag har varit på datortomografi av buk och fått svar att jag har en sannolikt godartad tumör på levern och skall återkomma för ytterligare rtg-undersökning.
Vad innebär det, kan det var malignt också?

Skriver man ”sannolikt godartad” är det också förmodligen så men det kan dock finnas en liten risk att förändringen istället trots allt kan vara mer elakartad.
För att vara säker i en ställd diagnos kompletterar man med ytterligare röntgenundersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Mall för tolkning av bilder

Vid tolkningen av bilderna från en CT hjärna är ofta små strukturer i hjärnan beskrivna med en sådan ackuratess att jag undrar om det finns en ”lathund” s.a.s. kalkerbild där rtg-ologen kan känna igen fyndet från sin egen aktuella undersökning med illustrationen i den s.k. lathunden (”instruktionsboken”) och därmed kunna skriva utlåtandet med hjälp av detta?

Det finns en stor flora av exempelbilder både på den normala anatomin, variantanatomi och olika sjukdomstillstånd.
De vanligaste fynden har man som radiolog lärt sig utantill medan vid ovanliga fynd kan konsultera böcker och digitala bildbanker.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför blodprov innan CT

Min man hade tung hosta för ca en månad sedan och fick remiss till röntgen. Hostan är nu borta, men han gjorde röntgen, och blev uppringd av läkare två dagar efter lungröntgen. De hittade en förtätning på höger lungspets, och han fick komma in till vårdcentralen dagen efter samtalet för att ta något blodprov för njurarna. Han ska även snart tillbaks och göra en skiktröntgen.

Min fundering är varför man tar prov för att kolla njurarna? Vad har det med lungorna att göra? Vidare undrar jag om han får svar på skiktröntgen på en gång han har gjort den, mest för att jag vill veta om jag ska följa med honom dit. Han är jätteorolig för att det ska vara någon form av cancer.

Datortomografi (CT/skiktröntgen)av lungorna görs medstadels med kontrastmedel. Detta jodkontrastmedel sprutas då in i blodet vid bildtagningen för att se blodrika strukturer inom lungorna.

Kontrastmedel som tillförs blodbanorna utsöndras via njurarna till urinen. Dvs. man kissar ut kontrastmedlet.
Dock måste man innan man ger kontrastmedel, oavsett typ av undersökning, kontrollera att njurarna fungerar som de ska så att de klarar av att ”ta hand om kontrasten” efteråt. Om patienten har dålig njurfunktion kan man behöva avstå från kontrast vid undersökningen eller välja annan alternativ undersökningsmetod. Njurarnas kondition kontrolleras därför först med ett enkelt blodprov på det sk. kreatininvärdet.

Svar efter en tidbokad röntgenundersökning fås aldrig vid undersökningen. Denna undersökning granskas av en radiolog vid ett senare tillfälle. Normalt skickas svaret inom 1-2 veckor till patientens egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-skalle och graviditet

Jag är en 18 årig tjej, i december röntgade jag käkarna med datortomografi, sedan har jag även röntgat ryggen och nacken i februari och sedan igen ryggen och nacken i mars. Jag har lidit av en kraftfull huvudvärk de senaste 4 månaderna, därför bad jag min doktor att skriva en remiss till röntgen, och nu ska jag få en datortomografi röntgen av skallen. Jag är bara rädd att det blir för många strålningar under en sådan kort tid? Kan detta vara farligt?

Riskerna med röntgenstrålning är, jämfört med andra risker, trots allt inte speciellt stora. Men även små risker bör undvikas om detta är möjligt. Därför måste två villkor vara uppfylla för att få röntgenundersöka patienter. För det första ska man kunna motivera undersökningen, det vill säga att det troligen är sämre för patienten att avstå undersökning jämfört med att göra den. Avstår man från röntgenundersökningar finns ju risken att man inte i tid upptäcker en eventuell sjukdom, och att risken med att denna inte upptäcks är större än risken med röntgenundersökningen. För det andra ska man inte använda mer röntgenstrålning än vad som behövs för att kunna ställa en korrekt diagnos, det vill säga, man ska optimera användningen av röntgenstrålningen.
Uppfyller man ovan två villkor är röntgenundersökning till nytta för patienten, och risken minimeras så långt som det är möjligt.

Även om du tycker att du gör många röntgenundersökningar på kort tid så påverkar inte den korta tiden risken. Om alla dina undersökningar görs under en och samma dag eller utdraget under flera år, så blir den sammanlagda risken lika i de bägge fallen.
Den sammanlagda risk som dina röntgenundersökningarna medför är liten. Som en hjälp att bättre förstå storleken på risken kan man jämföra den och uttrycka den på lite olika sätt. Röntgenstrålningen som du utsätts för motsvarar ungefär två till tre års naturlig bakgrundsstrålning (sök mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Om man röker 20 cigaretter per dag, räcker det att man röker i två till tre veckor för att risken med rökning ska motsvara den risk som dina sammanlagda röntgenundersökningar innebär. Åker man bil finns ju alltid en risk att omkomma i en trafikolycka. Risken med dina undersökningar motsvarar risken med några hundra mils bilåkande.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Lungemboli vid graviditet

Vad kan hända om man har en propp i lungan och är gravid i 7 månaden? Kan den röra sig mot hjärtat på mamman?

Om man misstänker något är fel under en graviditet, oavsett vad och hur lite, så bör man söka läkare för råd eller undersökning.
En lungemboli (propp i lungans blodkärl), som mycket väl kan uppstå i samband med en graviditet, kan vara livsfarlig för modern. Detta tillstånd kan ge symtom som tex. andnöd, smärta vid djupandning, mm.

Ofta är det främst från vänster ben ev. blodproppar kan lossnar och flyta iväg upp mot lungorna under en graviditet.
Att det i vänster ben ev. bildas mer blodproppar beror på kärlanatomin i vänster ljumske skiljer sig mot den högra. Vänster ljumskven ner i vänster ben löper under (korsar) artären som går ner i höger ben. Detta gör att ett stort foster (och mage) som trycker ner mot ljumskarna i slutet av graviditeten klämmer ihop venen till vänster ben under höger ljumskartären. Blodflödet bromsas då upp från vänster ben vilket kan ge ett näst intill stillastående blodflöde där det då lätt kan bildas proppar. Av denna orsak är ofta vänster ben hos gravida mer svullet än det högra.
Nu är det långt ifrån alla gravida som bildar blodproppar trots ”stor mage” eller svullna ben. Likaså kan blodpropparna som beskrivits ovan inte fortsätta ut i hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) eller övriga kroppens artärsystem.

Vid misstanke på lungemboli gör man en enkel och snabb datoromografi (CT) med kontrastmedel av lungornas blodkärl. Om man vill diagnostisera ev. proppar i benens vensystem sprutas kontrastmedel in i dessa blodkärl via en liten nål på fotryggen (flebografi).

K.T. rtgssk
röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Missa tumör utan kontrast

Jag är lite orolig för min mamma, som mått dåligt ett tag. Hon har trott att hon en hjärntumör, och fick göra en ct-skalle utan kontrast och i svaret stod det att allt såg bra ut. Hennes husläkare har gjort neuroligisk underskning också och den var bra, men både jag och min mamma kan inte släppa tanken, då vi läst att man kan missa tumörer i hjärnan om man inte använer kontrast. Stämmer det???? Ska vi be att hon ska för göra om den med kontrast eller annan röntgen???

Som vi nämnt tidigare så är ingen enskild undersökningsmetod 100%-ig. Röntgen ska ses som ett komplement till de kliniska undersökningarna för att nå upp till nästan 100%. Många får även aldrig en klar diagnos som kan förklara symtom och krämpor trots en stor mängd undersökningar och tester. Så är det…
Om alla undersökningar visar på ”normala” förhållanden måste man nog acceptera detta. Om symtom eller besvär inte ändrat karaktär finns troligen inget fog för komplettera gjord röntgenundersökning. Men detta är något ens egen läkare ska ta ställning till. Det kan ju finnas andra typer av undersökningar som kan bli aktuella.

Våra radiologer beslutar hur röntgenundersökningen ska genomföras med ledning av frågeställning, symtom, sjukhistoria, mm. som remittenten (patientens doktor) angett i remissen.Vid oklarheter i remisstexten eller vad gäller val av undersökning, ev. önskemål om utförande, metod, etc. tas kontakt med remittenten för diskussion.
Alla våra undersökningar har definitioner av metodval efter hur frågeställningen är formulerad, vilka organ, förstagångsundersökning, återkommande kontroller, barn, mfl. urval. Utifrån dessa beslutar radiologen om typ av röntgenundersökning samt tillvägagångssätt. Givetvis kan radiologen åsidosätta och ändra en ”standardmetod” för en frågeställning eller organ om så anses behövas för att erhålla en diagnos.

Dagens CT-maskiner är så pass bra att man erhåller mycket bra bildmaterial för en säker diagnostik oavsett tillförsel av kontrastmedel eller inte.
Vi strävar även alltid efter att undersökningen ska genomföras på ett säker tillvägagångssätt för patienten. Finns alternativ undersökningsmetod istället för röntgenbestrålning och kontrastmedel, för att erhålla en diagnos, är detta att föredra.

Trots allt kan röntgenbestrålning vara ohälsosamt samt att kontrastmedel påverkar njurarna.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-skalle utan kontrast

Jag gjorde en ct-skalle för ett tag sedan, med frågeställning hjärntumör, jag fick även ta ett prov en vecka innnan för att kolla mina njurar, men jag fick ingen kontrast vid undersökningen. Varför då???

Det är en röntgendoktor (radiolog) som ”designar” hur CT-undersökningen ska genomföras. Dvs. beslutar om denna CT ska göras med eller utan kontrast. Detta utifrån den frågeställning din doktor har angivit på remissen till röntgen.
Oftast anges tumör-misstanke som en del av andra frågeställningar då man inte kan utesluta denna misstanke trots sannolikheten för detta oftast är mycket liten. Det kommer frekvent in remisser med frågeställning på även ”annat”. Detta betyder att patientens doktor inte kan specificera exakt vad man letar efter. Patienten har då tex. huvudvärk, illamående, yrsel, synrubbning. mm. mm. som man inte vet vad det beror på. Dessa CT-undersökningar göres därför oftast utan kontrast.
Om man under bildtagningen ser något avvikande kan undersökningen göras om med kontrastinjektion omgående ”på plats”. Om radiologen vid senare granskning av bilderna, där undersökningen gjorts utan kontrast, ser eller misstänker något avvikande kan patienten ombedas komma tillbaka för kompletterande undersökning med kontrast.

När din egen doktor skickar remissen till CT vet han/hon inte med säkerhet om kontrast kommer att användas eller inte. Detta är som sagt ett beslut av den röntgendoktor som ”designar” undersökningen. Om CT’n ska göras med kontrast enl. radiologen är det således bra om S-kreatinin (njurvärde) är taget innan. Annars finns risken att inte kunna göra undersökningen med kontrast, om radiologen så anget, eller ev. komplettera ”på plats”.

Kontrastmedel påverkar alltid på något sätt njurarna mer eller mindre då kontrasten utsöndras via urinen. Kan man unvika använda kontrast, utan att det påverka den diagnostiska bedömningen, är detta att föredra.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om kontrastinjektion med komplikation

I juni åkte jag med ambulans till akuten med njurstensanfall. Under ambulansfärden sättes en kanyl i vänster arm för smärtlindring. Då erkände ambulanskillen att han stack fel, blödde mycket. Denna kanyl användes även till kontrastmedlet vid CT av njurarna. Dagen efter svullnad, värk i armen och värmekänsla.
Nu var jag på återbesök och gjorde en CT av njurarna igen. Även denna gång har jag fått ont i armen, stickningar i hand och fingrar, värmekänsla.
Vad händer? Jag har Psoriasis ooch Psoriasis artrit, kan det påverka? Vad ska jag göra?

Innan vi använder en av annan person satt venflon (kanyl) på röntgen för kontrastinjektion kontrolleras denna av oss själva. Detta för att försäkra oss om att den ligger rätt i blodkärlet. Kontrollen består då av aspiration av blod samt injektion av koksalt. Vid minsta tveksamhet sätter vi ny venflon.

Venflonen ska även vara så pass grov att den klarar ett högt injektionsflöde av kontrasmedel med vår ”tryckspruta”. Vid en CT-undersökning sprutas oftast kontrasten in med ca. 2-4ml per sekund. Under tiden kontrasten injiceras till patienten står vi alltid bredvid för att kontrollera att det går bra.
Vid de få tillfällena där kontrast trots allt ändå injiceras ut i mjukdelar runt blodkärlet stoppar vi injektionen omedelbart då vi känner detta eller om patienten uppger påtagliga smärtor från injektionsstället i armen.
Man kan man då få de symtom du fått lokalt i armen efter en sk. extravasering.
Om en del av kontrasten lagt sig utanför blodkärlet kan då denna kontrastsvullnad även ev. temporärt trycka mot nervbanor som leder längre ut mot handen och där ev. ge nurologiska symtom.

Små kontrastmängder utanför blodkärlet eller runt muskulaturen är oftast helt ofarligt. Kroppen tar själv hand om denna vattenlösliga vätska.
Om man på något sätt reagerar allergisk mot kontrastmedel visar sig detta oftast som illamående eller generella utslag samt ev. svullnad framför allt då i ansikte och hals. Psoriasis har ingen påverkan av ev. kontrastreaktion.

Om du av någon anledning ska genomgå ytterligare CT be dom antingen byta arm för injektionen. Om detta fenomen uppstår även i andra armen får man nog anse att du reagerar allergiskt mot kontrast med lokala symtom. Vid framtida CT-undersökning bör man då medicinerar dig mot ev. allergiska reaktioner (premedicinering) innan kontrastinjektion. Alternativet är att ge dig premedicinering redan nästa gång. Nackdelen är att då blir man tvungen att i framtiden alltid ge dig denna premedicinering vid röntgen med kontrast då man inte riktigt utrett orsakerna till dina besvär…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur bedöms en CT-skalle

Jag undrar om man kan missa en tumör/cysta i hjärnan, om man inte använder kontrast vi datortomografi? Vad kollar ni efter i era bilder med frågeställning tumör utan kontrast?

De flesta initiala CT-undersökningarna av skallen där frågeställningar från remittent gäller allmän patologi (inkl. tumör, cysta…) inom skallen görs oftast utan kontrastmedel. Patienten har då blivit remitterad för en CT-skalle pga. mer diffusa symtom som då ofta beskrivs vara ihållande huvudvärk, yrsel, mm.

En datortomografi (CT) av skallen utan kontrastmedel görs enkelt och snabbt. Denna kan då forhoppningsvis avskriva allvarligare patologi i skallen. En ev. vidare utredning kan sedan fortgå mer ”avslappnat”.

En undersökning utan kontrast ger bra bilder utav hjärnans utseende samt symetri. Våra radiologer tittar då på förhållandet mellan den gråa och vita substansen. Även defekter (infarkt, cysta, blödning, mm.) i hjärnmassan kan ses (om de inte är för små eller nya). Hjärnans mittfåra ska vara rak utan överskjutning. Likaså bedöms ventriklarnas storlek. Även det stora venösa system i bakhuvudet, som leder blodet från hjärnan, kan man göra en grov bedömning av utan kontrast.

Enbart en röntgenundersökning kan aldrig anses som 100%. Denna undersökning ska ses som en kompletterande undersökning till den kliniska utredningen där misstankar avskrives helt, stärks eller bekräftast.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett