Kontrastmedel CT

icon_mini_faq För något år sedan gjorde jag en MR med kontrastmedel för att undersöka hjärna och blodkärl i hals och huvud. Nu ska de göra en CT av skallen.

Är det samma kontrastmedel som används då?

icon_mini_register Nix… det är inte samma kontrast.

Kontrasten vid MR innehåller Gadolinium (”metallsalt”) medan kontrasten du får vid en CT innehåller jod och ges i en större mängd. Om du fick 15-20ml kontrast vid MR får du normalt 80-100ml kontrast för en CT-hjärna.

Båda kontrastsorterna kan ge biverkningar i form av allergiliknande besvär om överkänslighet finns för ämnen i dessa medel. Båda sorterna ger ofta värmekänsla i samband med injektionen vilket får anses som vanligt. Generellt är det dock mer vanligt för biverkningar av jod-kontrast än av MR-kontrast.

Båda sorterna utsöndras via urinen så försämrad njurfunktion skall uppmärksammas innan kontrast ges.

icon_mini_profile K. T. Rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett

MR och CT

icon_mini_faq Är magnetröntgen och datortomografi samma sak alltså samma apparat?

icon_mini_register Nej. Skillnaden är som natt och dag med litet undantag för hur bilderna ser ut.
Magnetkameran (MR) ger ingen röntgenstrålning utan arbetar med ett magnetfält som registreras och skapar en bild av kroppen. Datotomografen är en konventionell men avancerad röntgenapparat som avger röntgenstrålning för att skapa bilder av kroppen.

Således… magnetkameran (magnetresonanstomograf; MR) ska inte benämnas som”magnetröntgen” då det inte är en röntgenapparat.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR eller CT

icon_mini_faq Vad är skillnaden mellan datortomografi och magnetröntgen?
När används respektive metod?

icon_mini_register Datortomografin använder röntgenstrålning för att skapa bilder medan magnetkameran använder magnetfält för att skapa bilder. Magnetkameran är således inte en röntgenapparat i den meningen.
Datortomografen är snabb, enkel och tar bra bilder på skelett, mjukdelar samt pågående processer i kroppen som t.ex. blödningar.
Magnetresonanstomografen (MR) tar mycket bra bilder på t.ex. nervsystemet, kotdiskar, leder och vätskerika organ. Bilderna har hög vävnadskontrast. Dock tar undersökningarna betydligt längre tid än med CT’n.
Vilken teknik man använder beror bl.a. på frågeställning, organområde, patientens skick samt hur brådskande en diagnos är, mm.
En misstänkt blödning i skallen skickas akut till CT’n medan utredning av yrsel tidbokas till MR. Ryggmärgsskada skickas akut till MR medan en kotfraktur går till CT’n…. osv.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT hjärna

icon_mini_faq Jag har lidit av spänningshuvudvärk en tid och fick innan sommaren tid för röntgen av min hjärna för att utesluta hjärntumörer och annat sk-t som man får för sig ha i skallen. Röntgen visade ingen och jag kunde släppa det och huvudvärken försvann.
Min fråga är kan man lita på en CT-röntgen till 100%?

icon_mini_register Datortomografen, CT, är ett ypperligt och ett fantastiskt instrument för röntgendiagnostik av de flesta kroppsorgan. Däribland skalle och hjärna.
Men… det är ju som allt annat här i världen… man kan inte garantera något till 100%.
Man måste tolka en friad röntgenundersökning med att där med största sannolikhet inte finns något fel. Börjar tvivel smyga sig in i alla våra undersökningar kan man hålla på att utreda alla och allt till dags ände utan, sinsemellan teknik, ändrade resultat!

icon_mini_profile J. B.
Överläkare. Röntgen Helsingborgs Lasarett

CT teknik

icon_mini_faq Vad är det för skillnad mellan klassisk röntgen och datortomografi? (jag arbetar med ett skolarbete)

icon_mini_register Man benämner inte den “vanliga” röntgen, vilken nog är den du menar, med “klassisk röntgen” i vardaglig tal. Den vanliga röntgen med ett “pendelstativ”, C-båge, med eller utan digital teknik, benämns allmänt som “konventionell röntgen” eller “slätröntgen”. Med denna teknik göres idag de flesta enklare röntgenundersökningar av skelett, tarmar, urinvägar (urografi), m.fl. “högvolymundersökningar”.
Vid datortomografi roterar ett “konventionellt” röntgenrör runt patienter i ett sk. gantry. På motsatta sidan finns detektorer som tar emot röntgenstrålen med bildinformationen. Denna process kan idag återskapa kropp och organ som 3D-bilder.
Läs mer under våra sidor om teknik.

icon_mini_profile K. T. röntgenssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT Legg-Calvé-Perthes

icon_mini_faq Vår son, nyss fyllda 3 år fick “över en natt” Legg-Calvé-Perthes i en höft vilket konstaterades med röntgen, 1 gång 2 bilder. Samtidigt konstaterade vi att han fått en utväxt på den vänstra bröstkorgen. Denna har nu tagits 3 röntgenbilder av, men den kunde inte ses på dessa. Via ultraljud kunde läkaren se att det mellan 2 revben är en utväxt, “-brosk som förkalkas”, som han menar är helt ofarligt för vår son men kan påverka honom kosmetiskt. Nu överväger läkarna en CT-undersökning där barnet så skall nedsövas för att undersöka bröstkorgen.
Vi känner oss osäkra på vad vi egentligen utsätter vår son för.
Hur skadlig kan denna röntgen vara för honom i förhållande till den information undersökningen ger? Är CT-undersökning mer skadlig än vanlig röntgen? Vilken information får man av CT som man inte får av den vanliga röntgen? Vi känner oss osäkra för vi kan märka på alla läkare vi mött att de inte stött på något liknande förr. I samband med Calve-Perthes har jag läst att detta säkrast undersöks med MR för att vara säker på diagnosen. Är det farligare än vanlig röntgen för ett litet barn?
Vi saknar en helhetsyn över behandlingen av vår son, eftersom olika avdelningar undersöker honom.
Hoppas ni hjälpa oss med lite information eller hänvisning till var vi kan hitta mer att läsa?

Hälsningar oroliga föräldrar

icon_mini_register Legg-Calvé-Perthes utreds bra med vanlig röntgen eller MR (magnetkamera). När det konstaterats kan det vara en fördel att kontrollerna sköts genom en barnmottagning via en barnspecialist eller genom en ortopedmottagning med en barnintresserad ortoped.
Det finns olika ursprung till skelettutväxter. På barn kan i regel de förslitningsbetingade utväxterna uteslutas. För övriga benutväxter går det inte att entydigt föreslå den ena utredningsmetoden före den andra utan att närmare veta vilken typ av utväxt som misstänkes. MR anses i regel ge mindre skadliga biologiska effekter än CT (datortomografi) vilket kan vara viktigare att ta hänsyn till i samband med barn än med vuxna individer. Vissa typer av benutväxter studeras dock bättre med CT än MR varför MR därför inte alltid är att föredra.
Helt riktigt måste man väga strålningsrisken vid CT mot hur allvarlig man misstänker förändringen vara som avses studeras. Allmänt sett kan man säga att CT, som är beroende av täthetsskillnader i det studerade objektet, bättre värderar skelettstrukturen i en utväxt än MR. MR, å sin sida, är beroende av hur hårt väteatomen är bunden i molekylerna i vävnaderna varvid vattenhalten är viktig. Det gör att MR bättre studerar mjukdelar, dit brosk räknas, än skelettstruktur.

icon_mini_profile H de V.
Överläkare Röntgen

Fotnot: Legg-Calvé-Perthes sjukdom angriper av okänd orsak höftledskulan hos barn med risk för deformation av denna vilket då kan medföra framtida höftbesvär.

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024