Besvär vid CT-urografi

Fråga Igår gjorde jag en datortomografi för att man sett en skugga vid min högra njure vid tidigare röntgen av urinvägarna.
Jag fick dricka en liter vatten före datortomografin och inte kissa. När röntgen utfördes fick jag kontrast intravenöst i armen och sedan skulle sista bilderna tas åtta minuter efter kontrasten sprutats in.
Jag kände de typiska värmekänslorna som jag blev förvarnad om och det utgjorde inte några problem eller oro för min del, Däremot kändes det som att jag fick två slag i ryggen när kontrasten spred sig och efter det fick jag en värk som kan liknas vid krampen man kan känna vid njursten. Värken ökade hela tiden tills undersökningen var klar och jag fick lätta på trycket… Samtidigt som jag kissade kom tårarna och jag var tämligen omtöcknad efter denna känsla. Smärtan avtog när jag väl fick kissa fast inte genast.

Röntgenpersonalen trodde att det var mina muskler som gjorde ont för att britsen inte var bra för mig att ligga på men jag har en känsla av att det var mina njurar som gjorde ont…
Kan det ha varit det och bör jag i så fall påtala detta för min läkare?

Svar Att dricka mycket (1 liter) inför en undersökning görs bland annat för att öka urinproduktionen. Kontrastmedlet som ges vid undersökningen ger även det en ökad urinproduktion.
Detta ger en ökad utspänning av urinvägarna som under vissa förutsättningar kan vara smärtsam – men är inte farligt.
Du kan påtala detta för din läkare men det kommer troligen inte att påverka bedömningen av din undersökning.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Infarkt vs. blödning vid CT av hjärnan

Fråga Vad kan de radiologiska fynden vara vid blödning respektive infarkt i hjärnan?

Svar När denna frågeställningen (stroke) kommer på tal göres en CT-undersökning av hjärnan (datortomografi). Detta utan kontrasmedel till blodet.
Färsk blödning avbildas vitt i hjärnvävnaden eller mellan hjärnhinnorna. En äldre blödning ses som mörka partier på bilderna. Infarkter (blodpropp) blir mörka områden i bilderna oavsett ålder. Dock kan färska infarkter vara svåra att se direkt efter det akuta insjuknandet. Efter några timmar framträder de infarcerade områdena bättre på CT-bilderna. Vid större infarkter kan även livshotande ödem uppstå kring det infarcerade området i hjärnan vilket avbildar sig som mörkare områden kring infarktområdet i bilderna.
Det är oerhört viktigt att snabbt avgöra om patienten drabbats av infarkt eller blödning för att kunna sätta in rätt behandling.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT och höftprotes

Fråga Jag ska göra en skiktröntgen av buken snart. Har en konstgjord ledkula i stål  i ena höften. Kan man göra en skiktröntgen då?

CT-bäcken
CT med protes

Svar Ja det kan du. Det blir vissa störningar i bilderna  av området precis kring höftledsprotesen. Dessa störningar finns endast med  i absolut nedersta delen av buken och urinblåsan. Hela övriga buken blir bra avbildad.

Svarat av K.T. rtgsssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Komplikation vid kontrastinjektion

Fråga Jag skulle göra en CT buk. Jag fick hela kontrastmedel subcutan. Min arm är tre gånger större. Jag har ont i armen, fingrarna och i hela handen. Jag kan inte sträcka på min arm. Tror du att jag kommer att få problem i framtiden? Kommer jag att bli allergisk mot kontrastmedel?

Svar  

Tryckspruta CT
Tryckspruta CT

Ibland då kontrasten sprutats in hamnar det i mjukdelarna utanför blodkärlet (extravasalt) istället trots våra kontroller av injektionsnålens läge och funktion före och under injektionen. Detta upptäcks i regel omgående efter injektionens start då vi omedelbart avbryter injektionen. Oftast rör det sig då om ytterst liten mängd kontrast som hinner ”gå fel”.
Om så skulle ske kan patienten utan besvär oftast gå hem efter undersökningen och själv hålla koll på instickställe och ev. svullnad. För att lindra ev. besvär i form av svullnad eller värk vid instickstället kan man lägga nåt kylande och hålla armen högre upp än vad hjärtat sitter. Nästan alla fall är extravasering helt ofarligt och klingar oftast av helt inom 2-4 dagar.

Stora mängder kontrast, så som hela dosen vid CT-buk (80-120ml), som gått extravasalt kan orsaka större svullnad och kan då försvåra för det venösa blodåterflödet. Detta kan då även orsaka svullnad distalt om extravaseringen (längre ut på t.ex. armen). Likaså kan den kapillära återfyllnaden störas med syresbrist i vävnaderna och känselbortfall i armen/handen som följd. Det kan även uppstå rodnad, missfärgning, blåsor eller sår i huden.

En större kontrastmängd ute i mjukdelarna ska således alltid handläggas av läkare i samband med händelsen. Likaså ska extravasering som inte gett omedelbara besvär som ovan men som vid ett senare tillfälle uppstår, ökar eller om besvären inte avklingar inom rimlig tid efteråt snarast handläggas av läkare.
Denna enskilda händelse gör inte att du blir allergisk mot kontrastmedel om du inte varit så innan.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Fotnot: Denna person rekommenderades att snarast uppsöka läkare för bedömning!

Röntgen och spermier

Fråga Jag och min kille försöker skaffa barn och nu skall han göra en dator – urografi pga njurtensbesvär.
Jag undrar om undersökningen kan påverka hans fertilitet på kort eller lång sikt? Kan den ge några skador på hans spermier – med risk för skada på framtida barn – om vi blir gravida snart efter röntgen?

Svar Mig veterligen påverkas inte fertiliteten, varken på kort eller lång sikt.

Man har inte kunnat påvisa att bestrålade spermier leder till ökad risk för framtida skada eller men hos avkomman. Detta beror troligen på att de få spermier som eventuellt skadas av röntgenstrålningen inte klarar av att befrukta ägget.
Normalt vid datortomografiundersökning av njurarna, på män yngre än 50 år, skyddar man testiklarna med ett för ändamålet speciellt strålskydd. Syftet med skyddet är att minimera risken för att strålningsinducerad cancer ska utvecklas i testiklarna. En positiv bieffekt av strålskyddet är att även spermierna skyddas.

Svarat av M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-buk och ländrygg

Fråga Jag undrar vad man kan se på en DT-buk? Om det är möjligt att se förändringar i ryggen vid en sådan undersökning?

Fick för ett tag sedan genomgå en sådan undersökning när jag var sjuk då dom delvis misstänkte att problemet kunde bero på magen/tarmarna. Dock var undersökningen utan anmärkningar.
Har nu flera månader senare fortfarande inte blivit helt bra och misstänker att det eventuellt kan ha med ryggen att göra. När jag var sjuk hade jag feber väldigt länge och trodde därför besvären orsakades av det, då jag förlorade känseln från knäna och nedåt när jag stod upp eller gick. När jag satt eller låg ner somnade benen med en gång, detsamma gällde armarna. Och hade en otrolig tryckande känsla i nedre delen av ryggen. Detta avklingade dock successivt isamband med att jag blev feberfri.

Ländrygg sidobild
CT-buk

Men ända sedan dess har jag problem med vänsterbenet som tidvis värker på framsidan men ändå inuti smalbenet + en spännings känsla i vaden och förändrad känsel i huden som gäller hela benet, ljumsken och halva sidan av nedre delen av magen. Det som nu också är nytillkommet som har fått mig att fundera över om det är ryggen är att lill+ringfinger somnar/sticker lätt och jag blir då svag i händerna och värk. Känner även en konstig känsla längs armen/armarna isamband med detta. Dock är det främst höger arm/hand som drabbas. När jag böjer mig fram på ett visst sätt känns det som jag håller i ett elstängsel ibland. Det går som stötar längs med ryggen ut i armarna och ned i ena benet. Kan liknas med känslan när man får en änkestöt. Så av detta att dömma tror jag det kan vara nerver som kommer i kläm.

Kan man på något sätt ha missat detta vid DT-buk om det rörde sig om ett diskbråck exempelvis? Eller kollar och ser man inte alls hur ryggen ser ut då?

MR ländrygg
MR ländrygg

Svar

 En CT-undersökning (DT) av buken ger otroligt mycket information som granskas. Man granskar hela bilden. Man får med även ländryggen samt nedre delen (4-5 kotor) av bröstryggen. Då CT-undersökningen av buken är optimerad och inställd för framförallt ”mjuka organ” i buken blir dock inte ryggraden optimalt avbildad. Det går inte ställa någon säker diagnos på ryggmärg, diskar och nervrötter utifrån de bilder man får vid denna undersökning. Om det skulle finnas ett stort diskbråck kan dock detta troligen ses på CT-bilderna av buken.
MR (magnetkamera) är annars den klart bästa metoden för diagnostik av ryggraden.

Svarat av C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR vs. CT vid MS

Fråga Kan man göra en skiktröntgen av hjärnan istället för en magnetkameraundersökning om man ska ta reda på om man har MS, tumör etc och tycker MR är obehagligt?

Svar För att diagnostisera MS är MR överlägset.
För tumörer är även CT en bra metod i de flesta fall men ger samtidigt strålning.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT vid infektion i skallen

Fråga Min maka har genomgått 2 operationer för en tumör i hjärnan nu blev hon akut dålig och skall få en CT . Jag undrar om man kan på CT se en infektion, inflammation? Hon hade också feber i kväll.

Svar Vår neuroradiolog menar att är inflammationen utbredd eller en sk. hjärnabscess ses detta på CT. Vid utebliven förklaring till symtomen får man komplettera med annan undersökning.
En MR-skalle kan till viss del komplettera CT-skallen. Men MR-skalle är inte heller en 100%-ig metod för infektioner i skallen. Dock kan man utesluta andra orsaker.
Annan undersökning som dock kan bli aktuell vid infektionsmisstanke i eller omkring hjärnan är t.ex. prov på likvor genom en lumbalpunktion. Man kan då man även ofta konstatera vilket typ av infektion det rör sig om för att då sätta in rätt behandling.
Om… det nu är en infektion.

Utredningar är ju alltid en mix av sjukdomshistoria, olika undersökningar och provtagningar där man sedan lägger ihop alla resultaten för att få en sannolik och säker diagnos.
CT och MR är en liten del i detta led.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Hur görs CT-skalle

Fråga Hur går en ct skalle rtg till?? Behövs alltid kontrast? Gör denna av psykologiska skäl.

Svar Vid oklar frågeställning eller vid basal utredning göres CT-skalle nästan alltid initialt utan intravenöst kontrastmedel.
Hur undersökningen går till kan du läsa på vår huvudsajt www.rontgen.com.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tid till CT

Svar Hur lång är väntetiden generellt på CT ?
Hur mycket snabbare vid akut sjukdom som kräver operation ?

Svar Väntetiderna för oprioriterade undersökningar skiljer sig mellan sjukhus och från månad till månad.
Aktuella väntetider för CT för olika kliniker finns under www.vantetider.se.

Akuta undersökningar göres alltid omgående eller inom någon dag beroende på frågeställning och ev. diskussion med remitterande ansvarig läkare för patienten. Det finns ju akuta CT-undersökningar som trots allt kan vänta några timmar om tillgång till en CT inte finnes omgående. För urakuta undersökningar håller vi en datortomograf ledig eller avbryter en pågående undersökning om detta är tvunget. Detta händer nu inte så ofta då vi har 3 datortomografer till förfogande. 

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024