undersökning – Sida 19 – Fråga Röntgendoktorn

Vad ses på en ryggröntgen

Ska göra en skelettröntgen av ryggslut. Vad kan man utläsa av en sådan?

En vanlig konventionell röntgen av ländryggen är en mycket enkel och snabbt genomförd undersökning. Dessa ”enkla” bilder ger radiologen en överskådlig bild av ländryggens utformning (ev. skolis) och proportiner.
På dessa bilder ses även en mängd tillstånd som kan vara såväl normala varianter som patologiska tillstånd. På en slätröntgenbild kan man diagnostisera olika degenerativa åldersförändringar i form av minskad diskhöjd, artros, diverse benpålagringar, osteoporos, mm, som kan ge ryggbesvär. Man kan även se kotfrakturer med ev. fragment, kotkompression, kotglidning (spondylolistes), mm.

En konventionell röntgenbild av ryggen ger inledningsvis en god överblick från vilken man sedan kan utforma en behandling eller ev. gå vidare i utredningen med magnetkamera (MR), datortomografi (CT) eller annan diagnostisk teknik.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Anografi

Jag undrar hur mycket strålning mitt barn utsätts för under en anografi (”filmade” under cirka 10-15 min) och under en ”vanlig” skiktröntgen av tarmarna? Jag undrar även vad kontrasten innehåller vid en anografi?

Anografi av små barn är stråldosmässigt en snäll undersökning. Stråldosen ligger mellan 0,2 mSv och 0,4 mSv bland annat beroende på hur stort barnet är. En skiktröntgen, eller datortomografi-undersökning, av buken på ett litet barn ger stråldoser på ungefär 2 mSv.
En stråldos på 2 mSv är en liten stråldos, och risken som är förknippad med stråldosen är också liten.

Som alltid innan man ska gör en röntgenundersökning frågar man sig vad som är bäst för patienten. Har man besvär är det oftast viktigt att få detta utrett. Avstår man från röntgen kan kanske problemen förvärras och innebära en långt större risk för patienten jämfört med risken att göra undersökningarna.

Kontrasten innehåller antingen grundämnet jod eller grundämnet barium. Jod eller barium är kemiskt knutna till stora molekyler som gör ämnet ofarligt. För att få en lämplig konsistens brukar man spä kontrastmedlet med koksaltlösning.

M.O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

En enda komplett röntgenundersökning

Har en längre tid känt en ömhet i magen, straxt medanför vänstra bröstet, i höjd med revbenets nedre del. Går inte att klämma på eftersom det ligger under revbenet.
Har gjort ett ultraljud och en lungröntgen, men inget visar något. Vid utltraljudsundersökningen fick jag väldigt ont i området. Det förvärras även när jag gör sit ups och dammsuger under möbler. Det finns ingenting som tyder på att det kommer från tarmen, eftersom ingenting påverkas av vad jag äter, i samband med måltid eller problem med avföring. Smärtan har gradvis ökat.
Finns det någon röntgenundersökning som kan visa alla organ i magen. Är särskilt rädd för en tumör eftersom jag tidigare haft en i hjärnan (dock godartad så ingen risk för metastaser).

De mer framträdande organ som sitter under nedre vänstra revbenen är diafragma, magsäcken och mjälten.

Lungor är enkelt att röntga. Mjälten undersöks också enkelt med ultraljud då man ofta samtidigt tittar på bukspottkörteln och gallvägarna. Även röntgen av enbart magsäcken är en enkelt undersökning där patienten får dricka kontrastmedel samtidigt som man tar röntgenbilder. Beroende frågeställning görs initialt oftast en riktad undersökning mot det aktuella organområdet med enklast och snabbast metod.

Det finns en enda röntgenmetod som är så pass komplex att den klarar att överskådliggöra de flesta organen med en och samma undersökning.
Det är datortomografin (CT).
Dock är en CT-undersökning oftast behängt med förbredelser, kontrastmedel samt att den avger mer röntgenstrålning än andra ”enklare röntgenmetoder”.
Trots CT’ns förträfflighet efterföljs även denna ofta av kompletterande åtgärder i form av t.ex. endoskopi, biopsi, div. blodprover, annan röntgen, mm. mot ev. fynd.
Så att erhålla en diagnos är en mångfald procedurer där man efterhand verifiera eller utesluter misstankar.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen av nacken

Jag har haft problem med min nacke/rygg i flera år men mycket på sistone . Mitt huvud dras till vänster och det känns som jag har en muskel i kläm vid skulderbladet och brukar emellanåt hoppa till , man kan även känna hur det hoppar till om jag blir masserad där. Tycker det är hemskt jobbigt eftersom jag inte kan hålla huvudet i styr för de känns som den här ”muskeln” drar mitt huvud åt vänster.
Kan man inte göra en muskelröntgen och isåfall har ni någon aning vad de kan vara för något?

Har man problem med nacken bör man få den undersökt av doktor, om inte annat, för att få anpassad behandling av dessa besvär.
Det kan vara förslitningar eller förändringar inom kotpelaren eller någon disk som kan vara orsaken till besvär med värk i muskler, axlar och armarna. Har man råkat ut för en olycka, slag, etc. och därefter har ont i nacken ska man absolut få den undersökt omgående.
För undersökning av förändringar i nacken kan man göra en konventionell röntgen eller/samt undersökning med magnetkamera. Prata med din doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Röntgas utan remiss

Jag vill göra en helkropps röntgen utan remiss, går det? Jag betalar allt själv.

Visst finns det privata vårdaktörer där man får betala hela röntgenundersökningen själv. Men att göra en ”omotiverad” helkroppsröntgen är omöjligt och olagligt.
För att röntgas måste det finnas en specificerad klinisk indikation som framställts efter en undersökning genomförd av legitimerad remissföreskrivare. En röntgen kan ses som en ”kompletterande undersökning” till den redan gjorda kliniska undersökningen som verifierar, styrker eller avskriver misstänkt patologi.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ändring av redan skickad remiss

Jag har en tid till magnetkamera och det står specificerat i remissen att jag har ont i höfterna och i ryggen. Men eftersom det tog nästan 4 månader tills jag fick tid till röntgen har mina symptomer ändras. Jag har ont också i mina skinkor och kan inte sitta.
Min fråga är: ska jag be min läkare att skicka en tilläggsbrev till röntegen med dessa symptomer? Jag är rädd att radiologen tittar på höfter och rygg och han missar kanske fibroplaster, vaskulär hyperplasi, oorganiserade kollagentrådar, rupturer etc. Alltså kanske radiologen tittar på höfter och inte i senans morfologi som finns skinkorna. Jag vill inte missa detta tillfälle att få en korrekt diagnos.
Ska jag be min läkare att skicka brev om de nya symptomer?

Har dina besvär ändrat karaktär och lokalisation bör du nog, enligt våra radiologer, kontakta din doktor som då kan skicka ett tillägg eller ändrar designen av den befintliga remissen. Detta utan att du förlorar din ”plats i kön”, så att säga.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Diagnos av ärrbråck

Jag gjorde ett kejsarsnitt för fem månader sedan och har sedan dess haft kraftig smärta kring ärret. Har haft svårt att gå och varit ostadig i fogarna och till och från har höger respektive vänster ben låst sig eller betett sig underligt. Jag har lagt märke till att när jag masserar kring ärret får jag lättare att gå. Undrar nu vad som kan ha hänt och om det har blivit någon ärrvävnad som har växt alldeles tokigt.
Kan man i så fall se det på MR? Man gjorde en MR-röntgen på mig för att se om det var något fel på kotor eller nerver eftersom jag hade så svårt att gå, men hittade ingenting. Skulle man kunna titta på mjukdelar från den röntgen i så fall? (fick ingen kontrastvätska dock?).

För att diagnostisera t.ex. ett ärrbråck (som inte är helt ovanligt i operationsärr vid exv. kejsarsnitt), som är en utbukning av bukvävnad eller delar av tarmarna genom bukhinnan, är förstahandsvalet oftast datortomografi (CT). Det man även då är intresserad av är just om och hur tarmarna involveras i bråcket. För att markera tarmar på bilderna vid en CT-undersökning får patienten därför dricka en kontrastblandning en timmes tid innan bildtagningen.
MR (magnetkamera) är inte den initiala metoden för ärrbråck. Däremot fungerar MR bra för ljumskbråck. Ultraljud kan diagnostisera ett bråck genom bukhinnan men det kan vara svårt att avgöra tarmarnas engagemang i bråcket. Vad som däremot är svårt att diagnostisera, oavsett metod, är olika former av adherenser (sammanväxning) mellan mjukdelarna i buken som kan uppkomma vid ärrbråck, etc.
Man kan inte använda sig av bilderna från den tidigare MR-undersökningen av ländryggen för någon diagnos av bukorganen.

Har du besvär från ditt ärr bör du absolut kontakta den aktuella gynekologiska kliniken för en bedömning om ev. behandling (operation).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrastens väg till levern

Har en fråga om kontrast. Vilken väg tar kontrasten som ges när man ska undersöka lungorna med lungemboli och vilken väg ska den gå för att nå levern?

Vid lungemboli undersöker man lungvenerna med kontrastmedel. Undersökningen är optimerad så att vid bildtagningen ska det finnas störst kontrastmängd i just lungvenerna. Andra organs ”kontrastfyllnad” är då oftast av underordnad betydelse.
Kontrasten kommer till lungorna från hjärtats högra kammare. Från lungorna går sedan kontrasten tillbaka via lungartärerna till hjärtats vänstra förmak.

Från hjärtat går kontrasten sedan ut i stora kroppspulsådern (Aorta) till övriga kroppen.
Från aorta i nivå strax nedom diafragman går kontrast (och blod) ut till levern, magsäcken och bukspottkörteln via den sk. bukinälvsartären (truncus coeliacus). Hit tar det ca. 20-30 sekunder från det att kontrasten sprutas in via en nål i armen.
Ett annan sätt för kontrast (och blod) att nå levern är via den sk. portaådern. Denna för venöst (gammalt) blod från magsäcken, tarmar, bukspottkörteln och mjälten till levern.
Tills det att kontrasten kommer till portaådern tar det ca. 50-60 sekunder.
Efter passerat levern går blod tillbaka till nedre hålvenen, via leververnerna, upp till hjärtat för ett nytt kretslopp.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför MR och inte konventionell röntgen

Kanske kan ni hjälpa mig. Sedan 26:e oktober2010, har jag en otrolig smärta i vänstra skulderblad, strålar upp i vänstersidan av nacken vidare ut i vänster arm. Axeln känns som om en ångvält har krossat den. Värken är nu i hela vänster armen samt tumme, pekfinger och insidan av långfingret har jag ingen känsel. var på akuten. Den ortoped trodde diskbråck i halsrygg. Veckan därpå tog FÖRST min husläkare mot mig. Fick remiss till MR halsrygg, den visade ej diskbråck, men annat som jag ej förstår eftersom det är på latin.
Min sjukgymnast har prövat tns, ultraljud, laser, akupunktur och inget hjälper. Efter akupunkturen, har smärtan blivit värre. uppsökte akuten nu i lördags. Doktorn gav mig smärtlindring intravenöst i 2 omgångar och höjde styrkan på mina exycontin plus exynorm. Akutläkarn sa att min husläkakare måste skriva remiss till slätröntgen, vilket han EJ gjorde, istället en ny MRT på axeln. Förstår inte heller det p.g.a. latin.
ÄR ledsen och besviken på min husläkare som jag har haft sedan 1992. Självklart är det något som är fel, men vad? och det måste väl finnnas någon röntgen som ser vad det är. Uppenbart ligger det nerver och klämmer och vänstra skulderblad KNAKAR det i när jag sträcker på min rygg. Hjälp mig. Vad ska jag göra?

Vi tycker nog du bör vara nöjd med din nuvarande husläkare.
Istället för att först skriva en remiss till en konventionell röntgen gjorde han den bedömningen att du fick göra en magnetkameraundersökning (MR) istället. Vanlig röntgen avbildar skelettet bra men är sämre på ledbrosk och kan inte alls avbilda ligament, nervbanor, mjukdelar, mm. Allt detta kan man däremot se med MR. Vid utredningar brukar man dock ofta börjar med en konventionell röntgen INNAN man ev. fortsätter med en undersökning med MR om den vanliga skelettröntgen inte kan ge svar på de problem en patient har/upplever.
Måste en patient uppsöka akuten med så svåra smärtor att intravenös smärtlindring måste ges kan man tycka att en enkel konventionell skelettröntgen borde blivit gjord i samband med akutbesöket. Men denna bedömning gör den läkare som undersöker patienten vid akutbesöket och som är insatt i fallet.

Vad du bör göra är att få dina (latinska) svar från MR-undersökningarna förklarade för dig på ett begripligt sätt av din egen läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Ultraljud av led i rörelse

Finns det någon typ av röntgen där man kan se hur muskler och ligament fungerar under rörelse?
Min dotter har en agressiv spastisitet pga en traumatisk hjärnskada. Hon fick gjort en ”röntgen filmning” för många år sedan, där man kunde följa hur sväljningsreflexen fungerade.Som jag minns det kunde man se väldigt mycket av mjukdelarna.
Nu skulle jag önska att man kunde få följt upp höftrörelser med en likadan bild, för att veta hur det ser ut kring höften så vi kan ta ut rörelserna utan att skada henne.Vad finns det för möjligheter?

Vid filmning av sväljningen då patienten mer eller mindre ”äter” en kontrastblandning med tjock konsistens tittar man på ev. dysfagi (sväljsvårigheter).
Vid röntgen av sväljningakten med konventionell röntgen visas inte mjukdelarna på ett acceptabelt sätt fast det kan se så ut vid en snabb blick på bildskärmarna.
Det enda vi kan komma på där man kan studera mjukdelarna i rörelse, på ett ”enkelt” sätt, är med ultraljud. Ultraljud av senor i rörelse längre ut i extremiteterna gör både vi samt flertalet andra röntgenavdelningar.
Undersökning med samtida rörelser i höftleden utförs troligen endast på något enstaka sjukhus i Sverige då denna undersökning kräver specialkunskaper av den som gör den.
Vi tror(!) Sahlgrenska i Göteborg gör (eller har gjort) sådan här undersökningar av leder i rörelse med ultraljud.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett