p>Fråga Röntgendoktorn

Aug
30

Stråldoser vid arbete med röntgen


Jag är läkare och jobbar med rtg på angiolab med varierande tider och strålningsmängd. Man använder som vanligt skyddande förkläder rutin. Nyligen fick jag veta och jag är gravid ( vecka 5) och jag har arbetat under hela tiden. Det är ok så länge man rymmer väl i sina skyddkläder men vad går gränsen? När magen bli större och kläderna känns trångare vad gör man?

När det gäller gravid personal som arbetar i miljöer som innebär att fostret kan utsättas för yrkesrelaterad bestrålning finns vissa regler.
Den gravida kvinnan har rätt till omplacering till arbetsuppgifter som innebär att fostret inte utsätts för någon strålning, förutom bakgrundsstrålningen. Om kvinnan väljer att inte omplaceras så får den maximala stråldosen till fostret inte överstiga en millisievert. I gränsvärdet ingår inte bakgrundsstrålningen utan bara den så kallade yrkesrelaterade strålningen.

En millisievert är en låg stråldos, och risken för ett foster som utsätts för låga stråldoser är en något liten ökad risk att senare i livet drabbas av en cancersjukdom. Gränsvärdet en millisievert har valts därför att risken är mycket liten och jämförbar med många andra risker som fostret utsätts för. Vanligen är till exempel ”mammans” resor till och från arbetet farligare för fostret än vad stråldosen en millisievert är. En millisievert är också den ungefärliga stråldos som ett foster får från bakgrundsstrålningen.

För gravid personal som arbetar med genomlysning blir fosterstråldosen vanligen mycket liten. Detta beror på att den yrkesrelaterade bestrålningen utgörs av spridd röntgenstrålning. Röntgenstrålarna som genereras i röntgenröret träffar patienten och det är strålning som sprids i patienten som bestrålar personalen. Spridd röntgenstrålning har ganska låg energi och strålning med ganska låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. Det innebär att kvinnans egen vävnad mellan huden och in till fostret reducerar strålningen med ungefär 90%. Dessutom reducerar strålskyddsförklädet först strålningen med också ungefär 90%. Så endast en hundradel av den spridda röntgenstrålningen som infaller mot strålskyddsförklädet bidrar till fosterstråldosen.
Normalt kan all gravid röntgenpersonal, och som använder strålskyddsförkläde, arbeta som vanligt under graviditeten utan att fosterstråldosen överstiger gränsvärdet en millisievert.

Mitt råd till gravid personal som arbetar med genomlysning är att fortsätta göra detta under graviditeten så länge ”magen” får plats under förklädet. Dessutom bör man undvika att arbeta patientnära med tjocka patienter. Mängden spridd strålning från en tjock patient kan vara både tio och tjugo gånger större jämfört med en normalstor patient. Detta därför att mer röntgenstrålar genereras för att få tillräckligt med strålning igenom patienten och dels för att den spridande volymen i patienten är större.

Använder man strålskyddsförkläde och i övrigt låter kollegorna ta hand om de tjocka patienterna blir fosterstråldosen vanligen maximalt bara någon tiondels millisievert. Om du använder persondosimeter kan du enkelt uppskatta fosterstråldosen. Ta reda på vilken sammanlagd stråldos du har fått det senaste året. Om du jobbar på samma sätt under graviditeten som före, blir fosterstråldosen mindre än 10% av din egen årsdos, detta till följd av att din egen vävnad fungerar som ett strålskydd för fostret och att graviditeten är kortare än ett år. Har du själv en årlig stråldos på två millisievert blir fosterstråldosen mindre än 0,2 millisievert.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Aug
29

Varför kompletterande röntgen


Jag har varit på datortomografi av buk och fått svar att jag har en sannolikt godartad tumör på levern och skall återkomma för ytterligare rtg-undersökning.
Vad innebär det, kan det var malignt också?

Skriver man ”sannolikt godartad” är det också förmodligen så men det kan dock finnas en liten risk att förändringen istället trots allt kan vara mer elakartad.
För att vara säker i en ställd diagnos kompletterar man med ytterligare röntgenundersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
29

Mall för tolkning av bilder


Vid tolkningen av bilderna från en CT hjärna är ofta små strukturer i hjärnan beskrivna med en sådan ackuratess att jag undrar om det finns en ”lathund” s.a.s. kalkerbild där rtg-ologen kan känna igen fyndet från sin egen aktuella undersökning med illustrationen i den s.k. lathunden (”instruktionsboken”) och därmed kunna skriva utlåtandet med hjälp av detta?

Det finns en stor flora av exempelbilder både på den normala anatomin, variantanatomi och olika sjukdomstillstånd.
De vanligaste fynden har man som radiolog lärt sig utantill medan vid ovanliga fynd kan konsultera böcker och digitala bildbanker.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
12

Väntan på svaret


 Jag undrar om de kan ha hittat något allvarligt på min röntgen? Jag var och röntgade min bröstrygg för 15 dagar sedan och har inte fått något svar än, vet inte om svaret ska mellanlanda hos läkaren på vårdcentralen först?!

 Ett svar från oss på en tidbokad konventionell röntgenundersökning av ryggen (skelettet) tar normalt ca. 1 vecka. Om undersökningen av bröstryggen däremot gjordes med magnetkamera (MR) kan svaret ta allt mellan 1-5 veckor lite beroende på röntgenavdelningens tillgång till MR-radiologer. Är undersökningen akut ges svar samma dag.
Röntgensvar skickas alltid till remittenten (din doktor). Sedan är det den egen doktor som hör av sig om svaret till patienten.
.. och nu är det semestertider så minst (!) 15 dagar får nog anses normalt för svar efter en konventionell röntgen!

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
12

Svar efter tjocktarmsröntgen


 Vid en tjocktarmsröntgen, får man svar med en gång?

 Är det en konventionell tjocktarmsröntgen (kolon) där en ”erfaren” läkare genomför undersökningen med ”genomlysning” kan patienten få visst preliminärt svar efteråt. Om en röntgensjuksköterska eller ”mindre erfaren” läkare gör undersökningen får patienten vänta med svaret.
 En tjocktarmsröntgen är klar när hela tjocktarmen är väl avbildad. Så oavsett vem som gör undersökningen blir denna bra utförd då detta kriterie alltid ska vara uppfylld innan undersökningen avslutas.

Om undersökningen av tjocktarmen genomföres med datortomografi, vilket blir mer som standardundersökning numera, fås inga svar i samband med undersökningen. Dessa bilder granskas i efterhand av radiolog.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
12

Risker med att jobba med röntgen


 Jag vill plugga till röntgensjuksköterska, men är det farligt att jobba med röngen?

 Inom alla yrken finns risker av mer eller  mindre slag. Arbetar du med röntgen så som det tänkt är det inte farligare än något annat yrke. Det finns massor med yrken som nog får anses som mer riskfyllda än arbeta med röntgen. Polis, gatuarbetare, bagare, tidningsbud, mfl. för att nämna några yrkeskategorier som nog får anses som klart mer riskfyllda än vårt jobb. Det värsta du kan råka ut för är att sticka dig på en nål…

Att arbeta med radiologi och människor är ett mycket stimulerande och variationsrikt arbete som vi mycket starkt kan rekommendera.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
05

Varför blodprov innan CT


Min man hade tung hosta för ca en månad sedan och fick remiss till röntgen. Hostan är nu borta, men han gjorde röntgen, och blev uppringd av läkare två dagar efter lungröntgen. De hittade en förtätning på höger lungspets, och han fick komma in till vårdcentralen dagen efter samtalet för att ta något blodprov för njurarna. Han ska även snart tillbaks och göra en skiktröntgen.

Min fundering är varför man tar prov för att kolla njurarna? Vad har det med lungorna att göra? Vidare undrar jag om han får svar på skiktröntgen på en gång han har gjort den, mest för att jag vill veta om jag ska följa med honom dit. Han är jätteorolig för att det ska vara någon form av cancer.

Datortomografi (CT/skiktröntgen)av lungorna görs medstadels med kontrastmedel. Detta jodkontrastmedel sprutas då in i blodet vid bildtagningen för att se blodrika strukturer inom lungorna.

Kontrastmedel som tillförs blodbanorna utsöndras via njurarna till urinen. Dvs. man kissar ut kontrastmedlet.
Dock måste man innan man ger kontrastmedel, oavsett typ av undersökning, kontrollera att njurarna fungerar som de ska så att de klarar av att ”ta hand om kontrasten” efteråt. Om patienten har dålig njurfunktion kan man behöva avstå från kontrast vid undersökningen eller välja annan alternativ undersökningsmetod. Njurarnas kondition kontrolleras därför först med ett enkelt blodprov på det sk. kreatininvärdet.

Svar efter en tidbokad röntgenundersökning fås aldrig vid undersökningen. Denna undersökning granskas av en radiolog vid ett senare tillfälle. Normalt skickas svaret inom 1-2 veckor till patientens egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
05

Strålning vid panoramaröntgen


Jag funderar kring strålning och risk jag utsatts för i samband med panoramaröntgen. Har gjort panoramaröntgen 1994, 1999 (traditionell med film) samt en digital 2011. Har därutöver gjort ”vanliga” röntgenbilder hos tandläkare. Min fundering är om riskerna ackumuleras i kroppen allt eftersom man tar bilder samt mängden strålning vid en traditionell panoramaröntgen (ej digital)?

Vanlig tandröntgen men även panoramaröntgen görs med väldigt lite röntgenstrålning. Därför är stråldoserna och riskerna i motsvarande grad också väldigt små. Stråldosen vid en panoramaröntgen motsvarar någon eller (med film) några dagars naturlig bakgrundsstrålning.

Riskerna ackumuleras. För varje ny röntgenundersökning som görs ska den nya risken läggas till de gamla riskerna som härrör från tidigare röntgenundersökningar. Detta kan tyckas innebära att det blir väldigt farligt att göra många röntgenundersökningar. Men risken för varje undersökning är liten, och även om man lägger ihop många små risker så förblir den ackumulerade risken fortfarande liten. Jämför med risken att omkomma i en trafikolycka. Att göra en bilresa innebär en viss risk. Gör man tio bilresor innebär detta (förenklat) tio gånger större risk. Även om man dagligen åker bil har man mycket goda chanser att inte omkomma i en trafikolycka. Detta därför risken för varje bilresa är så liten. Risken med en panoramaröntgen motsvarar ungefär risken med en bilresa på några mil.

Man blir inte mer strålningskänslig för att man tidigare har blivit röntgenundersökt. Man härdas heller inte av strålning. Varje undersökning som görs (med samma effektiva stråldos) innebör samma risk oavsett om man blivit röntgad tidigare eller inte. Däremot avtar strålningskänsligheten men åldern. En person som är 50 år är ungefär hälften så strålningskänslig som en person på 20 år.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Aug
05

Att få MR med egenremiss


MR-röntgen av handleden och handen. Hur utförs denna röntgen.
Kan jag få genom s.k egenremiss en röntgen utförd av kvalificerade vårdgivare.

En MR-undersökning, samt alla andra former av röntgen, kan inte fås genom sk. egenremiss.
Denna typ av remiss gäller endast på vissa specialistmottagningar på sjukhus där man då har möjlighet att komma till utan först behöva ”ta vägen om” den egna doktorn, vårdcentral eller liknande.
En MR-undersökning av hand och handled görs liggande. Är patienten kraftig kan man behöva placera armen sträckt ovan huvudet. Detta kan då även göras liggande på magen. Patienter med mer ”normal kroppsstorlek” ligger på rygg med armarna placerade ner längs med sidorna. Undersökningen tar ca. 20 minuter.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Aug
04

Nålar i kroppen och MR


Fick nålar i mig för 45 år sedan. Vad händer då om jag magnetröntgar mig?

Tyvärr kan jag inte säga vad som händer med dig eller dina nålar om du genomgår en undersökning med en magnetkamera. Eventuellt kommer nålarna att påverkas (vridas) av magnetfältet. De kan också bli uppvärmda (orsaka lokala brännskador) av de radiovågor som magnetkameran arbetar med. Nålarna kan också försämra bildkvaliteten.

Om det är aktuellt för dig att undersökas med en magnetkamera, ska du meddela avdelningen som ska göra undersökningen, att du har nålar i kroppen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett