p>Fråga Röntgendoktorn

Aug
04

CT-skalle och graviditet


Jag är en 18 årig tjej, i december röntgade jag käkarna med datortomografi, sedan har jag även röntgat ryggen och nacken i februari och sedan igen ryggen och nacken i mars. Jag har lidit av en kraftfull huvudvärk de senaste 4 månaderna, därför bad jag min doktor att skriva en remiss till röntgen, och nu ska jag få en datortomografi röntgen av skallen. Jag är bara rädd att det blir för många strålningar under en sådan kort tid? Kan detta vara farligt?

Riskerna med röntgenstrålning är, jämfört med andra risker, trots allt inte speciellt stora. Men även små risker bör undvikas om detta är möjligt. Därför måste två villkor vara uppfylla för att få röntgenundersöka patienter. För det första ska man kunna motivera undersökningen, det vill säga att det troligen är sämre för patienten att avstå undersökning jämfört med att göra den. Avstår man från röntgenundersökningar finns ju risken att man inte i tid upptäcker en eventuell sjukdom, och att risken med att denna inte upptäcks är större än risken med röntgenundersökningen. För det andra ska man inte använda mer röntgenstrålning än vad som behövs för att kunna ställa en korrekt diagnos, det vill säga, man ska optimera användningen av röntgenstrålningen.
Uppfyller man ovan två villkor är röntgenundersökning till nytta för patienten, och risken minimeras så långt som det är möjligt.

Även om du tycker att du gör många röntgenundersökningar på kort tid så påverkar inte den korta tiden risken. Om alla dina undersökningar görs under en och samma dag eller utdraget under flera år, så blir den sammanlagda risken lika i de bägge fallen.
Den sammanlagda risk som dina röntgenundersökningarna medför är liten. Som en hjälp att bättre förstå storleken på risken kan man jämföra den och uttrycka den på lite olika sätt. Röntgenstrålningen som du utsätts för motsvarar ungefär två till tre års naturlig bakgrundsstrålning (sök mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Om man röker 20 cigaretter per dag, räcker det att man röker i två till tre veckor för att risken med rökning ska motsvara den risk som dina sammanlagda röntgenundersökningar innebär. Åker man bil finns ju alltid en risk att omkomma i en trafikolycka. Risken med dina undersökningar motsvarar risken med några hundra mils bilåkande.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Aug
04

Arbeta med röntgen under graviditet


Jag arbetar som operationssjuksköterska på en avdelning där vi även utför vissa ingrepp i en sk hybridsal. Där görs både vanliga angiografier men även 3D-serier (tror jag det heter?) under pågående operation.
Jag är nu gravid för andra gången och vet sedan innan att det går bra att arbeta i salen när de röntgar, för den spridda strålningen in till fostret blir så liten.
Men hur är det med 3D-serierna? Jag har för mig att någon sagt att strålningen då ökar markant. Har ni någon aning om hur mycket högre strålningen blir under en sådan? Tycker ni att man som gravid bör avstå från att arbeta på den salen (vi har mycket övrig verksamhet så det skulle inte vara några bekymmer).
Apparaten vi har är en Artis Zeeego från Siemens.

Då man tar 3D-angiografier eller subtraktionsserier (som ger 2D-bilder) genereras relativt mycket strålning under ganska kort tid. Därför bör personalen gå ut från rummet alternativt ställa sig bakom en strålskärm eller åtminstone backa bort några meter ifrån patienten vid dessa bildtagningar.

Om du följer ovan råd och försöker så gott det går att inte vara alltför nära patienten vid övrig bestrålning (genomlysning) och naturligtvis bär strålskyddsförkläde, så blir den sammanlagda fosterstråldosen så liten att den kan betraktas som ofarlig.
Siemens Artis Zeego skapar dosprotokoll (exam protocol) efter varje undersökning. Där framgår hur mycket strålning som har genererats vid bildtagning och vid genomlysning. Be din lokala sjukhusfysiker gå igenom några protokoll med dig. Det är bland annat detta som vi sjukhusfysiker är till för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Aug
04

Risker med kontrastmedel


Jag ska ha datortomografi undersökning med kontrast (gäller halsen), jag hörde en historia om en kvinna som dog under undersökningen då hon fick allergisk reaktion av kontrasten. Borde jag vara orolig ? Är det 100 % säkert?

Med tidigare sk. ”högosmolära” kontrastmedelsorter (mer än 20-25 år tillbaka) var det vanligt med obehagliga biverkningar och allergiska reaktioner. Med dagens ”moderna” låg- och isoosmolära jodkontrastmedel finns en väldigt små risker för några svårare allergiska effekter.
Risk finns dock alltid för någon form av reaktion om man som patient har disposition för de riskfaktorer som finns vid användandet av jodhaltig kontrast. Riskfaktorer för en ev. allergisk reaktion är bla. viss födoämnesallergi mot mat med jod i (jordgubbar, skaldjur, rödbetor, mm.) och svårare astma. Riskfaktorer är även bla. nedsatt njurfunktion, dehydrerad (utorkad) och äldre personer vilka faktorer inte ger någon allergisk reaktion utan har en ev. påverkan av själva njurfunktionen efteråt. Har en patient riskfaktorer, oavsett vad, behandlas dessa innan undersökning göres med kontrastmedel för att minimera den ev. negativ effekt av kontrast som trots allt finns. Alternativet är även att göra undersökningen utan kontrastmedel eller med annan diagnostisk metod där då inte kontrastmedel ingår.

Vi kan aldrig garantera 100% att någon form av reaktion inte uppstår vid kontrastinjektion. Risken anses dock generellt väldigt liten.
Om en allergisk reaktion trots allt uppstår i samband med kontrasttillförsel behandlas detta på plats. Den vanligaste, men trots allt ovanligt, reaktionen är lättare sk. urtikaria (nässelutslag). Denna biverkning kommer då oftast omgående då kroppen utsätts för en snabb och hög exponering av jodkontrasten som sprutas direkt in i blodet. Det kan dock även dröja innan dessa utslag slår ut t.ex. när patienten senare kommit hem.

Hur som helst så ger vi kontrast vid undersökningar enbart där detta krävs för att erhålla en säker och bra diagnostik. Vad vi vet har ett dödsfall aldrig inträffat hos oss pga. akut kontrastmedelsreaktion. Det kan mycket väl ha hänt på andra kliniker för 20-30 år sedan med äldre kontrastmedelsorter. Om någon, mot förmodan, idag dör vid användandet av kontrastmedel kan detta troligen då kopplas till andra orsaker baserad på mycket instabil sjukdomstillstånd vid undersökningstillfället.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
15

Oklara vita fläckar i hjärnan


Känner oro då min systerdotter har gjort hjärnröntgen och fått svaret att de ser två vita fläckar vid ena sidan vid örat. Hon säger att det är ett tecken på MS. De ska gå vidare med detta efter sommaren.
Kan det vara något mer än tecken på MS?

Våra radiologer har svårt att förklara sådana här fynd då bilder av hjärnan oftast är väldigt komplicerade att tyda… även med bilderna framför sig.
För en vettig förklaring krävs även vetskap om symtom, tidigare testresultat, sjukhistoria, symtom från hörselorganen, mm.
Vita fläckar i hjärnan kan mycket väl tyda på MS. Även lokal defekt i nervbanorna kan ge substansförändringar på MR-bilderna som tex. kan bero på ”normala” åldersförändringar av nervtrådarna. Vitsubstansförändringar hos äldre är mer eller mindre normalt utan att detta behöver ge några neurologiska symtom. Subakuta infarkter kan även lämna spår efter sig som ses på MR-bilderna. Infektioner av olika slag och grad ger också signalförändringar på MR-bilderna. Förklaringarna kan vara många…
Så en fortsatt utredning är naturlig efter oklara fynd i hjärnan.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
14

Lungförändring på bild


Vad kan en förändring på ca 5 cm på vä lunga tyda på?

Detta kan våra radiologer inte svara på utan att se bilder.
Det finns en stor mängd olika sorters lungförändringar, humana eller mer otrevliga, som visar kan sig som som mer eller mindre täta förändringar eller stråk i lungvävnaden på röntgenbilderna.
Vid oklara förändringar eller vidare utredningar kompletterar man ofta utredningen med datortomografi (CT). Om typen av förändring fortfarande är oklar efter ev. CT kan då en biopsi (vävnadsprov via punktion) bli aktuell.
Om det här fyndet samt hur vidare utredning ser ut ska din egen läkare kunna svara bättre på.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
13

Svullet knä eller blodpropp i benet


Jag skadade mitt knä i en cykelolycka för 1,5 år sedan. Sedan dess har mitt knä aldrig varit helt ok utan orsakat olika problem, svullnad och smärta. Jag uppsökte tyvärr inte sjukhus i samband med olyckan utan besökte läkare först 2 v senare.
För ca 1/2 år sedan röntgades mitt knä men inga skador upptäcktes på knäleden. Något jag inte förväntat mig heller. Nu i veckan var jag efter remiss från min husläkare på ortopeden där det konstaterades att jag har svullnad i knät men att det kan man inte operera. Hade jag inte heller trott… Något annat besked om mitt knä fick jag inte. Dock togs blodsprov som visade på att jag låg precis på gränsen för hög risk för blodpropp vilket gjorde att jag fick göra akut ultraljudsundersökning av kärlen i mitt ben. Dock utan att något upptäcktes.
Min fråga är hur man kan röntga ett knä som inte har en knäledskada för att se vad som orsakar t ex svullnad eller ställa diagnos? I mitt fall är både mitt knä och min vad ca 1 cm större i omfång än mitt andra knä och vad. Det känns som ett band är åtdraget under knät och som hindrar blodflödet från vaden. Dessutom har jag ömma punkter både på utsidan av knät och insidan. Jag har aldrig fått någon diagnos på vad jag har skadat i mitt knä.

Flebografi propp i knäledsvenen

Flebografi

En konventionell röntgen visar endast skelett samt vid stående bildtagning kan ev. broskslitage i knäleden bedömmas. Magnetkameran (MR) är fenomenal på avbilda knäledens mjukdelar såväl muskler, ligament, ledhinnor, mm. Så en alternativ undersökning av ditt knä, med troligen den bästa metoden, är med MR.

Om man avser enbart diagnos av en ev. venös propp i benet kan, förutom ultraljud, en sk. flebografi bli aktuell. Med ultraljud kan det vara svårt att visualisera underbenets vener tillräckligt bra för att säkert utesluta/bekräfta blodproppar häri. Flera sjukhus har ett poängsystem för sannolikheten för blodpropp i benet. Får man lågt poäng samt blir friad med ultraljud från knäleden och ”uppåt” anses risken att det finns en venös blodpropp i underbenet för liten. Trots att underbenet inte undersökts.
Vid en flebografi sprutas kontrastmedel in i benets vener via en nål satt i foten. Detta är en sk. ”Golden-standard” sedan tidigare för diagnostisera venösa ”benproppar” i hela benet. Likaså kan man få en fingervisning om en trombogen process pågår i kroppen med ett blodprov (D-dimer). Detta blodprov kan dock visa felvärden vid tex. graviditet, infekektionsjukdommar, mm.

Vid skador och framför allt vid operativa ingrepp i knäleden är riskerna stora för att utvecka blodproppar i benets vener. Dels blir patienten till viss mån immobiliserad samt så svullnar knäleden upp. Detta är således grogrunden för blodproppar i benet då blodflödet störs. Även maligna sjukdommar kan ge venösa proppar i benen, men det är inte aktuellt i ditt fall. Symtomen är generellt ofta ömhet och svullnad i vaden.
Så… du får prata vidare med din doktor om ditt knä.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
12

Tandröntgen på småbarn


Jag har en liten 6-åring som varit på tandläkarbesök och nu vill de röntga hennes tänder (Folktandvården). Orsaken är bara att se om det finns hål vad jag har förstått.
Jag blev lite förvånad för jag trodde inte man röntgade barn. Jag undrar hur strålningen påverkar barn, de har ju t ex mycket tunnare benstomme etc så jag undrar om det är så himla bra? Hon har bara fått två permanenta tänder längst fram i underkäken än så länge.
Kan man vägra röntgen? Har man rätt till det tror ni? Lustigt nog kan jag inte minnas att det togs några bilder på mina tänder som liten…

Du kan alltid som förälder tacka nej till en röntgenundersökning.
Men ofta finns det en anledning till varför tandläkare vill röntga tänderna.
I ditt barns fall gäller det mjölk-kindtänderna så att det inte finns hål i dessa, som senare kan göra så att de permanenta tänderna får skador.
Röntgenstråldosen är ytterst liten och den får man väga mot den skada som hål i tänderna ger upphov till i framtiden.

G.O.S. övertandläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
12

MR hela eller delar av armen


Har haft problem länge med smärta och värk i underarm/hand och undrar vad man kan upptäcka med en magnetkameraundersökning? Syns inflammation i senor, klämda nerver, golf-och tennisarmbåge? Även om det är kroniskt? Undrar också om arm och hand röntgas ”tillsammans” eller är det två olika undersökningar.
Om man gör en röntgen av halsryggen, syns då även någon kota längre ner med på bilden? Jag har ont i området där ryggen blir nacke och undrar om det ev blir nödvändigt att göra två undersökningar?

Det går ofta bra att se inflammatoriska processer i leder, kring ligamentfästen, muskler, mm. med MR. Grövre nervbanor ses även relativt bra. ”Klämda” mindre nervbanor kan ev. bedömmas utifrån hur omgivande mjukdelar, skelett, etc. ser ut. Inom ryggraden däremot kan man helt visuellt avgöra om en nervrot kläms åt.
Att ange besvär som kroniska är inte våra radiologers uppgift att avgöra enbart med ledning av bilderna. Långdragna sjukliga processer kan visa på karakteristiska skador på benstruktur, ligament, hinnor, mm. som kan anses vara irreversibla vilket då kliniskt kan kallas för kroniska. Stor betydelse för att kliniskt ange en diagnos som ”kronisk” är även en patients sjukhistoria.

Om och hur MR-undersökningar ”delas” upp beror på rutinerna vid aktuell MR-enhet. Hos oss delas hand och underarm upp och undersökes var för sig. Vid MR av halsryggen får man oftast med 2-3 bröstryggkotor. En konventionell röntgen av nacken visar högst 1-2 bröstryggkotor. Har man  påverkan av övre bröstryggen bör denna då undersökas separat för att inte riskera missa aktuellt område.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
12

Ledband på MR-bilder


Ser man skador på de yttre/inre ledbanden på en MR?

Ja knäledens mjukdelar, alla ligament- och korsband ses bra med MR.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jul
12

Lungemboli vid graviditet


Vad kan hända om man har en propp i lungan och är gravid i 7 månaden? Kan den röra sig mot hjärtat på mamman?

Om man misstänker något är fel under en graviditet, oavsett vad och hur lite, så bör man söka läkare för råd eller undersökning.
En lungemboli (propp i lungans blodkärl), som mycket väl kan uppstå i samband med en graviditet, kan vara livsfarlig för modern. Detta tillstånd kan ge symtom som tex. andnöd, smärta vid djupandning, mm.

Ofta är det främst från vänster ben ev. blodproppar kan lossnar och flyta iväg upp mot lungorna under en graviditet.
Att det i vänster ben ev. bildas mer blodproppar beror på kärlanatomin i vänster ljumske skiljer sig mot den högra. Vänster ljumskven ner i vänster ben löper under (korsar) artären som går ner i höger ben. Detta gör att ett stort foster (och mage) som trycker ner mot ljumskarna i slutet av graviditeten klämmer ihop venen till vänster ben under höger ljumskartären. Blodflödet bromsas då upp från vänster ben vilket kan ge ett näst intill stillastående blodflöde där det då lätt kan bildas proppar. Av denna orsak är ofta vänster ben hos gravida mer svullet än det högra.
Nu är det långt ifrån alla gravida som bildar blodproppar trots ”stor mage” eller svullna ben. Likaså kan blodpropparna som beskrivits ovan inte fortsätta ut i hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) eller övriga kroppens artärsystem.

Vid misstanke på lungemboli gör man en enkel och snabb datoromografi (CT) med kontrastmedel av lungornas blodkärl. Om man vill diagnostisera ev. proppar i benens vensystem sprutas kontrastmedel in i dessa blodkärl via en liten nål på fotryggen (flebografi).

K.T. rtgssk
röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett