Fråga Röntgendoktorn – Sida 17 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Finns risker med MR

Jag har magnetröntgat hjärnan två gånger och kroppen (hela buken) två gånger och undrar nu hur mycket strålning jag utsatts för (magnetisk och radiovågor)?
Jag vore tacksam om ni kunde ge mig en jämförelse och en siffra, tex. ungefär hur mycket radiovågor ger en MR i jämförelse med att prata i mobilen en timme och hur mycket magnetisk strålning ger en magnetröntgen jämfört vad det man i normala fall utsätts för?
Hur ofta/många gånger kan man göra MR utan att det förknippas med risker? Är riskerna för tex. neurologiska sjukdomar och hjärntumörer förhöjd för mig som gjort två MR av hjärnan?

Magnetkameran använder inte röntgenstrålar. För att skapa bilder av patientens inre används magnetfält och radiovågor. Undersökningar med magnetkamera anses som riskfritt såvida man inte har olämpliga föremål inopererade i kroppen. Olämpliga föremål kan till exempel vara pacemaker eller vissa metallföremål, oftast av äldre datum.

Hur mycket radiovågor utsätts kroppen för? Ett mått på detta är att se på vad som händer med energin från radiovågorna. Energin som absorberas i kroppen leder till att kroppstemperaturen ökar. Normalt ökar temperaturen med några tiondels grader vid en magnetkameraundersökning. Att kroppstemperaturen ökar lite grann är helt ofarligt. Går man till exempel upp för en trappa så ökar också kroppstemperaturen några tiondels grader.

Eftersom MR inte ger ökad risk för till exempel neurologiska sjukdomar eller tumörsjukdomar finns heller ingen gräns för hur ofta eller hur många gånger man kan göra magnetkameraundersökningar. Det som begränsar är tillgänglighet och kostnad.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Risk med mammografi

Jag har precis gjort en mammografi, är bara 25 år och undrar om denna kan öka risken för bröstcancer? Efter mammografiundersökningen så sa sköterskan att man vanligtvis inte gör en undersökning på unga för körtlarna är så känsliga för strålning pga den unga åldern. Hur ser riskerna ut?

För att få utsätta patienter för röntgenstrålar måste nyttan med undersökningen vara större än risken med röntgenstrålarna. Man säger att undersökningen ska vara berättigad.

Man behöver skilja på mammografiscreening och klinisk mammografi. Screening innebär att man röntgar brösten utan misstanke om sjuklig förändring. Screening görs inte på unga kvinnor därför att det är sällsynt att unga kvinnor får bröstcancer. För unga kvinnor är screening inte berättigad, nyttan är helt enkelt för liten.

Klinisk mammografi görs om det finns misstanke på sjuklig förändring. Detta görs även på unga kvinnor. Eftersom det finns en misstanke om sjukdom är nyttan med undersökningen större än risken varför undersökningen är berättigad.

Risken med röntgenundersökning är att den kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer. Dock är riskerna små. Risken kan beskrivas utifrån effektiv stråldos, som just är ett mått på risken att få en strålningsinducerad cancer. Den effektiva stråldosen vid en klinisk mammografi är vanligen mellan 0,1 och 0,2 mSv. Detta motsvarar ungefär en månads naturlig bakgrundsstrålning. Detta är en liten stråldos och risken för din del är i praktiken försumbar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Se bråck med ultraljud

I över ett års tid så har jag haft ett tryck och smärta i sidan av magen i jämhöjd med naveln. Varit hos flera olika doktorer. Fick till slut en röntgen men ingenting hittades. Vad jag skulle vilja veta är vad det är för skillnad på röntgen och på ultraljud ? Borde jag göra ett ultraljud eftersom smärtan ökar? Ibland så får jag som en stor bulle där jag har ont men inte jämt.. Vad kan det vara som röntgen inte såg?

Nu vet vi inte vilken röntgen du gjort men troligen var det en datortomografi (CT) av buken. En konventionell röntgen ger inte så mycket mer information av buken än luftfördelning i tarmarna (vid iliusmisstanke) eller ev. misstänkt förstoppning. Idag gör stora flertalet bukundersökningar med CT oavsett frågeställning.

CT-undersökningar göres liggande. Den förändring du beskriver kan vara ett bråck. Bråck uppstår vid försvagningar eller defekter i bukhinnan (peritoneum) och gör sig mest påminda vid upprättstående. När patienten ligger ner går bråcket ofta ”tillbaka” till normalt tillstånd och ses kanske därför inte på en CT-undersökning som gjorts avslappnad liggande.

En bråcksäck kan ibland enkelt kliniskt diagnostiseras om läkare kan palpera (känna) denna utbuktning. Oftast då med patienten i såväl stående som liggande position.
Om varken den kliniska eller bilddiagnostiska (CT) undersökningen ger svar på ev. misstänkt bråck kan ett ultraljud göras. Med ultraljud ser man ev. svagheter och defekter i bukhinnan där ett ev. bråck då uppstår.

K.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Röntgen veckan innan befruktning

Genomgick en datortomografi av buken ca en vecka före det tillfälle som nu har gjort mig gravid. Det ägget som nu blivit befruktat har alltså blivit ganska mycket bestrålat. Kan man vara säker på att det inte orsakar några missbildningar. Är osäker på om jag skall göra abort eller ej.

Det är inget problem att obefruktade ägg bestrålas, och man kan vara helt säker på att bestrålningen inte orsakar missbildning. Risken är väldigt liten att ägget skadas av strålningen. Om ägget trots allt har skadats kommer skadan att medföra att det befruktade ägget misslyckas med att växa fast i livmoderslemhinnan.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Behandling av kotkompression

Jag har sedan mitten av 2011 fått diagnosen kotkompression på. Detta har blivit värre med tiden fram till idag. Har gjort ett antal s.k. MRT-röntgen men har ännu inte fått några diagnoser om vad som kan göras mot detta. Har enbart fått information om att det finns metoder som till stor del kan eliminera mitt tillstånd till det bättre, d.v.s. något kirurgiskt ingrepp eller insprutning av ”cement” så att jag kan bli återställd och kunna leva ett värdig liv utan värk, speciellt på ländryggens högra sida och ner i högra låret.
Anser sjukvården att min ålder gör att det inte blir någon form av behandling p.g.a. kostnadsskäl?

En patient ska och får inte uteslutas för adekvat vård och behandling om detta är möjligt och kan underlätta för ett bedrägligt livsföring eller lindra smärta. Dock tar sjukvården ofta hänsyn till om en ev. behandling kan skada eller förvärra ett tillstånd hos patienten om därför alternativa behandlingsmöjligheter finns att tillgå.

Nu behandlar vi inte din åkomma men som exempel har vi mååånga mycket åldriga patienter inom tex. angiografi (kärlröntgen) som undersökes samt behandlas för sina besvär. Denna verksamhet är mycket kostnadskrävande men görs frekvent för att patienterna ska få en dräglig tillvara utan smärtor och bensår, etc.
Detta oavsett ålder…..

Nu vet vi inte hur indikatorer för behandling av kotkompressioner ser ut eller efter vilka indikatorer man påbörjar div. behandlingsformer. Röntgen görs oftast initialt för att konstatera kotkompressionen samt utreda orsak och utesluta ev. diferentialdiagnos (aortaneurysm, urinvägsproblem, ryggskott, mm) som orsakat ryggsmärtorna.

Behandling av kotkroppskompressionen baseras nog mycket på hur och när denna skada uppstod. Troligen väljs enbart smärtlindring, sjukgymnastik och liknande vid äldre ”kroniska” kompressioner (osteoporos) medan nya (färska) genom tex. trauma kan bli föremål för operation genom tex. cementering av kotkroppen (vertebroplastik).

Smärtor vi kotkompression går oftast i recidiv och kan därför avta efter en tid. Dock blir ryggkotan inte bättre utan snarare oftast sämre efterhand varför smärtorna kommer och går i intervaller.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Trångt i en CT

Jag ska genomgå skiktröntgen för bukens mjukdelar. Jag lider av klaustrofobi och är mycket orolig över att åka in i tunneln.

Hur går en sådan undersökning till? Hur lång tid tar den? Ska hela jag in i tunneln? Blir man fastspänd?

CT-maskinen är i princip bara en rund öppning (gantry) på ca. 70cm i diameter och har ett djup på ca. 30-40cm beroende på modell.
När du ska röntga buken häri ligger du med benen först genom öppningen. Det betyder att huvud och armar och en del av bröstkorgen hamnar utanför och passerar aldrig gantryt medan benen sticker ut på andra sidan gantryr ”fritt i rummet” så att säga.

Det finns inget att oroa sig för med att en CT skulle kännas innestängd. Tro mig….

Det är stor skillnad mellan CT och MR (magnetkameran) som däremot har en lång tunnel som kan te sig riktigt trång. Om det nu inte trots allt är en MR-undersökning du ska genomgå.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntga axeln trots graviditet

Jag har röntgat min axel idag o jag är gravid i vecka 29.. Frågan är om det är farligt för barnet??
Läkaren sa att det inte va farligt men alla på röntgen tyckte att eftersom det inte var akut så borde man väntat tills jag fött barnet.. Så som sagt, är det farligt för barnet??

Att röntgenundersöka axlarna på en gravid patient medför så små stråldoser till fostret att denna kan anses som ofarlig. Stråldosen motsvarar några timmars naturlig bakgrundsstrålning.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Vanlig tandröntgen vs. CT

Jag var hos en tandspecialist igår för att titta på kaviteter kring tandroten där jag eventuellt har en infektion.
Då det inte blev några bra 2D röntgenbilder så ska jag bli skickad till sjukhuset för att ta skiktbilder av kaviteten.

Jag undrar om det är så kallad skiktröntgen som används. Jag har hört att denna metod ger hög strålning och märkbar förhöjd cancerrisk, i alla fall skiktröntgen av kroppen.
Är det hög strålningsrisk att skiktröntga tänderna också? Hur är det i förhållande till vanligt tandröntgen?
Eller är det en annan metod som används för att titta på sådana problem?

Från din beskrivning kan jag inte avgöra om du har undersökts med en vanlig datortomograf, eller om du har undersökts med en utrustning som kallas för ”conebeam CT” eller kort CBCT. Bägge utrustningarna är en form av skiktröntgen. Bägge utrustningarna ger stråldoser som ger en något liten liten förhöjd risk för cancer. Det är aldrig frågan om en märkbar förhöjd cancerrisk, oavsett vad som undersöks.

Nästan alla CBCT-utrustningar är till för undersökning av tänder. Generellt sett så ger CBCT lägre stråldoser än en vanlig datortomograf. Dock är strålningsrisken så liten, oavsett typ av utrustning, att det är väl motiverat att göra röntgenundersökningen.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen en vecka in på graviditeten

Hur stor är risken att barnet i magen kan ta skada efter att mamman har blivit röntgat sig i magen. Barnet var endast en vecka gammalt då röntgen genomfördes.?

Ett nyligen befruktat ägg är inte speciellt strålningskänsligt. Dock finns det en liten risk att ägget kan skadas. Om det befruktade ägget har skadats kommer det inte att klara av den komplicerade processen att växa fast i livmoderslemhinnan. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget inte tagit någon skada av bestrålningen.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur göra med oklar diagnos på ljumskbråck

Har fått en svullnad (mjuk som känns mest i stående)i vä ljumske, varit hos 3 läkare med diagnos som ”tror inte det är cancer”, ”det är ingenting”, ”troligen ljumskbråck”.
Skulle vilja veta vad det är och vilken röntgen som är bäst att göra? Vill inte till läkare som inte vet något.

Ljumskbråck kan i många fall ställas genom enbart kliniska symtom och palpering.
Ett ljumskbråck utgörs av bukhinnan med en tarmslynga genom en försvagning i ljumskligamentet (inguinal ligamentet) kan puta ut/ner i ljumsken vid ansträngning. Detta bråck kan man då ofta ”putta tillbaka” upp i bukhålan där tarmdelarna ju hör hemma.

Är man osäker på diagnos kan ett enkelt ultraljud vara den initiala metod man undersöker ljumsken med.
Vid fortsatt utredning är en datoromografi (CT) en bra metod för diagnostisera en stor mängd tillstånd i buken bla. oklara ljumskbråck.
Vid de flesta bukundersökningar med CT’n dricker patienten en kontrastblandning före undersökningen. Detta för att bla. urskilja tarmar från andra strukturer i buken.
Denna kontrast i tarmen gör även att man oftast ”enkelt” kan urskilja ev. tarmbråck ner i ljumsken.
Då tarmen ibland putar ner i ljumsken när patienten spänner bukmusklerna kan detta även göras i samband med bildtagningen vid en CT-undersökning.

Vet inte om sk. herniografi (se ’www.rontgen.com’ ’undersökningar/buk’) fortfarande genomförs som rutin på några röntgenkliniker i Sverige. Denna metod som går ut på att spruta in kontrastmedel, via en nålpunktion, in i buhålan var standard för ljumskbråck tidigare men har idag ersatts av CT.

Men som med all röntgen innebär detta en bestrålning av patienten. Klara kliniska diagnoser ska man därför inte överdiagnostisera med hjälp av röntgen.
Om man är oöverens med den diagnos eller behandling den egna läkaren ställer kan man ev. byta doktor eller gå till mag-tarm-specialist genom sk. ”egenremiss”. Men du får vara beredd på att det kan vara långa väntetider. Titta på internet om ditt närmaste sjukhus…

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg