Fastspänd vid MR

FrågaÄr kallad till MR med och utan kontrast och känner panik. Datortomografin gick bra, men eftersom de upptäckte cirkulationsrubbningar och att jag haft en tyst stroke ville de genomföra en MR. För ett antal år sedan skulle jag göra samma sak med ländryggen, fick en lugnande tablett, men greps av panik och undersökning fick avbrytas direkt efter att britsen kommit in i tunneln.
Nu läste jag att huvudet ska spännas fast, vilket ökade min ångest.
Tror knappt jag kommer att fixa det; trånga utrymmen och fastspänning är situationer jag inte fixar. Samtidigt inser jag ju att det är viktigt att undersökningen görs.
Är det möjligt att få Dormicum? Och stämmer detta med fastspänning av huvudet?

SvarJo tunneln genom magneten är lååång. Det känns trångt och innestängt.
Har man anlag för klaustrofobi bör man ta upp detta med sin doktor som skrivit remissen. Det finns då möjlighet att skriva ut något lämpligt lugnande som du själv tar innan undersökningen. Din doktor kan även ange i remissen att du behöver något med kraftigare sedativt (lugnande) medel på plats på röntgen i anslutning till undersökningen. Du kan även själv ringa aktuell röntgenavdelning och höra om hur rutinerna för mer lugnande är just där.
Dormicum, som är ett benzodiazepinderivat av samma typ som t.ex. Valium och Sobril, ges som dryck och har effekt efter ca. 10 min. som sedan håller i sig under 2-6 timmar. Om Dormicum eller liknande är aktuellt innan undersökningen ska du komma till röntgen 1/2-timme innan. Likaså får man stanna kvar på sjukhuset en stund efter. Det finns dock vissa kontraindikationer för denna sedering. Bla. överkänslighet, nedsatt allmäntillstånd (hjärta, lunga, lever, njure,etc.), missbrukare, alkoholpåverkan, graviditet, mm.

Att huvudet spänns fast i huvudstödet är bara för stabilitet och orörlighet under bildtagningen. Är man mycket orolig och påverkad av detta kan undersökningen ev. göras utan stöd. Men då vill det till att patienten kan ligga helt stilla vid bildtagningen. Kan vara svårt om man är påverkad av lugnande medicinering.
Nu finns det på vissa ställen i landet sk. öppna MR. Dessa är då inte helt inneslutna utan har en eller två öppningar längs sidorna. Har man svår klaustrofobi kan dessa vara ett alternativ.

MR är en så pass bra diagnostisk undersökning att få eller inga alternativa metoder finnes!

Svarat avK. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar ryggsmärta trots röntgen

FrågaJag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader.
På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.

Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarVi vet ju inte när och hur du får dina besvär från ryggen men det finns ryggåkommor som enbart ger symtom i stående läge eller vid belastning.
För att säkert diagnostisera en eventuell kotglidning eller diskbråck som enbart ger symtom vid just i upprättstående position måste undersökningen även göras stående med belastad rygg.
Trist nog göres idag i stort alla ryggundersökningar med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) liggande. Detta då det inte finns utrustning ute på klinikerna idag som klarar en stående undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Strålning på prematuren

FrågaJag jobbar på en neonatalavdelning och ibland står vi bredvid barnet i sängen då röntgenbilder tas. Flera gånger har det hänt att röntgenpersonalen tar bilder och glömmer säga till före. Hur mycket av den strålningen får jag och hur påverkar det mig då jag står bredvid och utan skyddsförkläde? Tänker cancerrisk, t.ex i bröst eller buk samt om det kan påverka fertiliteten eller obefruktade ägg?

SvarÄven om du inte har ett strålskyddsförkläde påverkas du i praktiken inte alls om du enstaka gånger står nära en neonatalpatient i samband med en röntgenundersökning. Dessa små patienter är lätta att stråla igenom, varför endast små mängder röntgenstrålar används. Därför blir stråldosen till dig minimal.
Jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för varje dag, året runt, så är det lilla extra strålningsbidraget till dig försumbart. Stråldosen till dig om du är utan strålskyddsförkläde motsvarar några timmars naturlig bakgrundsstrålning. Om du bär strålskyddsförkläde motsvarar stråldosen några minuters naturlig bakgrundsstrålning.

För att påverka fertiliteten eller obefruktade ägg så krävs stråldoser som är minst hundratusen gånger större.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Fraktur trots friad på röntgen

FrågaJag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.

SvarJo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.

Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.

Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Gravid och stod med vid röntgen

FrågaMitt barn var väldigt sjukt för några veckor sedan och man gjorde därför flera lungröntgen på henne under en två veckors period. Jag var ibland med i rummet då röntgen gjordes men hade inget skydd. Jag stod dock en bit ifrån när röntgen gjordes. Två veckor efter denna period blev jag gravid och jag är nu orolig för att ägget kan ha utsatts för farlig strålning och därigenom fostret.
Kan det vara så trots att det inte är jag själv som har röntgats?

SvarOm du stod ett par meter bort från ditt barn vid röntgenundersökningarna så är det inget problem. Strålningen minskar mycket snabbt med avståndet.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Reaktion av CT

FrågaNär jag hade genomgått en DT fick jag utslag dagen efter och det spred sig sedan till olika delar av kroppen. Fortfarande efter en vecka finns utslagen kvar. Jag frågade läkaren om detta men han sa att han inte hört talas om någon sådan reaktion och var inte mer intresserad av detta.

SvarDet är viktigt att veta om du gjorde denna datortomografi med kontrastmedel eller utan.
Gjorde du undersökningen med kontrastmedel är det troligen en reaktion på kontrasten du fått. Troligen är du då allergisk mot något i kontrasten. Det finns medicin för imunsystemet som också i kombination med kontrast kan ge utslag och andra symtom på reaktion.
Man kan då får urtikaria (utslag) på kroppen. Detta ser man då ofta på rygg, bröstkorg, mage och ben. Får man reaktioner så som svullen hals, svullna läppar, påverkad andning ska man söka läkare. Dessa utslag kan komma dagen/dagar efter att kontrast givits.
Allergiska reaktioner av kontrast är relativt ovanligt med dagens kontrastmedel. De kan dock, om än mycket sällan, även ge mkt. svåra reaktionen i form av anafylaktisk chock som är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. Jordnötter, skaldjur, mm. kan också ge dessa reaktioner.
Normalt sett ger kontrastmedel enbart mindre reaktioner i omedelbar samband med injektionen så som värmekänsla och smak.
Om det nu kan bero på kontrastmedlet ska du uppge detta vi andra kommande undersökningar med jodkontrast.

Beror det inte på att du fått kontrast, annan medicinering eller något du druckit innan undersökningen så har vi inget svar på detta.
Själva röntgenbestrålning åstadkommer, vad vetenskapen vet, inte dessa utslag.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Tarmröntgen på barn

FrågaGjorde en tunntarmspassage röntgen på min son, nu är jag så orolig för den strålning han utsattes för, har ångest nu tänker på det dagligen mår dåligt av det. Kommer det att påverka honom i framtiden?

SvarDen strålning som din son utsattes för är ganska liten. Den motsvarar ungefär den strålning som vi alla årligen får från den naturliga bakgrundsstrålningen (sök gärna mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Barn är visserligen något mer strålningskänsliga jämfört med vuxna, ungefär tre gånger. Men eftersom barn är mindre i storlek behövs inte så mycket röntgenstrålar för att stråla igenom dem, varför stråldoserna i allmänhet blir små. Risken för din son är väldigt liten, och absolut inget att oroa sig för.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Varför blodprov, läng och vikt innan CT

FrågaJag ska göra en andra ct röntgen av lungan i november. Nu ska jag lämna ett kreatinin prov plus längd och vikt inför ct röntgen. Varför måste jag det?

SvarOm man ska genomgå en undersökning med datortomografi (CT) där kontrastmedel (jod) ska eller antas ska injiceras i blodet måste ett blodvärde (kreatinin) på njurarnas funktion och kondition tas innan undersökningen.
Detta för att avgöra njurarnas kapacitet att utsöndra kontrasten efter undersökningen. Dvs. du kissar ut kontrastmedlet efteråt. Det är därför viktigt att dricka mycket efter en undersökning med kontrast till blodet för att kissa ut denna.

Med hjälp av kreatininvärdet, längd och vikt får man fram ett siffervärde (GFR-värde) som avgör om samt hur mycket kontrast man kan/ska ge vid undersökning med CT’n av olika organ i kroppen (lungor, buk, njurar, etc).
Får man ett lågt GFR-värde (<50) kan man överväga att injicera mindre kontrast eller göra undersökningen helt utan kontrastmedel för att ”skona” njurarna. Man bör även överväga att göra undersökningen med annan teknik (ultraljud, MR, etc.), utan behov av kontrastinjektion, om sådan alternativ finnes.

Normalt sett vill vi att detta blodprov ska vara aktuellt och därför taget tätt inpå undersökningsdagen. 3 månader gammalt prov brukar vi accepterar om inte patienten är  diabetiker eller har känd dålig njurfunktion där provet då får vara högsta 1 vecka gammalt. Vid akuta undersökningar ska detta prov vara taget samma dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hjälpa till vid röntgen vid graviditet

FrågaIdag var jag på röntgen med min son, på hand bäcken. Han är allvarligt muskelsjuk och han måste passas på hela tiden så jag måste alltså vara med honom. När personalen frågade om jag var gravid svarade jag automatiskt ”nej” (har varit på hundra röntgen med min som) men det är jag, i ca V8-9 . Han var tvungen att ta två bilder o jah stod precis bredvid och höll i hand ben, hade ett sånt där tjockt blyförkläde.
Men nu bekymrar jag mig såklart , vad kan hända ? O jag kommer oavsett få göra fostervattens prov och moderkakeprov för att se att fostret inte har några allvarliga sjukdomar.

SvarStrålskyddsförklädet ger ett bra skydd. Dessutom skyddas fostret av din egen vävnad som finns mellan huden och in till livmodern. Stråldosen till fostret är i praktiken försumbar och risken för fostret är minimal eller kanske till och med noll.
Att gravida inte bör hjälpa till i samband med röntgenundersökningar är mer en ”akademisk” fråga. I strålskyddssammanhang menar man att endast om nyttan med röntgenstrålning är större än risken med strålningen så är det OK att stråla.

För patienten är nyttan större än risken, annars hade man inte gjort undersökningen. För medföljande förälder kan nyttan diskuteras, men som förälder ser man en ”nytta” med att kunna hjälpa sina barn. För fostret däremot finns ingen nytta, därför bör fostret inte utsättas för någon onödig strålning, även om denna är ”pytteliten”.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Bells Pares

FrågaJag har råkat ut för Bells pares, dom har inte gjort någon röntgen på mig.
Har ätit kortison tabletter, men det gav ingen resultat. Har maserat mitt ansikte på egen hand, provat akupunktur, men mitt högra öga vill inte funka riktigt. Vad jag menar är att det blinkar inte . Det rycker bara lite .
Så nu undrar jag hur länge detta ska ta innan ögat funkar som det ska, det har tagit 3-månader redan utan resultat.

SvarDetta med Bells pares är en klinisk fråga som du bör ta upp med din doktor och då få en bra och förståelig förklaring om tillståndet samt de behandlingar som finns/göres och varför.
Beroende på vad den kliniska undersökningen ger som (trolig) orsak till ansiktsförlamningen göres behandling och ev. vidare utredning efter detta. Bells pares kan bero på infektion. Svåra öroninfektioner kan tex. sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat och ge dessa symtom.
Har ansiktsförlamningen uppkommit snabbt eller efter trauma mot huvudet eller om man av någon anledning kan misstänka en malignitet som orsak till nervpåverkan då göres en röntgen.
Flera former av ansiktsförlamning läker ut efter 2-3 mån. Finns dock fall där viss defekt kan kvarstå permanent.

Har du problem med fuktningen av ögat måste man åtgärda detta med tex. en fuktkammare. Kontakta din doktor….

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024