Fråga Röntgendoktorn – Sida 8 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Yr av kontrast

Jag har fått kontrastvätska i kroppen vid en datortomografi på bröstkorgen. Jag blev fruktansvärt yr i huvudet efteråt och det satt i i flera timmar. Innehöll det någon form av morfin som jag inte tål?

Kontrastmedel kan ge upphov till en mängd symtom, omedelbara eller senare, som generellt inte anses allvarliga. Värmekänseln i delar av kroppen är absolut vanligaste omedelbara symtom i samband med kontrastinjektionen.
Huvudvärk och yrsel är en lättare form av överkänslighetsreaktion av kontrastmedel. Uppträder då ofta som ett senare symtom (efter ca. 1 tim) och kan hålla i sig under några dagar. Vid svår huvudvärk bör man sök sin doktor.
Kontrastmedel innehåller inte någon form av morfin eller annat ”icke kontrastläkemedel”.

Oavsett typ av besvär efter en tidigare kontrastmedelsinjektion ska man meddela sin egen doktor, samt vid ev. ny framtida undersökning, den personal som gör undersökning om dessa tidigare besvär man haft efter kontrasten. Oavsett besvärsform.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrastbiverkningar förr och nu

Gjorde en CT röntgen med kontrast för ca 25 år sedan, reagerade då med att hjärtat rusade ( slog snabbt). Kände ingenting av en värmande känsla vilket de sa att jag kunde göra. Ska nu göra en ny CT-röntgen av buk med kontrast.
Normalt med snabba hjärtslag?

Kontrastmedel som användes tidigare, före och under -80-talet, ansågs allmänt som obehagliga. Dom gav nästan alltid upphov till en mängd biverkningar i form av smärta, njurpåverkan, illamående, mm. Dagens kontrastmedel har framförallt utvecklats från att vara högosmolära (dra till sig mycket vätska) till att idag ha en osmolalitet nästan som blodet (isoosmolalitet).
All kontrastmedel (ej Barium) kan ge allvarliga symtom om inte riskfaktorer för detta beaktas före användning. Från normalt förväntade effekter till, dock ovanligt, livshotande tillstånd.

Vanlig effekt av kontrast är den värmekänsla patienten upplever i samband med injektionen. Denna känsla av värme är snabbt övergående (ca. 1-2 min) och får anses som en normal reaktion av kontrastinjektionen. Likaså får lättare illamående anses som mild men mer sällan reaktion.

Utslag (urticaria), oavsett omfattning, visar oftast på en direkt reaktion kan dessutom vara en del av en ev. mer omfattande reaktion.
Systempåverkan med påverkan från olika organsystem är en allvarlig anafylaktisk reaktion där akuta vårdinsatser krävs för att häva effekten. Anafylaktisk överkänslighetsreaktion är då i form av blodtrycksfall (hypertoni), påverkan av andningsvägarna i form av tex. andnöd, ödembildning (svullnader), mm.

Även tacykardi (snabb hjärtfrekvens) och bradykardi (långsam) anses som allvarlig reaktion om de uppträder tillsammans med andra svåra reaktioner tex. blodtrycksfall.
Dock får en isolerad snabb pulsökning, då i samband med en kanske obehaglig situation, nog anses som en stressfaktor i sammanhanget. Arytmi (oregelbunden hjärtrytm) är en dokumenterad men sällsynt reaktion på kontrastmedel. Anlag för hjärtflimmer eller annan ”normal” hjärtåkomma påverkas normalt inte av kontrastmedel. Tar man sk. beta-blockerare för blodtryck, arytmi, mm. bör man uppge detta för den personal som gör undersökningen så isolerade extraslag, pulsökning, etc. inte misstolkas som en allvarligare form av reaktion (anafylaxi).
Likaså ska man alltid uppge ev. tidigare obehag i samband med kontrast injektion. Oavsett hur långt tillbaka i tid detta ligger.

Det är dock viktigt att patienten inte i ”onödan” klassificeras som kontrastallergisk pga. oklar värdering av ev. riskfaktorer och när detta inträffade, mm.
En notis om kontrastallergi i journalen kan påverka framtida undersökningsformer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Svart i MR-bilden

Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?

Detta kan vara vad som helst då vi inte vet vilken detalj i MR-bilden du syftar på.

Spongiös benstruktur skiftar alltid i gråskala i bilden beroende på olika kompakta partier av strukturen i ett och samma ben. Ligament, broskbeklädnad, ligament, mm. ger svarta resp. vita partier i bilderna beroende på hur de olika ”vinklade” signalerna från benet tolkas av MR-apparaten.

Har du en höftprotes så är svaret enkelt. Metallen i din höftprotes ger ingen signal som kan registreras av magnetkameran.
Man får alltid ett område för platsen där metall finns som inte ger någon bildinformation. Detsamma gäller för datortomografi (CT) som kan få än mer destu mer distorsion i bilden av metall än MR.
Har du inte en protes eller annan metall i höften så kan vi inte ge dig ett specifikt svar….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten efter en rotblockad

Jag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?

En rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.

De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.

Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.

Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till MR

Opererats med Sugitaklämma mot aunerysm i hjärna -87 på KS Solna. Får inte röntga med MR kamera. Behöver röntga hypofys och binjurar. Ev Cushings. Vilken röntgen är bäst då för mig.

Äldre kärlklämmor (clips) var av rostfritt stål och dessa är kontraindicerat för MR-undersökningar. Detta ferromagnetiska metall riskerar att migrera (ändra läge) samt att de blir någon eller några grader varmare. Nutida kärlclips är av material som kobolt-krom, titan, mm. vilka klarar en MR-underökning.
Idag görs MR-undersökningar av hjärnan trots ev. clips om dessa är väldokumenterad i journalhandling och är av rätt material.
I annat fall görs ingen MR.

Det enda bilddiagnostiska alternativet till MR för att undersöka hypofysen är med datortomografi (CT). Inget annat radiologiskt bildmedium ser in i skallen.
Binjurarna undersöks med datortomografi (CT) som då oftast även inkluderar en bildserie med injektion av kontrastmedel. Binjurarna kan även enkelt undersökas med ultraljud.

Diagnosen Cushings syndrom som innebär ett överskott av kortisol och ACTH-hormon i kroppen ställs efter kliniska analyser och fynd. Man bör först utesluta om en stor användning av kortisonpreparat ligger bakom överskottet.
Röntgen sker först i ett senare skede för att leta efter bakomliggande orsaker till detta överskott av kortisol och överproduktion ACTH.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

Jag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

Chiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT) som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reagerat mot flera kontrastsorter

Vid två tillfällen har jag reagerat på kontrastvätska, fotografering undersökning av ögonbotten (minns inte vad för slags kontrastvätska jag fick, men fick kraftig allergisk chock med andningsproblem) och andra tillfället för att kolla om jag hade en lungpropp och gjorde då en slags röntgen med kontrastvätska.. Vid senare tillfället fick jag ett ”motgift” men reagerade med andningsproblem och fruktansvärd sprängning i huvudet.
Vad är jag allergisk emot?
Har nu fått Borelia…och äter Tikacillin och får lite stickningar i halsen. Finns något sammaband mellan dessa två (tre) substanser jag reagerar på?

Du har troligen gjort en luoresceinangiografi dvs. en fotografering av blodkärlen i ögats nät- och åderhinna.
Det färgämne, Luorescein, som använd vid denna ögonundersökning vet vi inte så mycket om. Detta läkemedel kan dock ge liknande biverkningar som vid användandet av jodkontrastmedel inför en röntgenundersökning.

Då du även fått allvarliga reaktioner (anafylaxi) mot jodkontrast vid lungkärlröntgen (CT lunemboli), trots du premedicinerats innan undersökning för allergiska reaktioner, bör man därför noga överväga alternativa undersökningsmetoder som inte involverar kontrastmedel av något slag.
Om trots allt en kontrastundersökning anses så pass viktig för din hälsa och välbefinnande, trots överhängande risk för ev. svårare reaktioner, ska premedicinering med steroider ske innan kontrastinjektion samt ska det planeras för en efterföljande sjukhusbunden eftervård med noggrann övervakning efter undersökningen. Det kan även vara aktuellt med en ökad dos av steroider som premedicinering innan undersökningen.
Man bör även prova byta till annat kontrastmedel än det som användes vid senaste röntgenundersökningen som gav en reaktion.

Tikacillin, som är en penicillin, har inget gemensamt med jodkontrastmedel som vi vet.

Då du reagerat kraftigt mot flera sorters kontrast samt penicillin bör kanske även en allergolog konsulteras för framförallt premedicinering inför ev. framtida kontrastmedelsundersökningar. Detta bör du absolut ta upp med din egen doktor.
Att kunna använda kontrastmedel vid en röntgenundersökning är oftast viktigt för att få en säker diagnostik.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För många sjukproblem för en doktor

Jag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

Det är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast inte vidare om de inte ger några symtom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

Jag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

Du skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa fynd på CT utan kontrast

Undrar om man kan ”missa” att se något på dt buk/thorax röntgen?
Skulle göra en med kontrast men i sista minuten fick jag inte det pg av allergi. Jag har smärta i buken/rygg, och sväller mer och mer. Hög sr lågt hb…
Något måste det ha missat??

Jo man kan missa en del ”fynd” på CT-bilderna där man inte använt sig av intravenös kontrast (till blodet).
Flertalet ”onormala” processer i kroppen är väldigt blodkärlsrika. Tack vare denna ”patologiska” ansamling av nya blodkärl, i tex. en tumör, kan man se och särskilja denna från omgivande strukturer och organvävnad.
Likaså kan det vara inverterade förhållande där då onormala ”fynd” i kroppen, som är kärllösa, tex. cystor, varansamling, mm. då ses där den omkringliggande vävnaden laddar upp med kontrast men där tex. cystan förblir kontrastlös.
Dvs. man använder kontrastmedel för att förstärka och skilja på normal resp. onormal vävnad i kroppen från omkringliggande vävnad.

Utan kontrastmedel ser man de flesta organ i kroppen. Man tittar på homogenitet, anatomiska former, onormala oklarheter i bilderna, mm.
Har man gjort en CT utan kontrast och ser något onormalt i bilderna så kompletterar man alltid med ytterligare CT, MR eller ultraljud beroende på vad och vilket organ det rör sig om.

Har man någon svårare allergi eller tidigare reagerat mot kontrast kan man behöva [ premedicinera ] i förväg mot en ev. reaktion mot kontrastmedel. Detta beror dock på vilka symtom den allergin man har normalt ger.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg