Fråga Röntgendoktorn – Sida 9 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Hemangiom fynd vid ultraljud

Fick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.

Det kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.

Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.

Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.

Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fara med ultraljud

Jag genomgår just nu behandling hos sjukgymnast där ultraljud används under 10 tillfällen, för att mjuka upp muskler. Rimligtvis bör det ju vara ofarligt med tanke på att det i allmänhet verkar vara legitimt för sjukgymnaster att använda. Vad är er inställning till detta?

Vad vi vet tillför vanligt ultraljudet ingen nämnvärd behandlande effekt utan detta används mer som diagnostik av muskler, senor, mjukdelar i leder, mm. för att kontrollera ev. skador eller effekten efter sjukgymnastik.
Ultraljudet avger dock lite värme mot mjukdelar beroende på vävnad men detta borde kunna fås med värmekudde, etc. om man enbart eftersträvar denna effekt av ultraljudet.
Det finns speciell ultraljud som avger högre energifrekvenser vilket även skapar sk. kavitation i form av små bubblor mellan celler i vävnaden. Denna form av ultraljud kan ha en destruerande effekt på vävnad vilket då ofta används för behandling med fettreducering, mm. vid div. skönhetsingrepp.
Om denna typ av ultraljud är riskfritt eller fungerar vet vi inte…

Vanligt ultraljud anses helt ofarlig för en vuxen individ oavsett mängden tillfälle ultraljud användes. Vid användning av medicinsk teknik oavsett slag ska det alltid finnas en indikation för att använda detta.
Vad gäller fosterdiagnostik och rena avbildningar av foster till föräldrarnas stora glädje så har en ev. effekt på fostret av ultraljudsenergin diskuterats länge men idag bedöms ändå riskerna som obefintliga. Ultraljud är en mycket viktig del i den kliniska fosterdiagnostiken att detta inte får utelämnas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fyllda mastoidceller

Jag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

Mastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se andra organ vid en CT-colon

Har gjort CT-kolon och undrar om cancer så högt upp som kring nedre delen av bröstbenet kan upptäckas genom undersökningen?

Vid en CT-colon fås oftast hela buken med på bild. Dock är bildtagningen optimerad för just tjocktarmen, dess sträckning samt den luft/koldioxid som infunderats och spänner ut tarmen. Då tarmen spänns ut så komprimeras mycket av omkringliggande organ som då kan vara svårtolkat för våra radiologer. Bukbilderna blir ”förvrängda” anatomisk.

Man brukar inte bestråla mer än vad som avses undersökas. Strukturer alldeles utanför aktuella områden kommer troligen med. Oftast ligger vänster tjocktarmsslynga (flexur) strax under vä. diafragmavalv varför man då även får med en del av lungornas diafragmala bas.
Om man letar patologi utanför tarmarna eller i thorax (lungor) så måste en CT-undersökning och bildtagning göras på annat sätt. Utifrån frågeställning från remittent ”designar” våra radiologer hur undersökningen ska utföras (med/utan kontrast, bildtagning, etc.).

Om man ser något i kanterna på bilderna som inte kan förklaras eller ser misstänkt patologiskt ut kompletteras undersökningen oftast med en utvidgad undersökning av detta område. Tex. en hel CT-thorax.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta rotblockad

Jag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

Man kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

K.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Röntgen utan remiss

Vart kan man köpa en röntgenundersökning utan remiss?

Det går ej att röntga sig någonstans i Sverige utan att först blivit undersökt av en doktor.
Om denna doktor anser att en röntgen måste till för att ställa en diagnos skriver han/hon en remiss som skickas eller lämnas till en röntgenavdelning. Sedan blir du röntgad.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan inte ligga ner vid MR

Jag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

Hör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Illasmakande laxermedel

Jag göra en buk ct av tarmar med datortomografi röntgen. Jag ska dricka kontrast medel 2,5 dl med vatten 2 gånger under söndagen dagen före.
Men ska även få en nål i armen innan de röntgar mig. Ska jag även dricka något innan undersökningen, för det står det inte något om i papperen. Bara att jag ska få genom en kanyl i armen. Sedan har jag även en brygga limmad på tanden som tydligen kan sitta kvar, stämmer det?

Har fått 2 påsar med laxermedel som jag ska rengöra mig med dagen före alltså hemma. Om jag inte får i mig allt , har jag hört att bilderna blir dåliga.
Kan jag blanda i typ lite citron eller saft i kontrastvätskan som jag ska dricka?

Du ska troligen genomgå en CT-undersöknig av tjocktarmen eftersom du ska laxera dagen innan.
Det du ska dricka, såväl kontrastmedel som laxermedel, kan du blanda ut med vad som helst du tycker smakar bra. Ofta innehåller laxermedel redan smakämnen men dessa brukar knappt avhjälpa den dåliga smaken. Så du kan hälla i vilken saft du vill och hur mycket som helst. Det får bara inte blandas ut med vätska som innehåller beståndsdelar (fruktbitar, juicekött, etc.). Tänk bara på att ju mer annan dryck du häller i ökar den mängd vätska du måste dricka för att få i dig avsedd laxermängd.

Den mängd laxermedel du ska dricka vid varje tillfälle rör sig om 1,5-2 dl blandad vätska. Nyligen blandad laxermedel är ofta varm av reaktionen med vattnet. Låt beredningen kallna så går den lättare att dricka.
Har du trotts allt svårt att dricka denna blandning så dra ut på den tid du dricker detta glas laxermedel. Du kan dricka ”portionen” i små klunkar under en timmes tid. Det är bättre att du får i dig alla laxermedel under längre tid än att du ska kräka upp detta igen om du dricker för snabbt.
Det ÄR viktigt att tarmen blivit bra rensad genom laxeringen. Har du fått diarré (mer eller mindre lös avföring) så har laxeringen gått så bra man kan förvänta sig.

När du väl är på röntgenavdelningen ska du inte dricka någonting. I den nål dom sätter i armvecket på dig ska dom injicera jod-kontrastmedel vid själva bildtagningen.
Du behöver inte ta av dig några metaller så som hörapparat, hårspännen, tandbrygga, mm. Dessa sitter inte inte i bildfältet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ryggont, röntgen och ung tjej

Jag har haft problem med min rygg i 1 år och 7 månader nu och jag är fortfarande inte bra.
Jag är en tjej på 15 år. Jag har inte fått något direkt svar på varför jag har så himla ont hela tiden. Jag vill röntga min rygg (antingen magnetröntgen eller vanlig röntgen) men jag har fått höra att om man röntga ryggen så ger man farliga strålar på äggstockarna och att jag inte skulle kunna få barn i framtiden.

Jag vill verkligen röntga och se vad det är som är fel med min rygg men samtidigt vill jag också kunna få barn i framtiden. Är det farligt att röntga ryggen och få farliga strålningar på äggstockarna? Kan jag fortfarande bli gravid ifall jag skulle röntga ryggen?

Är en röntgen indicerat för att erhålla en diagnostik så ska man givetvis genomföra en sådan.
Röntgen och framtida möjligheter för att få barn har inget samband. Givetvis ska man vara återhållsam med röntgen av yngre personer och framför allt gravida.
Finns det en annan metod för att diagnostisera problem med tex. ryggen ska man använda sig av denna. I detta fall magnetkamera (MR).
Detta får din egen doktor ta beslut om beroende på vad han/hon misstänker är fel, etc.

K.T. rtgssk
RöntgenHelsingborg

Utlandsvensk och en röntgen i Sverige

Jag och min hustru är sedan flera år tillbaka bosatta i Grekland.
Min hustru är 70 år. I hennes släkt finns spinal stenos. Nu har hon symtom som hon misstänker kan vara detta. Hon är av läkare rekommenderad att göra en ct.
Vi är ju inte anslutna till försäkringskassan eftersom vi bor utomlands. Hur skall hon göra för att få en tid och vad skulle i så fall priset bli.

Vi bifogar ett utdrag från Vårdguiden…

” Om man bor i ett EU-, EES-land eller Schweiz kan man få nödvändig vård på samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Men då krävs att man är försäkrad i det land man bor i och har ett EU-kort när man söker vård i Sverige.
För att få planerad vård i Sverige behöver man ett förhandstillstånd från det land man är försäkrad i. Man kan också komma till Sverige för att söka vård utan tillstånd. Då betalar man hela kostnaden själv och ansöker i efterhand om ersättning för vårdkostnaderna i det land man bor.
Är man pensionär med svensk pension och är bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Då behöver man ett intyg från Försäkringskassan i Sverige om att man har rätt till förmånerna…”

Länk till mer [info] från Försäkringskassan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg