Fråga Röntgendoktorn – Sida 7 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Att se en höftledsfraktur

Kan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft — Odislocerad fraktur

Vid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diarré av dricka kontrast

Vattniga diarréer efter att ha druckit kontrast inför ultraljudsundersökning.
Är detta vanligt?

Det finns oss veterligen ingen ultraljudsundersökning där man dricker någon form av kontrastmedel innan själva undersökningen. Normalt vid en ultraljudsundersökning av bukorgan är att patienten ska vara fastande i den utsträckning detta är möjligt. Således ingen dricka innan.

Däremot är det nästan ett normalt förfarande vid en datortomografi (CT) av buken.
Denna blandning patienten ska dricka kan då ge diarré efteråt vilket beror på den Sorbitol (sockersubstans) vi blandar i. Sorbitol har den effekten att påskynda passagen i tarmarna under den korta tid (1 timme) patienten dricker detta på röntgenavdelningen inför undersökningen. Detta för att få hela tarmen fylld med kontrastvätska vid bildtagningen.
Denna snabba passage kan då även ge orolig mage och diarré.
Så du har nog gjort en CT-buk….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Huvudvärk av kontrast

I november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

Att få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Förkalkning från handled till armbåge

Blev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.

Förkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
Vad gäller övrig kalkbildning i armen drabbar detta oftast överarmen nedom axelpartiet där muskelsenor kan få längre kalkbeläggningar som då oftast beror på ensidiga kraftiga ofta återkommande rörelser av armen. Det finns ämnesomsättningssjukdomar samt mer ovanliga benigna typer av muskeltumörer som kan ge längre kalkbildningar i mjukdelarna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom och orsak

Hur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

Hemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kärlnystan av punktionsmiss

Har sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?

För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?

Hemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.

Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.

Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför gel till ultraljudet

Kan man ta ultraljud på bukaortan utan gel? Jag var på ultraljuds undersökning på Varbergs lasarett, där undersöktes jag utan gel. Varför?

På något sätt ska man alltid stäva efter att minska luftgapet mellan transducern och huden.
Dvs. ultraljudstransducern måste ligga helt an mot huden. Detta för att inte få stora störningar i ultraljudssignalen pga. luft. Detta betyder även att luftförande organ (lungor, tarmar, magsäcken…) inte lämpar sig för att undersökas med ultraljud.
I praktiken kan man hålla transducern helt stilla mot huden och få en vettig bild men i praktiken måste man vid undersökning föra transducern över ett större område på huden.

För att få en bra glideffekt och minimera luft mellan transducer och hud använder man sig oftast av någon form av gel eller salva.
Idag finns alternativ till gelen. Detta tex. i form av fasta gelkuddar som läggs mellan transducern och huden. Man slipper då det kladd som den flytande gelen ger. Finns säkert andra lösningar vi inte känner till men transducern måste alltid ligga helt an mot huden för en bra bild.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

Känner en knöl sedan ca 10 dagar tillbaka. Var hos läkare i Malmö där jag fick Voltaren. På återbesöket på ca 2 min ska en remiss skickas till bröstenheten i Malmö som har stängt i ca. 3 veckor.
Det ömsom kliar, bränner lite som menssmärta i bröstet. Läkaren sa att de flesta ”knutor” är bröstcancer. Som ni förstår vill jag så snart som möjligt kolla detta! Hur gör jag?

Det är inte bra att en läkare ”skrämmer upp dig” med enbart ett kliniskt palperat ofullständigt diagnostiserat fynd.

Man kan genom att enbart palpera (känna) bröstet även finna knölar av annan genes än bröstcancer. Knölar i bröstet är inte helt ovanliga och kan vara bindvävnad, fettknöl, böld, cysta, ofarlig knöl i samband med menstruation, mm., mm. Långt ifrån allt är cancer.

För att komma fram till en säker diagnos måste du göra en mammografi och i de flesta fallen även ultraljud av bröstet. Om detta då visar bilddiagnostisk misstänkt malign förändring tar man prov (PAD) från denna oftast då i samband med detta första besök (kan skilja mellan kliniker).

Det normala, kan vara olika från klinik till klinik, är en relativt snabb handläggning med besök inom 8-10 dagar. Om närmaste klinik för mammografering är stängd av någon anledning kan din läkare hjälpa dig med att söka till annan närmaste klinik för detta.

Under tiden fram till dess är det viktigt att du känner efter om knölen ändrar karaktär, storlek, ändrad värk eller obehag, etc. eller helt enkelt minskar och försvinner av sig själv….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Saknad av pannbihålor

Jag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.

Enligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.

En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

Jag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

Det är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla. palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg