Fråga Röntgendoktorn – Sida 75 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

MR lever

Har tid för magnetkamera undersökninga av levern och kommer att få kontrast. Jag har förmodligen en diagnos Coroli. Hur får man kontrasten, går det utan ? Är rädd för kontrasten!

Caroli syndrom är en ovanlig medfödd åkomma där lever- och gallgångarna oftast är eller blir kraftigt dilaterade. Undersökningen med MR är för att säkerställa diagnosen och fastställa att ingen annan bakomliggande patologi (sjukdom) orsakar de vidgade gallvägarna.

Hur en MR av levern görs kan skilja sig mellan sjukhus. Vissa sjukhus kör MR av gallvägarna utan kontrast medan andra kör en komplett undersökning med kontrast. ”När man ändå håller på” … så att säga.
Fördelen då blir ju att om det visar sig föreligga annan patologi, som orsakar de vidgade gallvägarna, så har man redan gjort en ”komplett” MR- undersökning. Görs undersökningen från början utan kontrast behöver man kanske komplettera denna senare med en kontrastundersökning.
Nackdelen kan vara, som med all annan kontrast, att biverkningar kan uppstå till följd av kontrastinjektionen i blodbanan. Dessa får dock anses förekomma mer sällan om man är varsam för de indikationer som bör observeras innan användandet av kontrastmedel (allergi, astma, dålig njurfunktion, hjärtsvikt, mm.).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom

Jag undrar lite om tillförlitligheten vid datortomografi utan kontrastvätska jämfört med med.
För 3 år sedan gjorde jag en CT där huvudsyftet var att se om jag hade njurstenar eller andra problem vid njurarna. Denna CT gjordes utan kontrastvätska. Njurarna var ok och man hittade inga andra konstigheter i mage/buk även om utlåtandet säger att ”that evaluation of the solid abdominal viscera is limited by lack of intravenous contrast”. Nu har jag nyligen opererat bort ett förstadie till malignt melanom (melanoma in situ). Fått provsvar som visar att ingen spridning till omkringliggande hud skett efter säkerhetsmarignal kring tumören togs bort. Hudläkaren rekommenderade heller ingen specifik uppföljning. MEN i denna veva har jag även gjort en CT med kontrast för att kolla av andra saker (ej relaterat till hudcancern) varvid man upptäckte ett misstänkt hemangiom (2,5 cm) på levern. Är nu remitterad för att göra ultraljud med kontrast!
Läkaren tror att det kan ge en tydligare bild av förändringen. Man säger att hemangiom ofta är medfödda och helt ofarliga. Isåfall kan det vara så att CT’n som jag gjorde i USA kan ha missat detta pga att den inte hade kontrast? Eller kan ofarliga hemangiom växa till sig? Är förstårs livrädd för att förändringen ska vara en metastas från huden men läkaren säger att det inte är särskild sannolikt och att ultraljud nu görs mer ”-för säkerhets skull”.

Vad tänker ni om användandet av ultraljud med kontrast för att säkerställa diagnosen?
Tycker att jag just nu åker vårdkarusell och inte får några svar från mina läkare.

Man måste skilja på att upptäcka en förändring resp. att med rimlig säkerhet fastställa en förändrings natur.
Hemangiom kan ibland upptäckas på CT utan intravenös kontrast men det kan vara svårt. CT med kontrast kan oftast upptäcka hemangiom på ett bra sätt.
Att säkerställa diagnosen hemangiom med CT kräver dock oftast att undersökningen utformats på ett särskilt sätt som man inte gör rutinmässigt.
En riktad undersökning mot detta förmodade hemangiom med kontrastförstärkt ultraljud har mycket goda förutsättningar att säkerställa diagnosen hemangiom.

T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgensvaret

Jag har en fråga, det är så att jag för ungefär 1 1/2 år sen jag röntgade min hjärna men jag fick aldrig något svar. Så nu undrar jag om man kan ringa och få reda på om där var något som inte stämde. och så undrar jag om man kan beställa någon ny tid?

Har din doktor inte hört av sig efter undersökningen för att meddela dig resultatet och ev. behandling eller uppföljning är det nog nu dags ringa doktorn. Ring och be om besked. Du kan oftast även få en kopia på röntgensvaret skickat hem till dig från den röntgenavdelning som undersökte dig.
Man kan inte själv beställa en röntgen. Detta måste gå via en egen doktor som undersökt dig. Om du fått remiss och tid för röntgen kan du ändra tid för detta så det passar dig.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-colon vs. konventionell

CT-tjocktarm är den mer skonsam än en vanlig tocktarms röntgen?

Det går nog jämnt ut.
Tidsmässigt är de lika långa.
Vid båda metoderna pumpas det in ”luft” i tjocktarmen via en pip i ändtarmen.
Vid CT-colon används koldioxid istället för luft som några anser känns lättare än vanlig luft.
Vid konventionell tjocktarm får du även kontrast i tjocktarmen vid undersökningen. Sådan här ”tarmkontrast” får du inte vid CT-colon.
Däremot får du jodkontrast i blodet vid CT-colon.
Båda dessa tekniker ger ungefär lika mycket bestrålning. Det kan variera lite beroende på hur snabbt den konventionella undersökningen göres.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgenarbete vid graviditet

Jag är AT läkare och undrar om det är någon fara att vara med på operationer med genomlysning om man skulle vara tidigt i sin graviditet( v1-4) , dvs när man försöker bli med barn.

…”Du bör om så går hålla dig borta från den direkta närheten till strålningskällan samt den bestrålade patienten. Detta främst viktigt under den första trimestern (4mån.).
Att stå bakom en annan person vid röntgengenomlysning reducerar strålningsrisken med minst 99 %. Tänkt bara på att det är den spridda röntgenstrålningen, som kommer från patienten, som du ska undvika. Du ska alltså ha någon person mellan dig själv och den del av patienten som bestrålas. Om personen, mellan dig och patienten, har strålskyddsförkläde eller inte betyder inget för dig (däremot för personen själv). En persons tjocklek är ett gott skydd då det gäller spridd röntgenstrålning. Detta eftersom den spridda strålningen har ganska låg energi och absorberas lätt i t.ex. vävnad.
Om du under genomlysning, dvs då röntgenutrustningen strålar, står bakom en annan person eller bakom en strålskärm, och dessutom står mer än 2 meter bort från patienten, så är den extra strålningsrisken för dig och dina ”framtida” barn helt försumbar.”

(Detta är utdrag från tidigare svar från M.O. sjukhusfysiker på liknande frågor)

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oro om CT

Jag önskar info om datortomografi. Ska röntga mina bäckenleder och har gjort 3 misslyckade försök med magnetkameraundersökning och nu ska vi prova med datortomografi.

Jag fick panik i tunneln och nu är jag rädd att det är en tunnel på denna metod också… Är hålet större? Hur lång är tunneln? Kan mitt huvud sticka ut på andra sidan vid röntgen av höfterna? Är livrädd att jag ska få samma cellskräck igen…
Hur lång tid tar det och brukar man få lugnande även vid denna metod? Har man kläder på sig ? Har fått väldigt dålig info…Ska jag få kontrastmedel, och hur, tro?

Du behöver inte oroa dig det minsta för undersökningen med CT (datortomografen).
När du ska röntga bäcken och höfter med denna teknik ligger du med fötterna först in i det sk. gantryt ”öppningen”. Du kommer därför inte in med varken överkroppen eller huvudet i gantryt!
Gantryt på en CT har ungefär lika stor diameter (eller litet) som på en magnetkamera men… det är endast ca. 30-40cm djupt. Detta i jämförelse med magnetkamerans långa ”tunnel” på 150-200cm.

Skelettröntgen med CT sker vanligtvis utan kontrastmedel.Detta beror dock lite på frågeställningen.
Undersökningen tar ca. 5 minuter (om inget kontrastmedel användes). Du kan ha kläder på dig. Byxor eller annat över benen får dock inte vara av eller innehålla metall (blixtlås, knappar, mm.). Strumpbyxor och liknande mjukisvarianter utan metall är helt ok. På överkroppen kan du ha vad som.

Så… ingen anledning till oro!

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrast och medicin

Jag gjorde en hjärnröntgen igår, dom sprutade in kontrastmedel i blodet.
Hur länge sitter detta kvar i min kropp? Vilka läkemedel får ja inte använda samma dag/dagen efter?

Den kontrast man får i blodet vid vissa undersökningar försvinner ut ur kroppen nästan omgående. Denna kontrast försvinner ur kroppen med urinen.
Kontrasten har en halveringstid på 2 timmar. Detta betyder att efter 2 timmar har hälften av all kontrast du fått insprutat i blodet försvunnit ut med urinen. Normalt finns inga rester kvar i kroppen av kontrasten efter 24 timmar. Det är därför viktigt att du som patient dricker mycket de närmaste timmarna efter en undersökning med kontrastmedel.

Det finns endast några typer av medicin man måste göra ett kortare uppehåll med efter att ha fått intravenöst kontrastmedel. Dessa är medicin mot diabetes som innehåller Metformin.
Denna medicinering ska man göra ett uppehåll med under 48 timmar. Innan man på nytt påbörjar medicineringen med Metforminpreparatet ska ett blodprov tas.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Påverkad av MR

Gjorde en mr hjärna och upplevde något märkligt.
Har gjort mr hjärna och halsrygg tidigare några gånger och inte varit med om detta förut och jag undrar vad det kan ha varit (om det inte varit ren inbillning fast det kändes inte så). Hade denna gång svårt att koppla av, var frusen och spänd och låg och småskakade med muskelryckningar ffa i vänster sida.
Helt plötsligt under en av serierna blev kroppen helt lugn – jag blev totalt avslappnad och alla muskelryckningar upphörde. Det höll i sig i ca 30 sek och sedan kom spändheten igen. Kan det på något sätt ha varit magnetfältet som påverkade något i hjärnan? Det kändes väldigt positivt, men jag ville inte fråga sköterskan efteråt för jag tyckte att det verkade fånigt. Har ni hört talas om något sådant förut?

Generellt ska MR-kamerans magnetfält inte ha någon kännbar påverkan på kroppen.

Dock… patienter har hos oss i samband med MR-undersökningen upplevt liknande fenomen som du där man känt av magnetfältet inbordes på olika sätt.
Forskning har visat att mycket starka statiska magnetfält kan ha en muskel- och nervretande effekt. Detta fenomen uppstår då i omedelbar anslutning till att man utsätts för det starka magnetfältet. Det finns även uppgivet patienter som har upplevt illamående och yrsel redan då de utsätts för detta starka magnetfält runt MR-kameran… innan undersökningen.

Så trots att MR-kameran funnits ute för praktiskt bruk under mer än 15 år finns mycket vi har dåliga kunskaper om och har svårt att förklara när det gäller just magnetfältet.

K.T., rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR vs. CT

Har under senaste halvåret haft tilltagande smärta i huvudet och i ansiktet (runt bihålorna), ffa på morgonen. Jag genomgick för ca en vecka sedan en magnetkameraundersökning av hjärna, bihålor och orbita, både med och utan kontrast. MR-resultatet från röntgenläkaren var helt utan anmärkning.

Nu till min fråga: Hur bra är MR på att påvisa tumörer, blödningar, infektioner osv? Jag har läst att CT är bäst för att diagnosticera bihåleinflammation, eller är MR likvärdig?
Kan jag vara lugn efter beskedet och sluta oroa mig för smärtan?

MR är ett ypperligt redskap för diagnostisering av olika ”fenomen” i skallen samt ryggmärgskanalen. MR är absolut bäst på att påvisar substanssjukdomar där även mycket små förändringar i hjärnmassan oftast syns bra på bild. Sedan finns det sjukdomar som normalt inte syns på MR där man enbart diagnostiserar efter vilka symtom man har. Det finns även sjukdomar som går i skov. Dvs. är man besvärsfri vid undersökningen syns kanske inte förändringar på bilderna som man annars hade sett vid andra tillfällen med pågående symtom.

Bihåleinflamation (sinuit) ses bra med MR. Att man föredrar CT för denna frågeställning beror på att en CT-undersökning går så pass mycket snabbare att göra än MR. Sinuiter syns lika bra med dessa både tekniker.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning och cancer

Jag gjorde med ca 1/2 års mellanrum först en CT-buk och sedan tjocktarmsröntgen, detta då jag hade mycket ont i magen. Så här i efterhand har jag förstått att dessa undersökningar ger en hel del strålning vilket jag nu oroar mig för. Behöver jag oroa mig? Har det betydelse att undersökningarna skedde så nära varandra tidsmässigt?
Finns det några kända fall där man inom 1-2 år efter röntgenundersökningar fått cancer eller är det en mer långsiktigt ökad risk?

Nej, jag tycker inte att du behöver oroa dig. Den riskökning som röntgenundersökningarna innebär är i praktiken försumbar, detta om man jämför med alla andra risker som vi utsätts för.

Det har ingen betydelse om de bägge undersökningarna görs tätt i tiden. Stråldoserna är mycket små, och då finns det inget samband kopplat till tiden mellan undersökningarna.

Nej, det finns inga kända fall där någon cancer skulle ha uppstått endast ett par år efter en bestrålning. Normalt tar det ca tjugo år mellan bestrålning och att en cancer ger sig tillkänna. Vissa cancerformer, t.ex. leukemi, har dock en kortare latenstid på ungefär tio år. Notera att ca 99% av cancrarna som förekommer har uppstått till följd av något annat än genom bestrålning. Det går idag inte att skilja en ”naturlig” cancer från en strålningsinducerad cancer. Därför är det väldigt svårt att säga något om exakta latenstider för strålningsinducerad cancer.

M.O., sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett