p>Fråga Röntgendoktorn

Maj
26

För många sjukproblem för en doktor


FrågaJag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

SvarDet är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har  mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast  inte vidare om de inte ger några symtom.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
26

Smärta vid angiografi


FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
25

Missa fynd på CT utan kontrast


FrågaUndrar om man kan ”missa” att se något på dt buk/thorax röntgen?
Skulle göra en med kontrast men i sista minuten fick jag inte det pg av allergi. Jag har smärta i buken/rygg, och sväller mer och mer. Hög sr lågt hb…
Något måste det ha missat??

CT skale

CT skale med kontrast

SvarJo man kan missa en del ”fynd” på CT-bilderna där man inte använt sig av intravenös kontrast (till blodet).
Flertalet ”onormala” processer i kroppen är väldigt blodkärlsrika. Tack vare denna ”patologiska” ansamling av nya blodkärl, i tex. en tumör, kan man se och särskilja denna från omgivande strukturer och organvävnad.
Likaså kan det vara inverterade förhållande där då onormala ”fynd” i kroppen, som är kärllösa, tex. cystor, varansamling, mm. då ses där den omkringliggande vävnaden laddar upp med kontrast men där tex. cystan förblir kontrastlös.
Dvs. man använder kontrastmedel för att förstärka och skilja på normal resp. onormal vävnad i kroppen från omkringliggande vävnad.

Utan kontrastmedel ser man de flesta organ i kroppen. Man tittar på homogenitet, anatomiska former, onormala oklarheter i bilderna, mm.
Har man gjort en CT utan kontrast och ser något onormalt i bilderna så kompletterar man alltid med ytterligare CT, MR eller ultraljud beroende på vad och vilket organ det rör sig om.

Har man någon svårare allergi eller tidigare reagerat mot kontrast  kan man behöva [ premedicinera ] i förväg mot en ev. reaktion mot kontrastmedel. Detta beror dock på vilka symtom den allergin man har normalt ger.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Maj
18

Hemangiom fynd vid ultraljud


FrågaFick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.

SvarDet kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.

Ultraljud lever

Hemangiom ultraljud

Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.

Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.

Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
13

Fyllda mastoidceller


FrågaJag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

CT öra

CT öra

SvarMastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
11

Se andra organ vid en CT-colon


FrågaHar gjort CT-kolon och undrar om cancer så högt upp som kring nedre delen av bröstbenet kan upptäckas genom undersökningen?

SvarVid en CT-colon fås oftast hela buken med på bild. Dock är bildtagningen optimerad för just tjocktarmen, dess sträckning samt den luft/koldioxid som infunderats och spänner ut tarmen. Då tarmen spänns ut så komprimeras mycket av omkringliggande organ som då kan vara svårtolkat för våra radiologer. Bukbilderna blir ”förvrängda” anatomisk.

Man brukar inte bestråla mer än vad som avses undersökas. Strukturer alldeles utanför aktuella områden kommer troligen med. Oftast ligger vänster tjocktarmsslynga (flexur) strax under vä. diafragmavalv varför man då även får med en del av lungornas diafragmala bas.
Om man letar patologi utanför tarmarna eller i thorax (lungor) så måste en CT-undersökning och bildtagning göras på annat sätt. Utifrån frågeställning från remittent ”designar” våra radiologer hur undersökningen ska utföras (med/utan kontrast, bildtagning, etc.).

Om man ser något i kanterna på bilderna som inte kan förklaras eller ser misstänkt patologiskt ut kompletteras undersökningen oftast med en utvidgad undersökning av detta område. Tex. en hel CT-thorax.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
07

Hur ofta rotblockad


FrågaJag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

SvarMan kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

Svarat avK.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Maj
05

Röntgen utan remiss


FrågaVart kan man köpa en röntgenundersökning utan remiss?

SvarDet går ej att röntga sig någonstans i Sverige utan att först blivit undersökt av en doktor.
Om denna doktor anser att en röntgen måste till för att ställa en diagnos skriver han/hon en remiss som skickas eller lämnas till en röntgenavdelning. Sedan blir du röntgad.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
23

Kan inte ligga ner vid MR


FrågaJag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

SvarHör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
09

Illasmakande laxermedel


FrågaJag göra en buk ct av tarmar med datortomografi röntgen. Jag ska dricka kontrast medel 2,5 dl med vatten 2 gånger under söndagen dagen före.
Men ska även få en nål i armen innan de röntgar mig. Ska jag även dricka något innan undersökningen, för det står det inte något om i papperen. Bara att jag ska få genom en kanyl i armen. Sedan har jag även en brygga limmad på tanden som tydligen kan sitta kvar, stämmer det?

Har fått 2 påsar med laxermedel som jag ska rengöra mig med dagen före alltså hemma. Om jag inte får i mig allt , har jag hört att bilderna blir dåliga.
Kan jag blanda i typ lite citron eller saft i kontrastvätskan som jag ska dricka?

SvarDu ska troligen genomgå en CT-undersöknig av tjocktarmen eftersom du ska laxera dagen innan.
Det du ska dricka, såväl kontrastmedel som laxermedel, kan du blanda ut med vad som helst du tycker smakar bra. Ofta innehåller laxermedel redan smakämnen men dessa brukar knappt avhjälpa den dåliga smaken. Så du kan hälla i vilken saft du vill och hur mycket som helst. Det får bara inte blandas ut med vätska som innehåller beståndsdelar (fruktbitar, juicekött, etc.). Tänk bara på att ju mer annan dryck du häller i ökar den mängd vätska du måste dricka för att få i dig avsedd laxermängd.

Den mängd laxermedel du ska dricka vid varje tillfälle rör sig om 1,5-2 dl blandad vätska. Nyligen blandad laxermedel är ofta varm av reaktionen med vattnet. Låt beredningen kallna så går den lättare att dricka.
Har du trotts allt svårt att dricka denna blandning så dra ut på den tid du dricker detta glas laxermedel. Du kan dricka ”portionen” i små klunkar under en timmes tid. Det är bättre att du får i dig alla laxermedel under längre tid än att du ska kräka upp detta igen om du dricker för snabbt.
Det ÄR viktigt att tarmen blivit bra rensad genom laxeringen. Har du fått diarré (mer eller mindre lös avföring) så har laxeringen gått så bra man kan förvänta sig.

När du väl är på röntgenavdelningen ska du inte dricka någonting. I den nål dom sätter i armvecket på dig ska dom injicera jod-kontrastmedel vid själva bildtagningen.
Du behöver inte ta av dig några metaller så som hörapparat, hårspännen, tandbrygga, mm. Dessa sitter inte inte i bildfältet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 4 av 84« Första...23456102030...Sista »