p>Fråga Röntgendoktorn

Maj
13

Fyllda mastoidceller


FrågaJag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

CT öra

CT öra

SvarMastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
11

Se andra organ vid en CT-colon


FrågaHar gjort CT-kolon och undrar om cancer så högt upp som kring nedre delen av bröstbenet kan upptäckas genom undersökningen?

SvarVid en CT-colon fås oftast hela buken med på bild. Dock är bildtagningen optimerad för just tjocktarmen, dess sträckning samt den luft/koldioxid som infunderats och spänner ut tarmen. Då tarmen spänns ut så komprimeras mycket av omkringliggande organ som då kan vara svårtolkat för våra radiologer. Bukbilderna blir ”förvrängda” anatomisk.

Man brukar inte bestråla mer än vad som avses undersökas. Strukturer alldeles utanför aktuella områden kommer troligen med. Oftast ligger vänster tjocktarmsslynga (flexur) strax under vä. diafragmavalv varför man då även får med en del av lungornas diafragmala bas.
Om man letar patologi utanför tarmarna eller i thorax (lungor) så måste en CT-undersökning och bildtagning göras på annat sätt. Utifrån frågeställning från remittent ”designar” våra radiologer hur undersökningen ska utföras (med/utan kontrast, bildtagning, etc.).

Om man ser något i kanterna på bilderna som inte kan förklaras eller ser misstänkt patologiskt ut kompletteras undersökningen oftast med en utvidgad undersökning av detta område. Tex. en hel CT-thorax.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
07

Hur ofta rotblockad


FrågaJag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

SvarMan kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

Svarat avK.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Maj
05

Röntgen utan remiss


FrågaVart kan man köpa en röntgenundersökning utan remiss?

SvarDet går ej att röntga sig någonstans i Sverige utan att först blivit undersökt av en doktor.
Om denna doktor anser att en röntgen måste till för att ställa en diagnos skriver han/hon en remiss som skickas eller lämnas till en röntgenavdelning. Sedan blir du röntgad.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
23

Kan inte ligga ner vid MR


FrågaJag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

SvarHör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
09

Illasmakande laxermedel


FrågaJag göra en buk ct av tarmar med datortomografi röntgen. Jag ska dricka kontrast medel 2,5 dl med vatten 2 gånger under söndagen dagen före.
Men ska även få en nål i armen innan de röntgar mig. Ska jag även dricka något innan undersökningen, för det står det inte något om i papperen. Bara att jag ska få genom en kanyl i armen. Sedan har jag även en brygga limmad på tanden som tydligen kan sitta kvar, stämmer det?

Har fått 2 påsar med laxermedel som jag ska rengöra mig med dagen före alltså hemma. Om jag inte får i mig allt , har jag hört att bilderna blir dåliga.
Kan jag blanda i typ lite citron eller saft i kontrastvätskan som jag ska dricka?

SvarDu ska troligen genomgå en CT-undersöknig av tjocktarmen eftersom du ska laxera dagen innan.
Det du ska dricka, såväl kontrastmedel som laxermedel, kan du blanda ut med vad som helst du tycker smakar bra. Ofta innehåller laxermedel redan smakämnen men dessa brukar knappt avhjälpa den dåliga smaken. Så du kan hälla i vilken saft du vill och hur mycket som helst. Det får bara inte blandas ut med vätska som innehåller beståndsdelar (fruktbitar, juicekött, etc.). Tänk bara på att ju mer annan dryck du häller i ökar den mängd vätska du måste dricka för att få i dig avsedd laxermängd.

Den mängd laxermedel du ska dricka vid varje tillfälle rör sig om 1,5-2 dl blandad vätska. Nyligen blandad laxermedel är ofta varm av reaktionen med vattnet. Låt beredningen kallna så går den lättare att dricka.
Har du trotts allt svårt att dricka denna blandning så dra ut på den tid du dricker detta glas laxermedel. Du kan dricka ”portionen” i små klunkar under en timmes tid. Det är bättre att du får i dig alla laxermedel under längre tid än att du ska kräka upp detta igen om du dricker för snabbt.
Det ÄR viktigt att tarmen blivit bra rensad genom laxeringen. Har du fått diarré (mer eller mindre lös avföring) så har laxeringen gått så bra man kan förvänta sig.

När du väl är på röntgenavdelningen ska du inte dricka någonting. I den nål dom sätter i armvecket på dig ska dom injicera jod-kontrastmedel vid själva bildtagningen.
Du behöver inte ta av dig några metaller så som hörapparat, hårspännen, tandbrygga, mm. Dessa sitter inte inte i bildfältet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
08

Ryggont, röntgen och ung tjej


FrågaJag har haft problem med min rygg i 1 år och 7 månader nu och jag är fortfarande inte bra.
Jag är en tjej på 15 år. Jag har inte fått något direkt svar på varför jag har så himla ont hela tiden. Jag vill röntga min rygg (antingen magnetröntgen eller vanlig röntgen) men jag har fått höra att om man röntga ryggen så ger man farliga strålar på äggstockarna och att jag inte skulle kunna få barn i framtiden.

Jag vill verkligen röntga och se vad det är som är fel med min rygg men samtidigt vill jag också kunna få barn i framtiden. Är det farligt att röntga ryggen och få farliga strålningar på äggstockarna? Kan jag fortfarande bli gravid ifall jag skulle röntga ryggen?

SvarÄr en röntgen indicerat för att erhålla en diagnostik så ska man givetvis genomföra en sådan.
Röntgen och framtida möjligheter för att få barn har inget samband. Givetvis ska man vara återhållsam med röntgen av yngre personer och framför allt gravida.
Finns det en annan metod för att diagnostisera problem med tex. ryggen ska man använda sig av denna. I detta fall magnetkamera (MR).
Detta får din egen doktor ta beslut om beroende på vad han/hon misstänker är fel, etc.

Svarat avK.T. rtgssk
RöntgenHelsingborg

Mar
13

Utlandsvensk och en röntgen i Sverige


FrågaJag och min hustru är sedan flera år tillbaka bosatta i Grekland.
Min hustru är 70 år. I hennes släkt finns spinal stenos. Nu har hon symtom som hon misstänker kan vara detta. Hon är av läkare rekommenderad att göra en ct.
Vi är ju inte anslutna till försäkringskassan eftersom vi bor utomlands. Hur skall hon göra för att få en tid och vad skulle i så fall priset bli.

SvarVi bifogar ett utdrag från Vårdguiden

” Om man bor i ett EU-, EES-land eller Schweiz kan man få nödvändig vård på samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Men då krävs att man är försäkrad i det land man bor i och har ett EU-kort när man söker vård i Sverige.
För att få planerad vård i Sverige behöver man ett förhandstillstånd från det land man är försäkrad i. Man kan också komma till Sverige för att söka vård utan tillstånd. Då betalar man hela kostnaden själv och ansöker i efterhand om ersättning för vårdkostnaderna i det land man bor.
Är man pensionär med svensk pension och är bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Då behöver man ett intyg från Försäkringskassan i Sverige om att man har rätt till förmånerna…”

Länk till mer [info] från Försäkringskassan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
10

Smärstillande innan CT


FrågaJag har fått en röntgen på hjärnan tror det var CT. De spolade in kontrastvätska. Påverkar resultatet något om man har tagit smärtstillande ett par timmar innan röntgen? Har fått diagnosen horners syndrom!

SvarInga smärtstillande preparat påverkar undersökningen, oavsett med eller utan kontrastmedel, på annat sätt än att de får patient med ev. värk eller smärta att slappna av och då klara av att ligga still den korta stund undersökningen trots allt tar och därmed ger bättre bilder. En patient med värk eller smärta och av den orsaken inte kan ligga still under bildtagningen kan däremot omöjliggöra en CT-undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
06

Gammal skada på båtbenet


FrågaSka röntgas om en vecka i höger hand! Skada skedd maj 2014.
Kan det nu i dagsläget utvisa om skada skett på båtbenet? Ser ut som om något växt fel! Ständiga smärtor!

scaphoideumfraktur

Scaphoideum fraktur

SvarVid konstaterad fraktur på handlovens båtben (scaphoideum fraktur) är det mycket viktig att detta får läka så stabilt som möjligt. Man brukar få ha ett fixerande gips runt hela handleden för att stabilisera handleden. Detta kontrolleras frekvent under läkningsprocessen.
Dessa små brosktäckta handlovsben där båtbenet ingår kan liknas som en ”inka-mur”. Det är väldigt tunna ledspalter emellan dessa ben. Vid fraktur kan det lätt bli läkningsdefekter som då ger inskränkt rörlighet eller smärtande rörelser i framtiden. Därav denna noggranna  även tidmässigt förlängda gipsfixering och därtill röntgenkontroller.

Det är lätt att missa en båtbensfraktur. Det är så pass viktigt att inte missa en fraktur här att enbart stark klinisk misstanke på frakturering, där inget kan åskådliggöras på röntgen, ofta leder till att patienten ändå gipsas. Detta i förebyggande syfte ifall någon skada trots allt missats på röntgen.
Datortomografi (CT) är en bra metod för att, vid fortsatt oklarhet om fraktur, i detalj avbilda handlovsbenen och därmed kunna diagnostisera en ev. fraktur.

Vi vet inte om det är generellt vedertaget men om patienten fortfarande efter 2-3 veckor har ont i denna region av handleden, utan fått en diagnos av röntgen, bör nog en noggrann undersökning utföras av handspecialist eller liknande då det kan röra sig om annan behandlingskrävande skada typ ligamentskador, mm.

Fraktur på båtbenet kan även ge en sk. pseudoled där själva frakturer då bildat en ny led. En annan ”komplikation” är pseudoartros av båtbenet. Denna kan vara symtomfri under flera år för att sedan ge sig till känna i form av smärta och orörlighet.
Tidigare skador på ben lämnar ofta spår efter sig i form av oregelbundna former, onormal förslitning, benförtätning, etc. Magnetkamera (MR) är en bra metod för att så här i efterhand ev. se uppkomna skador (broskdestruktion) efter en tidigare fraktur.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 5 av 84« Första...34567102030...Sista »