p>Fråga Röntgendoktorn

Okt
31

Att ta kompletterande bilder


Jag röntgade huvudet och halsen i magnetkamera förra veckan. När vi nästan var klara så sa de att de ville ha några bilder med kontrast – detta trots att jag sa innan att jag verkligen inte ville ha kontrast. Var det alltså så att de hittade någonting, eller varför ville de trots allt ha kontrast?

Sen undrar jag också ifall man kan bli påverkad av magnetismen. Då jag har lite smått cellskräck så försökte jag blunda under undersökningen, men då ryckte mina ögonfransar(?) massor vilket var ganska otäckt, så jag tittade istället. Jag fick även muskelryckningar i låren och på lite andra ställen. Finns det någon förklaring?

Kan våra radiologer inte förklara vad man ser på bilderna (avvikande utseende, osäkert fynd,mm) måste man komplettera bildtagningen på något sätt att det det som avviker får sin förklaring.
Detta gäller vid all radiologisk diagnostik men framför allt vid CT- och MR-undersökningar där man i realtid får fram ”råbilder” av undersökningen för en ”grov” omedelbar bedömning. Vid oklart fynd i bilderna avgör då en radiolog om behovet av en kompletterande bildtagning behövs. Komplettering med exv. kontrastmedel gör man ju då enklast när patienten ändå ligger på plats om detta då är möjligt. Om patienten lämnat röntgenavdelningen kallas patienten tillbaka, omedelbart eller vid ett senare tillfälle, beroende på ansedd prioritet för den diagnostik som utredningen avser.

Att komplettera bildtagningen får man således som patienten absolut inte ta som tecken för en allvarlig sjukdom. Många människor har utseendemässigt avvikande men fullt normala organ.

Att ögonfransarna darrar vid en MR-undersökning beror på det metalliska ämne som finns i flertalet mascara-sorter. Det kan även sitta rester av detta kvar sedan tidigare sminkning. Att andra muskler rycker till vid undersökningen beror oftast på nervositet, sättet och tiden man tvingas ligga still, mm. Om patienten får kontrastmedel kan även detta, dock mer sällan, ev. ge viss darrning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
31

Bifynd vid MR


Kan man se om det finns ett aortaaneurysm vid MR av ländrygg och i så fall slår man väl larm om detta även om undersökningen görs med syfte att diagnosticera t ex ett diskbråck?

Vid en MR-undersökning av ländryggen är bildtagningen i stort sett helt riktad mot själva kotpelaren. Eventuellt kan man på bilderna ana delar av kroppspulsådern.
Vid all diagnostik så meddelar våra radiologer patientens ansvariga läkare om något mer avvikande patologi etc. ses på bilderna som inte primärt var avsedd att utreda. Detta kallas ”bifynd”. Till detta hör givetvis ett aneurysm av aorta… om detta ses på bilderna.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
31

Besvär efter MR


Efter att ha gjort en MR-röntgen av ländryggen känns det som jag är överkörd av en ångvält. Benen är tunga och orkeslösa, ryggen, nacke och axlar är ömma. Jag är inte van att ha ont men har fått problem under våren.

Dessa besvär efter en MR är inget normalt för undersökningen.
Orsaken kan vara att du fått ligga still en längre stund i en för dig väldigt obekvämt läge. Någon annan specifik teknisk eller fysiologisk orsak kan vi inte ge som förklaring av dessa besvär.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
31

MR och fibromyalgi


Har nyligen genomgått MR undersökning av axel och bröstryggen. Har diagnosen Fibromyalgi. Dagen efter MR drabbades jag av ett mycket kraftigt skov i FM, det värsta jag haft.
Kan MR undersökningen ha påverkat FM? Hur i så fall? Mycket varmt väder påverkar mig negativ, min kropp mår dåligt av värme.

Vi har diskutterat detta med vår MR personal och dom har aldrig hört talas om dessa symtom vad gäller sambandet mellan MR och fibromyalgi.
Fibromyalgi är ju ett tillstånd som utlöses av en stor mängd faktorer bla. smärta och stress vilket då kan ha varit en orsak till det skov du fick i samband med undersökningen. På vilket sätt ev. tillförsel av kontrastmedel påverkar skoven för fibromyalgi kan vi inte heller svara på.

Nu kan man ju inte heller komma ifrån att MR trots allt endast använts för diagnostiskt bruk inom sjukvården sedan slutet av 80-talet.
Detta betyder forskningen kring ev. hälsoeffekter med magnetkameran och magnetismens påverkan fortfarande i mycket är i sin linda.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
25

MR med metall i handleden


Jag ska genomgå magnetröntgen för ländrygg och bröstrygg. I vänster handled har jag en skena inopererad efter ett handledsbrott för några år sedan.
Hur påverkas den av MR? Kan jag ligga med fötterna först i röret?

Skenan i din handled har ingen betydelse för MR-undersökningen. Bilderna av ryggen påverkas inte av denna.
Det går däremot inte av tekniska skäl ligga med fötterna först in i MR-apparaten om undersökningen avser både bröst- och ländrygg samtidigt.
När man undersöker bröstryggen måste man använda en sk. huvudspole runt skalle och hals för att få med de översta ryggkotorna i bröstryggen. Denna spole kan bara användas där patienten ligger med huvudet först in.

På vissa röntgenavdelningar i Sverige (Sabbatsberg och Ersta sjukhus i Stockholm, Norrlandskliniken i Umeå) finns MR-apparater med öppna sidor (öppen MR). Dessa är lämpliga för patienter med bla. svår klaustrofobi eller som är väldigt stora och inte får plats i en ”vanlig” MR. En nackdel med flertalet sk. öppen MR är fortfarande den dåliga upplösningen på bilderna samt att undersökningarna tar betydligt längre tid än en vanlig ”MR-tunnel” pga. den lägre effekten på magneten.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Okt
25

Om positiv vs. negativ kontrast


Vad menas med positiva och negativa kontrastmedel?

CT-buk med positiv kontrastmedel

CT-buk

Kontrast används för att skapa stora skillnader i bilden (svart och vitt) för att särskilja strukturer.
Kontrastmedel (jod-Barium-kontrast) som kallas positiv kontrast ger normalt en ljusare struktur i röntgenbilden pga. att röntgenbestrålningen bromsas upp. Denna kontrasteffekt används för att tex. särskilja blodrika organ eller blodflöde i organen (exv. processer) eller markera väggstrukturer i mage/tarm.

CT-colon med luft (negativ kontrast) i tarmen

CT-colon

Negativ kontrast är vanligt rumsluft eller koldioxidgas som då ger, oftast svarta, konturer i röntgenbilden gentemot omgivande strukturer eller organ. I luft möter röntgenbestrålningen inget motstånd vilket ger svart i bilden. En negativ kontrasteffekt får man således vid tex. tjocktarmsröntgen där man pumpar in luft eller gas som ger kontrasteffekt mot övriga buken.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
25

Vad är scintigrafi


Vad är en scintigrafisk undersökning. Hur går den till?

En scintigrafi är ingen radiologisk undersökning utan görs oftast inom den klinisk-fysiologiska avdelningen.
Undersökningen går ut på att spruta in ett radioaktivt spårämne som man sedan med hjälp av en sk. gamma-kamera kan mäta var i kroppen detta spåämne tagit vägen.
Då spårämnet innehåller ett sockerämne samlas detta till organ eller andra processer med stor ”ämnesomsättnig”. Patologiska maligniteter eller andra sjukliga processer brukar ha bla. en ökad nybildning av tex. blodkärl och kräver mer ”energi” för detta. Spårämnet samlar sig då i dessa områden som man sedan kan avläsa med gamma-kameran.
Detta radioaktiva spårämne är väldigt kortlivat och ska inte jämföras med annan radioaktivitet.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
21

Privat MR-knä


Var finns privat magnetröntgen? Vad kostar en röntgen av knä?

För att genomgå en radiologisk undersökning inom den offentliga sjukvården måste du ha en remiss. Dvs. en läkare (din egen) ska ha undersökt dig innan.
Detta läkarbesök kostar den vanliga patienttaxan inom ditt landsting (150-300:-). Själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Det kan dock visa sig både svårt och tidskrävande (lång väntetid) denna väg beroende på din åkomma och sjukhus. Alternativet är att din doktor skickar din remiss till ett sjukhus med kort kö till MR. Detta kan man själv kontrollera under www.vantetider.se.

Det finns dock privata vårdaktörer som har generellt kortare väntetider och kan snabbare ta emot lägre prioriterade undersökningar.
Har dessa avtal med landstingen eller ett försäkringsbolag där du har en sjukförsäkring betalar du bara den vanliga offentliga taxan för ett sjukbesök (ca. 150-300:-). Kostnaden för själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Går du däremot som privatperson till en vårdaktör i privat regi och inte utnyttjar eller har ev. avtal med landsting eller försäkringsbolag kostar en MR-knä dig någonstans mellan 3-4000:-.

Sök på Internet så finner du en privat vårdaktör nära dig… Det finns måååånga att välja på idag.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Okt
20

Kvar tidigare strålning i hus


Min dotter är 19 år. Jag hyrde åt henne en lägenhet i andra hand som var före detta tandläkarpraktik.
Jag är orolig för i fall det ska finnas strålning (sekundär) kvar av alla dessa röntgen bilder som togs.

Du kan vara helt lugn, det finns ingen strålning kvar. I samma ögonblick som man släcker en glödlampa är all strålning (=ljuset från lampan) borta. Detta gäller även reflekterat ljus från glödlampan. Det förhåller sig på samma sätt med röntgenstrålning, i samma ögonblick som röntgenbildtagningen avslutas är all röntgenstrålning borta. Sekundär röntgenstrålning är spridd (reflekterad) röntgenstrålning och den finns heller inte kvar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Okt
20

Skillnaden mellan CT och ultraljud


Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sidan 5 av 65« Första...34567102030...Sista »