Fråga Röntgendoktorn – Sida 5 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Komplettering av lungröntgen

Jag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vid extravasering av kontrast

Gjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

Det gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Köpa egna röntgenbilder

Jag skulle vilja köpa några kopior av röntgenplåtar.
Hur gör jag med detta?

Kontakta den röntgenklinik där bilderna är tagna. Du beställer den eller de undersökningar du vill ha. Man köper undersökningarna styckevis.
De levereras sedan på CD-skiva eller USB-minne som sätts i datorn. Det följer med ett visningsprogram för bilderna som startar automatiskt.
Kostnaden för köp av bilder skiljer mellan olika röntgenkliniker från allt mellan 50-300Skr.
Leverans sker till ett postombud som rekommenderat brev.

Innan du får tillgång till dina bilder ska denna köpbegäran godkännas av en radiolog eller annan ansvarig läkare på den aktuella röntgenkliniken. Du kan få avslag på din begäran att köpa dina egna bilder. Det är inte alla bilder som är bra att ensam titta på då man som lekman kan ha svårt att tolka vad som ses på bilderna.. Många läkare och vårdenheter har tillgång till röntgens bildarkiv vilket då gör det möjligt att vid ett läkarbesök eventuellt se bilderna ihop.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld i munnen vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?

Nej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen.
Jag har en tandbrygga som det är guld på baksidan av tänderna. Spelar det någon roll? Sen undrar jag om man kan begära och få nåt lugnande eftersom jag får panik i trånga utrymmen.

Guld i munnen påverkas inte av bildtagningen av ländryggen.
Be din egen remitterande doktor att skriva ut någon lugnande läkemedel till dig du själv kan ta en stund innan undersökningen

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tumbasartros

Syns tumartros vid vanlig rtg ?
Jag har haft ont i min axel i flera år nu. Har tidigare blivit op i andra armen pga förslitningskador i handleden. Nu har jag samma symtom igen. INGEN värk i handleden med värk uppåt axeln.
Min dr säger att det är tumartros men när jag läser om tumartros är det ju helt andra symtom.

Tumbas artros är en vanlig åkomma när man kommer upp i åren. Vanligare hos kvinnor än män…
Diagnosen kan ställas kliniskt där smärtan uppkommer i tummens bas dels när patienten pressar ihop tumme och pekfinger, vrider ut tummen rakt ut från handen, etc.
Denna då uppkomna smärta beror på förslitning av ledbrosket mellan trapezium (”stora mångkantiga benet”) och tummens metarcarpalben (mellanhandsben).
Smärta uppkommen av tumbasartros är vid rörelse kring tumbas och handled. Att du har ont i axeln beror på andra orsaker.

Denna förslitning kan man se på en konventionell röntgenbild.
Kan vara svår att avgöra i ett tidigt skede där patienten trots värk har normal ledbroskhöjd och inga andra benpålagringar som tyder på en begynnande artros. Då artrosförändringarna fortskrider kommer man lättare att kunna se en ledbroskdestruktion med sänkt ledmellanrum samt en förtätning av benet på ledytorna. Benpålagringar kring leden är då också vanliga. Flertalet patienter får även en instabilitet i tumbasleden (subluxation).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Lång väntan för HRCT

Hur lång tid tar en HRCT högupplöst CT att utföra?
Hur många patienter per dag kan klaras av?
Skall väntetiden för röntgen behöva uppgå till 6 månader?

Undersökning av lungorna med HRCT göres med de normalt förekommande datortomograferna man har att tillgå på en röntgenavdelning.
Detta betyder att dessa HRCT undersökningar, som är kompletterande utredningar, ska samsas med alla andra CT-undersökningar vilket även inkluderar alla akuta undersökningar.
Kapaciteten för datortomografi-undersökningar har sedan länge slagit i taket på landets röntgenavdelningar då så mycket mer diagnostik ställs idag med vägledning av CT.

Tid för en CT bokas efter prioritering av radiolog. Generellt beroende på indikation och frågeställning från remitterande läkare beslutas när en dylik undersökning kan göras. Akuta undersökningar och cancerfrågeställningar prioriteras alltid högt.

Det är inte tillfredställande som patient att behöva vänta flera månader på en undersökning. Alternativt kan vara att man förhör sig för på mindre sjukhus inom rimligt avstånd dit den egna doktorn då skickar en remiss.

En HRCT undersökning av lungorna tar ca. 10 minuter…

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Njurstensanfall av kontrast

Min man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

Nej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klaustrofobi för röntgen av fötterna

Jag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora problemet med trånga utrymmen.

Om det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta kan man få rotblockad

Har en son som är 20-år han har haft ont i snart 9år, men man har skyllt på allt som växtvärk och liknande.
För drygt ett år sedan så fick han gjort magnetröntgen och en ny precis innan jul. Det är en disk som är helt uttorkad och han har så ont att han bara kan vara på praktik ca 5 timmar om dagen. Han fick en nervblockad för 1½ månad sen men känner nu att den börjar släppa. Hur ofta kan man få denna? Blir det längre mellan gångerna (typ att det bunkrar sig)?

Det finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge dessa behandlingar med rotblockader kan fortgå. Har man en bra effekt av dessa behandlingar och inga andra behandlingsalternativ är aktuella eller står till buds kan de fortgå flera år. Är effekten av dessa behandlingar kortvarig och man behöver göra täta återkommande rotblockader ska/bör man utreda alternativa behandlingar eller kompletterande behandlingar som då ökar tidsintervallerna för varje blockadtillfälle.

Är patienten ung ska man absolut överväga annan behandling eller med kirurgisk ingrepp åtgärda den skadade kotdisken, tex. med en kotdiskprotes. Idag finns flera behandlingsalternativ vad gäller skadade ryggkotsdiskar som man bör diskutera med sin doktor. Som ung patient med dessa ryggbesvär bör man även konsulteras av ortopedspecialist eller liknande vårdspecialist på ryggbesvär.
Det är inte försvarbart att en ung patient under lång tid ska behöva få dessa rotblockader eller ta starka smärtstillande mediciner för att fungera såväl fysiskt som socialt i samhället.

Den kortison dos som deponeras intill nervroten har effekt på smärttillståndet från ingenting upp till flera månader beroende på flera faktorer. Kortisonet ”hamstras” inte lokalt på platsen för injektionen. Inflammationen kring nervroten blir inte heller mindre känslig för kortison med tiden. Man får bra effekt varje gång om injektionen gjorts rätt och den tidigare visat sig ge denna smärtlindrande effekt.
Däremot har långvarig kortisonbruk andra negativa bieffekter i andra delar av kroppen. Likaså kan upprepade rotblockader ge förändringar i mjukdelarna kring injektionsstället i ryggen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg