p>Fråga Röntgendoktorn

Apr
08

Ryggont, röntgen och ung tjej


FrågaJag har haft problem med min rygg i 1 år och 7 månader nu och jag är fortfarande inte bra.
Jag är en tjej på 15 år. Jag har inte fått något direkt svar på varför jag har så himla ont hela tiden. Jag vill röntga min rygg (antingen magnetröntgen eller vanlig röntgen) men jag har fått höra att om man röntga ryggen så ger man farliga strålar på äggstockarna och att jag inte skulle kunna få barn i framtiden.

Jag vill verkligen röntga och se vad det är som är fel med min rygg men samtidigt vill jag också kunna få barn i framtiden. Är det farligt att röntga ryggen och få farliga strålningar på äggstockarna? Kan jag fortfarande bli gravid ifall jag skulle röntga ryggen?

SvarÄr en röntgen indicerat för att erhålla en diagnostik så ska man givetvis genomföra en sådan.
Röntgen och framtida möjligheter för att få barn har inget samband. Givetvis ska man vara återhållsam med röntgen av yngre personer och framför allt gravida.
Finns det en annan metod för att diagnostisera problem med tex. ryggen ska man använda sig av denna. I detta fall magnetkamera (MR).
Detta får din egen doktor ta beslut om beroende på vad han/hon misstänker är fel, etc.

Svarat avK.T. rtgssk
RöntgenHelsingborg

Mar
13

Utlandsvensk och en röntgen i Sverige


FrågaJag och min hustru är sedan flera år tillbaka bosatta i Grekland.
Min hustru är 70 år. I hennes släkt finns spinal stenos. Nu har hon symtom som hon misstänker kan vara detta. Hon är av läkare rekommenderad att göra en ct.
Vi är ju inte anslutna till försäkringskassan eftersom vi bor utomlands. Hur skall hon göra för att få en tid och vad skulle i så fall priset bli.

SvarVi bifogar ett utdrag från Vårdguiden

” Om man bor i ett EU-, EES-land eller Schweiz kan man få nödvändig vård på samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Men då krävs att man är försäkrad i det land man bor i och har ett EU-kort när man söker vård i Sverige.
För att få planerad vård i Sverige behöver man ett förhandstillstånd från det land man är försäkrad i. Man kan också komma till Sverige för att söka vård utan tillstånd. Då betalar man hela kostnaden själv och ansöker i efterhand om ersättning för vårdkostnaderna i det land man bor.
Är man pensionär med svensk pension och är bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Då behöver man ett intyg från Försäkringskassan i Sverige om att man har rätt till förmånerna…”

Länk till mer [info] från Försäkringskassan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
10

Smärstillande innan CT


FrågaJag har fått en röntgen på hjärnan tror det var CT. De spolade in kontrastvätska. Påverkar resultatet något om man har tagit smärtstillande ett par timmar innan röntgen? Har fått diagnosen horners syndrom!

SvarInga smärtstillande preparat påverkar undersökningen, oavsett med eller utan kontrastmedel, på annat sätt än att de får patient med ev. värk eller smärta att slappna av och då klara av att ligga still den korta stund undersökningen trots allt tar och därmed ger bättre bilder. En patient med värk eller smärta och av den orsaken inte kan ligga still under bildtagningen kan däremot omöjliggöra en CT-undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
06

Gammal skada på båtbenet


FrågaSka röntgas om en vecka i höger hand! Skada skedd maj 2014.
Kan det nu i dagsläget utvisa om skada skett på båtbenet? Ser ut som om något växt fel! Ständiga smärtor!

scaphoideumfraktur

Scaphoideum fraktur

SvarVid konstaterad fraktur på handlovens båtben (scaphoideum fraktur) är det mycket viktig att detta får läka så stabilt som möjligt. Man brukar få ha ett fixerande gips runt hela handleden för att stabilisera handleden. Detta kontrolleras frekvent under läkningsprocessen.
Dessa små brosktäckta handlovsben där båtbenet ingår kan liknas som en ”inka-mur”. Det är väldigt tunna ledspalter emellan dessa ben. Vid fraktur kan det lätt bli läkningsdefekter som då ger inskränkt rörlighet eller smärtande rörelser i framtiden. Därav denna noggranna  även tidmässigt förlängda gipsfixering och därtill röntgenkontroller.

Det är lätt att missa en båtbensfraktur. Det är så pass viktigt att inte missa en fraktur här att enbart stark klinisk misstanke på frakturering, där inget kan åskådliggöras på röntgen, ofta leder till att patienten ändå gipsas. Detta i förebyggande syfte ifall någon skada trots allt missats på röntgen.
Datortomografi (CT) är en bra metod för att, vid fortsatt oklarhet om fraktur, i detalj avbilda handlovsbenen och därmed kunna diagnostisera en ev. fraktur.

Vi vet inte om det är generellt vedertaget men om patienten fortfarande efter 2-3 veckor har ont i denna region av handleden, utan fått en diagnos av röntgen, bör nog en noggrann undersökning utföras av handspecialist eller liknande då det kan röra sig om annan behandlingskrävande skada typ ligamentskador, mm.

Fraktur på båtbenet kan även ge en sk. pseudoled där själva frakturer då bildat en ny led. En annan ”komplikation” är pseudoartros av båtbenet. Denna kan vara symtomfri under flera år för att sedan ge sig till känna i form av smärta och orörlighet.
Tidigare skador på ben lämnar ofta spår efter sig i form av oregelbundna former, onormal förslitning, benförtätning, etc. Magnetkamera (MR) är en bra metod för att så här i efterhand ev. se uppkomna skador (broskdestruktion) efter en tidigare fraktur.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
03

Varför CT-öra


FrågaNär jag var yngre opererades en porslinsprotes in i mitt öra. Nu har min läkare rekommenderat mig att göra en ny operation för att bygga upp örat igen. Innan det vill han göra en datortomografi.
Varför görs det? Anledningen till att jag vill göra operationen är för att jag har problem med att det ofta kliar och rinner ur örat, samt att hörseln är nedsatt. Detta kan tydligen åtgärdas med att bygga upp örat igen.

CT inneröra

CT inneröra

SvarDatortomografi (CT) är en mycket bra metod för att åskådliggöra innerörats anatomi då den detekterar ben och luftförande håligheter mycket bra.
Inneröra är uppbyggd av luftförande gångar och håligheter. Inför en operation måste man först kartlägga hur dessa ser ut så man vet vad man ger sig in på samt OM det går att göra någonting åt.

Däremot bör man nog ta ut den befintliga protesen av porslin innan CT-undersökningen. Nu har vi inte röntgat öra med porslin förut (vad vi kan minnas…) men detta material ger troligen stora störningar i bilderna som då inte ger den anatomiska information man söker.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Feb
25

Ont i njurarna av kontrast


FrågaNär dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

SvarEn akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
29

Oklar knöl i bröstet


FrågaJag har fått en knöl i hö. bröst, precis under bröstvårtan. Var hos läkare som kände på bröstet. Han skickade remiss till mammografi, har fått tid nu. Trodde att man skulle komma till undersökning fort, men det blir 8 dagar från att knölen upptäcktes. Vad görs vid första besöket? Är det bara mammografi, eller är det mer man skall gå igenom?
Får man åka hem efter röntgen även om dom ser några förändringar? Hur snabbt får man svar om det visar något? Jag tycker att knölen har blivit större på en vecka, har även värk från o till nära armhålan.

SvarEn vecka- tio dagars väntetid är normalt för en klinisk mammografi vid misstänkta kännbara förändringar i brösten. Man försöker ha korta vänte- samt annan handläggningstider för denna kategori patienter.
Normalt görs både mammografi samt ultraljud av brösten vid detta första besök. Undersökningen tar ca. 15 minuter. Om man på bilderna ser något suspekt fynd tar man en biopsi (cell- och vävnadsprov genom punktion med nål) från förändringen oftast vid detta första besök. När en ev. biopsi göres kan skilja mellan olika kliniker i landet.

Patienterna behöver inte stanna kvar på sjukhuset efter varken mammografi eller biopsi. Om punktion (biopsi) gjorts brukar det räcka med att komprimera över insticksstället en kort stund efter en punktion. Medicinerar patienten med blodförtunnande läkemedel kan denna tid för komprimering av bröstet behöva förlängas något.

Svaret från mammografi samt ultraljudet får remitterande läkare samma dag eller någon/några dagar efteråt. Om en biopsi gjorts tar svaret från detta prov ca. en vecka.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
27

Kontroll av bara ena höftleden


FrågaHar varit på efterkontroll och genomgått slätröntgen för högra höftleden. Jag har bytt höftlederna på båda sidor. Ser man även om det skulle vara något fel på vänstra höften även vid en sådan röntgen som siktat in sig på ena sidan.

SvarTas det en hel bäckenbild vid kontrollen så får man med  även den andra tidigare opererade sidan. Den bild visar dock endast själva höftkulan, kuppen, övre delen av lårbenet och inte hela protes-skaftet.
Våra radiologer koncentrerar sig således mest på den aktuella höftprotesen. Det är klart att dom ”slänger ett öga” på den andra höften också vid granskningen av bilderna. För en komplett detaljerad granskning krävs fler projektioner av den höftled man tittar på och så är inte fallet här.
Ser man något klart avvikande från den andra, inte aktuella höften, uppger man detta i svaret. Patienten får sedan ev. komma med en ny remiss från sin egen läkare för en kompletterande bildtagning av den tidigare opererade höften.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
20

Varför belasta vid röntgen


FrågaNär man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?

SvarMan belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.

Lateral artros

Artros

Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.

En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske  lång väntetid.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
13

Vilken teknik vid bråck i hjärnan


FrågaVad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?

CT angio hjärna

CT angio

SvarCT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder.  MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.

Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.

CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.

MR-angiografi av hjärnan

MR-angio

Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).

Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.

Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.

Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [ hjärnans blodkärl ] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 5 av 84« Första...34567102030...Sista »