p>Fråga Röntgendoktorn

Jan
13

Prov av en cysta


Hur går man vidare och diagnosterar om cystor i levern är godartad eller ej?
Räcker det med blodprov eller måste man göra biopsi, inte bra att sticka hål på en inkapslad cysta om den är elakartad. Fått besked att det finns en på min ena njure.

Ultraljud levercystor

Levercystor

Cystor på njurarna är normalt vanligt förekommande (hos 50% av alla över 50 år) och är oftast helt ofarliga. Dessa innehåller då bara vätska. Cystor i levern är vanligen också av benign karaktär. Dessa kan dock vara lite svårare att typbestämma. Cystor upptäcks oftast av en tillfällighet då patienten är inne för annan undersökning. Cystor kan förekomma som enstaka eller multipla inslag i dessa organ.

Stora eller många cystor i levern kan ge symtom.
En annan idag vanlig orsak till cystbildningar kan vara diverse amöbor, maskar och liknande.

Många cystiska förändringar diagnostiseras efter karakteristisk form, innehåll, lokalisation, etc. varför det oftast då ej behövs punktion för att erhålla en diagnos. Ultraljud med kontrastmedel är många gånger en enkel och bra metod för att diagnostisera en cystisk förändring i njure eller lever. Man bedömmer då bla. cystans vägg och innehåll.
Om man önskar ett patologiskt prov från en cysta eller annan oklar förändring innuti kroppen måste man sticka in en nål och suga ut lite organiskt material för prov. Detta kan då göras på röntgen med hjälp av ultraljud, CT eller vanlig konventionell röntgen (genomlysning). Nålpunktion eller biopsi bestäms efter förändringens innehåll.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
13

Att gå förbi en öppen dörr till röntgen


Jag har 2 frågor om tandläkarröntgen! Gick idag förbi ett rum med mina barn just när en röntgenbild togs. Är det ofarligt för barnen även om vi var precis utanför. Jag har hört något om att man måste gå runt hörnet för att undvika strålning,stämmer det?

För snart tio år sedan var jag på tandröntgen i Jönköping och röntgade visdomständer. Sköterskan tog typ 20 bilder och använde inte halskrage på mig. Jag tänkte först efterår på det att hon inte använde halskrage. Detta har jag tänkt på då och då under åren.
På vilket sätt kan sköldkörteln skadas. Är det utom fara nu när det gått så många år? Tycker det var väldigt slarvigt.

Inget problem alls, varken för barn eller vuxen, att någon enstaka gång gå förbi ett röntgenrum just då man tar röntgenbilden. Stråldosen är så liten att den kan anses som helt försumbar. Att personal ”går runt hörnet” beror på att personalen tar många röntgenbilder varje dag, och efter trettio års röntgande har den försumbara stråldosen adderats ihop till en stråldos som kan innebära en liten risk.

Att man använder strålskyddande halskrage vid tandröntgen beror på att det är enkelt att använda. Det tar bara någon sekund att sätta det på plats. Vid tandröntgen används bara små strålmängder, även om man tar tjugo bilder så är den sammanlagda stråldosen liten. Därför är det ingen katastrof om man inte använder halskrage. Stråldosen till sköldkörteln blir ändå väldigt liten. Men eftersom det är lätt att använda halskrage, håller jag med om att det var slarvigt av dem att inte erbjuda dig en krage. Du utsattes för en onödig stråldos. Även om stråldosen var väldigt liten var den ju ändå onödig.

Om sköldkörteln påverkas så kan det resultera i en cancersjukdom i körteln. Just strålningsinducerad cancer i sköldkörtel brukar komma fem till tio år efter bestrålningen. Har det gått längre tid än tio år minskar sannolikheten för att bestrålningen skulle ha, eller kommer att, orsaka en cancer. Dock ska man komma ihåg att det finns andra orsaker till cancer än strålning. I Sverige upptäcks ett par hundra fall av sköldkörtelcancer varje år. Endast några få av dessa beror på strålning.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Jan
13

Att få egna bilder bedömda


Jag har en odiagnostiserad ljumsksmärta sedan 5 år tillbaka vä+hö. Vill ha en (”second opinion”) på mitt MR material (Bäcken, höft och ländrygg). Är det något ni kan hjälpa till med? Bilderna finns på CD som jag kan skicka om intresse finns.

Detta är inget vi kan hjälpa dig med.

Vi har ingen ”direktkontakt” så här med patienter med ”egna” röntgenbilder.
Om man önskar en sk. second-opinion på egna bilder ska man kontakta en klinisk läkare (remissföreskrivare) som då, om denne anser det befogat, får skicka en remiss till en röntgenavdelning.
Röntgenbilderna bedöms då på nytt och kan även få en sk. ”demonstration” av dessa inför tex. ortoped-läkare, etc.
Ett nytt skrivet svar fås sedan efter denna nya bedömning av bilderna som skickas till din läkare som begärt denna.

Men som sagt går det inte som privatperson på eget bevåg få bedömt egna tidigare tagna bilder.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
13

Hur ser man metall i skallen


Jag undrar vilken slags röntgen som ser metaller i huvudet?

Metall, oavsett var i kroppen, ses med vanlig konventionell röntgen.
Vill man precisera lokalisation kan man gör en undersökning med datortomografi (CT).
Magnetkameran (MR) funkar inte initialt då misstanke på olokaliserad metall i huvudet/ögonen etc. kan resultera i att denna metall då rör på sig och kan då ev. skada viktiga strukturer.
Om man misstänker oklar metall i skallen inför MR röntgas alltid skallen med annan metod först för att klargöra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
05

MR av halsryggen


Jag har nu gått i en månad ned ont från nacken till skuldran och ut i armen i en månads tid. Har varit hos kiropraktior två gånger vilket gjorde det ännu värre. Har varit hos läkaren och fått citadon och pronaxen men inget hjälper. Har gått hos sjukgymnast och fått akupunktur men det hjälper inte heller så hon ville av vänta tills jag varit hos läkaren igen. Kan det vara så att det är en nerv som sitter i kläm i axlen eller någon annan stans. Om det nu är så hur lång tid tar det innan jag får svar från MR om jag har en remiss till den.

Att ställa en klinisk diagnos ligger inte för våra radiologer. Detta är en bedömning som en ”kliniker” gör, dvs. din egen läkare på vårdcentralen, ortoped eller liknande.
Många gånger ligger problemet i just halsryggen där nervflätor löper ut och ner i axlar och armar. Halsryggen är mycket utsatt för ryck, slängar och monotona rörelser som kan ge skador och förslitningar av olika genes. Oftas är då en radiologisk diagnostik den enda vägen för en säker diagnos. Om skadorna sedan går att behandla mer än symtomatiskt är en fråga för klinikern.

För att erhålla ett svar från en MR-undersökning förutsätter detta att denna är gjord. Väntetiderna till olika MR-undersökningar kan vara långa då denna typ av problem inte prioriteras lika högt som skador av mer akut karaktär eller med malignt inslag i frågeställningen. Likaså skiljer sig väntetiderna åt mellan olika sjukhus. När väl MR-undersökningen är klar brukar svaret från denna typ av undersökning ta 1-5 veckor beroende på bla. prioritering, arbetsbelastning för våra radiologer, mm.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jan
05

Skiktröntgen av bihålorna


Har sedan lång tid haft besvär med mina bihålor, gjort en datortomografi, fått besked om kronisk bihåleinglammation vä. sida, bihålorna i pannan. Har besvär nu på höger sida uppe i pannan, samt tät i hö. näshåla, skall nu enl. uppgift göra en skiktrtg. Av läkare ord. nässpray i ett halv år (ville ej op). Vad kan man utläsa av en skiktrtg. som ej datortomografin visade.

Datortomografi och benämningen skiktröntgen är samma sak. Kallas även för CT (eng; Computed Tomography). Man benämner däremot aldrig magnetkameran (MR) för skiktröntgen fastän bilderna, jämfört med CT’ns, kan upplevas lika vid en första anblick.

Bihålor med CT’n är en enkel radiologisk undersökning som dessutom går snabbt att genomföra. Man erhåller mycket bra bilder av alla bihålor där vätska eller slemhinnesvullnader då kan enkelt diagnostiseras. Vid misstanke på ev. patologisk process i en bihåla kan man även ge kontrastmedel. Många patologiska processer har en omfattande blodkärlsbildning som då kan ses med kontrast i blodomloppet. Stråldos vid denna CT-undersökning av bihålorna är även rellativt liten då dessa undersökningar göres med sk. ”lågdos-metod”.
Tidigare gjordes all röntgen av bihålor vid sinuit, etc. med vanlig konventionell röntgen. Dessa konventionella röntgenbilder var/är oftast svåra att utvärdera för våra radiologer då det finns mycket omgivande skelettstrukturer som kan störa och försvåra diagnostik.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jan
05

Procentuell risk med röntgen


Under frågan ”Är röntgen farligt” svarar ni att i 99.99% av fallen orsakar röntgen inga direkta eller senare problem. Var kommer den siffran ifrån?

Det är oerhört svårt att sätta en siffra på hur farlig röntgenstrålningen är för gemene man. Ev. skador som beror på en röntgenundersökning ses först efter mycket lång tid (stokastiska) såvida patienten inte gått igenom en eller flera röntgenundersökningar eller blivit mycket intensivt bestrålad över ett och samma område/organ. Då kan man öka riskerna med någon eller några procent.

En ev. risk med röntgen beror på hur ofta, hur många bilder, vilket område som röntgas, hur kraftig patienten är, vid vilken ålder, med vilken röntgenapparat, osv, osv…..  Det är således näst intill omöjligt att avgöra om en ev. framtida skada kan härledas till en specifik röntgenundersökning. Det finns större hälsorisker med stålning genom att flyga, ha ett hus på berggrund i vissa områden, blåbetong i hus, sola på stranden i Phuket, mm.

Att ange riskerna till 0.01% för ev. framtida skada ska därför ses som ett sätt att minska våra patienters oro inför röntgen. Man får inte överdramatisera det här med röntgen. Det hjälper inte oss om allmänheten jämför oss med ett kärnkraftverk eller liknande.
Rätt använt är riskerna med en röntgenundersökning i praktiken obefintliga. Däremot kan riskerna för ohälsa vara betydligt högre om man inte gör en röntgen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Jan
05

Oavsiktlig röntgenbestrålning mot foster


När jag var i vecka 22 skulle min sons (1,5 år) bäcken röntgas. Jag var med honom och det var meningen att jag skulle bes lämna stället före de tryckte på knappen. Men plötsligt glömde sköterskan bort det och tog en röntgenbild trots att jag stod endast en halv meter bort. Hur och framförallt har detta påverkat mitt foster? Är så otroligt orolig..

Det är inte något stort problem, och du behöver inte oroa dig. Du själv har träffats av spridd röntgenstrålning då du vara nära ditt barn då han röntgades. Den spridda röntgenstrålningen har låg energi och därmed kort räckvidd i vävnad. Detta innebär att din egen vävnad som finns mellan din hud och in till fostret fungerar som ett bra strålskydd för fostret.

Många tror att foster är extremt strålningskänsliga, men så är det inte. Foster är bara ungefär tre gånger mer strålningskänsliga än vuxna. Fosterstråldosen är i detta fall mycket liten och motsvarar några timmars bakgrundsstrålning (sök gärna mer information på nätet om bakgrundsstrålning). Den lilla risk som detta innebär kan anses som försumbar. Med största sannolikhet har ditt foster inte påverkats alls.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Dec
20

Strålning vid röntgen av barnskalle


Hur mycket strålning i mSv får ett barn på 19 kg i sig vid en CT skalle? Hur stor riskökning för framtida men i form av strålningsinducerad cancer innebar denna undersökning och bör man oroa sig som förälder? Barnet är 4 år. Används barnprotokoll på de svenska universitetssjukhusen med egna barnkliniker så att stråldosen blir minsta möjliga?

CT-undersökning av skallen på ett 4-årigt barn innebär en stråldos på knappt 2 mSv. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger oss alla en stråldos på ungefär 2 mSv/år, dvs ett års bakgrundsstrålning ger ungefär samma stråldos som en ”CT-skalle” på ett barn.
Risken för att avlida i en cancersjukdom på grund av stråldosen 2 mSv till ett barn är 0,03%, eller 99.97% chans att inte drabbas. Cancersjukdomar beror på mycket annat än strålning. Ungefär 20% av befolkningen förväntas avlida i någon form av cancersjukdom. En extra stråldos på 2 mSv ökar risken från 20% till 20,03% (för barn).

Barn är ungefär 3 gånger mer strålningskänsliga jämfört med vuxna. 2 mSv i extra stråldos innebär för vuxna att risken att avlida i en cancersjukdom ökar med ungefär 0,01%.

Man får inte cancer med en gång efter en bestrålning. En strålningsinducerad cancer har lång latenstid och behöver vanligen mellan tio och trettio år på sig innan den ger sig tillkänna. Dock, risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer är trots allt väldigt liten, och som röntgenpatient, eller förälder till röntgenpatient, ska man inte behöva oroa sig.
Man kan idag inte säga om en konstaterad cancer beror på strålning eller om den beror på något annat.

Alla barn som undersöks med datortomografer (CT) i Sverige blir sedan flera år tillbaka undersökta med speciella barnprotokoll så att stråldosen blir minsta möjliga. Detta gäller inte bara universitetssjukhus utan samtliga sjukhus.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Dec
16

CT vs. MR vid graviditet


Det är så att jag har haft problem med min nacke sedan cirka 4 månader och det knakar och gör otroligt ont. Imorse när jag streckte mig ner för att ta tag i min telefon knäckte det till igen och nu kan jag inte vrida mitt huvud åt höger. Det knakar när jag andas och det är verkligen påfrestande. Jag fick en tid på röntgen men när jag berättade att jag var i vecka 5 så fick jag inte röntgas längre utan de ska nu skicka en remiss till MR men de sa att det var lång väntetid.
Det känns som att nacken skall gå av nästan och jag vet inte vad ja ska göra. Jag vill ju inte skada barnet men jag kan knappt röra mig! Kan man se skelettet på en MR? Vad borde jag göra?

Då man röntgenundersöker gravida patienter behöver man bara tänka på fostret då man strålar direkt mot kvinnans buk eller i dess närhet. Röntgenundersöker man huvud, hals, axlar, lungor, bröst, armar, nedre delen av benen, händer eller fötter behöver man inte bekymra sig om patienten är gravid, detta därför att stråldosen till fostret i dessa fall är helt försumbar.

Att fosterstråldosen blir försumbar beror på att man inte strålar så nära fostret och att det bara så kallad spridd röntgenstrålning som kan träffa fostret. Denna spridda strålning har dock låg energi och stoppas därför effektivt av kvinnans egna vävnad så den når aldrig fram till fostret.
Även om ett foster inte utsätts för någon röntgenstrålning bör man alltid informera personalen om en eventuell graviditet. Vid vissa röntgen- och MR-undersökningar önskar man ibland förstärka kontrasten i bilden med hjälp av kontrastmedel. I vissa fall behöver kontrastmedelsanvändningen modifieras om patienten är gravid.

En MR-undersökning av nacken/halsen är en bra undersökning som ger mycket diagnostisk information. Man får även information om skelett-skador/förändringar. Alternativt kan en datortomografiundersökning (CT), som är en röntgenundersökning, ge besked om dina besvär.

Om det blir MR eller CT har mindre betydelse. En CT-undersökning av halsen ger en fosterstråldos som är försumbar, och att du är gravid är alltså inget problem.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett