Fråga Röntgendoktorn – Sida 19 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Ont längs ryggen efter kontrast

Var på DT av hjärna igår och fick kontrast vätska i blodet, idag 24 timmar senare har jag inte någon värk när jag är still, men direkt jag rör på mig och gör rörelser, så har jag jädrans värk från nacke – ner till svank, vad beror det på? Ilar som i hela ryggen, och kring njurarna.

Detta har högst troligen inget att göra med kontrastmedlet du fått.

Att kontrast kan ha biverkningar av olika genes är väl kännt samt oftast hur och när risk för detta föreligger. De vanligaste, trots mycket sällan förekommande, biverkningarna efter kontrast till blodet, via en nål i armen vilket är den absolut vanligaste tillförseln av kontrast, är ev. illamående, utslag och huvudvärk.
Den helt klart vanligaste ”obehagskänslan” man upplever efter kontrastinjektionen är en snabbt övergående (inom 1min.) värmekänsla i kroppen. Detta upplever nästan alla patienter mer eller mindre och anses av oss normalt inte som en biverkning.
Om du däremot hade fått kontrast insprutad i eller intill ryggkanalen så kan ev. symtom i form av nack- och ryggsmärtor uppkomma.

Symtom så här i efterhand kan vi inte förklara eller ge kontrastmedlet skulden för. Man ligger ju inte så bekvämt vid undersökningen så har man besvär från nacke eller rygg sedan tidigare…..

Har man upplevt obehag oavsett vad under eller efter en undersökning så ska man alltid nämna detta för personalen på röntgen nästa gång en liknande undersökning ska göras.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen vid tidig graviditet

Röntgade höften i graviditetsvecka 4 (var alldeles ovetande om graviditeten). Tre bilder togs vid det tillfället.
Jag är nu djupt oroad att fostret ska ha skadats. Vad bör jag göra?

Till att börja med är risken att det befruktade ägget ska skadas av strålning väldigt liten. I detta tidiga skede av graviditeten kommer en eventuell strålskada att resultera i en spontan abort. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget klarat sig och således inte påverkats av bestrålningen. I detta fall finns ingen ökad risk.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Svart i bilden av höftleden

Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?

Har du en protes i höften så är det denna som ger svarta (stora) bildstörningar i bilden.
Har du ingen protes i höften så har våra radiologer lite svårare att precisera vad ett enskild mörkt parti i en röntgenbild utgör.

Det kan vara den grop vari ligamentet ((lig. capitis femori) till höftledspannan i bäckenet sitter fäst.

Om det finns en avvikande attenuering i något parti av bilden av ben beror detta troligen endast på skillnad i skelettstrukturen. Denna lägre signalupptag från MR kan även utgöras av kompressionsfraktur efter tex. luxering, benblödning, bennekros, bencysta, skleros, mm. mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om diskdegeneration och bråck

Jag har fått diagnosen diskdegeneration i flertalet segment 5 segment ca. Lätt höjdreduktion på samtliga. Vet man något om hur mycket lätt diskdegeneration kan påverka höjden på disken- har letat men inte hittat någon information. Finns det någon beskriven metod som har visat sig reversera diskdeg. typ traktion el liknande?

Vi har många böcker om ryggkotor så låt oss förklara lite kring dessa….

En degenerering (åldrande) av kotdiskarna (intervertebralskivor) börjar hos de flesta redan i 20 års åldern. Alla personer över 70år har diskdegeneration mer eller mindre som då således får ses som ett normalt förlopp i åldrandet.

Höjden på kotdiskarna varierar där diskarna längs ner i ländryggen är de största. Inom ländryggen, som också är den vanligaste lokalisationen för ryggbesvär, har diskarna en oval form där bredden är ca. 45mm, djupet ca. 65mm och höjden ca. 11mm.

Disken är uppbyggd av ett nätverk av kollagent fibrin som då utgör brosk. Kärnan (nucleus puplosus) i disken innehåller mer vatten (77%) än dess ytterhölje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid gör att diskarna förlorar (10-25%) vatten och blir något lägre i höjd. Detta vatten återtar diskarna under vila och återfår då sin normala höjd igen. En person kan således minska 1-2 cm i höjd under en aktiv arbetsdag pga. detta.
De kollagena trådarna i disken kan även tänjas ut vid sträckning resp. böjning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som möjliggör dessa rörelser. Diskarna tål normalt ett oerhört högt tryck. Det krävs mycket kraft för att manuellt utanför kroppen trycka sönder dessa diskar (forskning av grisrygg som är snarlik människans).
Vid tunga lyft där ryggen böjs framåt sker en press av diskens massa bakåt mot kotans bakre ring däri ryggmärgen löper. Påfrestningarna är därför oftast stora på diskarnas hölje bakåt.

Vid en degenerativ process minskar vatteninnehållet i disken permanent vars kollagena trådar då blir ”slappa”. Disken förlorar höjd (1-5mm) samt elastisitet. Vid belastning erhålles ett ojämnt tryck över disken där då kärnan trots ett stort nätverk av kollagent fibrin som utgör brosket kan pressas ut mot och genom höljet och ge diskbråck. Diskbråck buktar oftast ut bakåt eller mot sidorna mot rotkanalerna.
Pga. diskens minskade höjd sker även påverkan av ligament, muskler samt en ökad belastning och därmed förslitning av de sk. facett-lederna mellan kotkropparna.

Innan någon form av behandling av ryggen påbörjas måste man utreda den exakta orsaken till ryggvärken med röntgen eller MR.
Diskbråck kan åtgärdas kirurgiskt. En föråldrad disk kan inte återställas utan man brukar behandla ev. värk. Detta kan vara med tex. gymnastik, medicinskt eller genom blockader av nerverna av olika slag.

På röntgen kan patienter med trånga rotkanaler eller facettledspåverkan ev. göra en sk. ”rotblockad”.
Hur det är med behandling genom att sträcka ut ryggen vet vi inte…

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Gravid och röntgen hos tandläkaren

Jag är gravid i vecka 5 och jobbar i en tandläkarklinik. Vi jobbar kontunerligt med att ta röntgen bilder. Vi skyddar oss genom att gå ut.
Min fråga är, finns det fortfarande risk för strålning eller är det inte fraligt alls?

Det finns ingen som helst risk för strålning i och med att du lämnat rummet (…och inte står i dörröppningen).
Väggarna utesluter helt, den lilla strålning som kommer från odont röntgen, utanför rummet.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur snabb strålning efter

PET/CT 28 april, är det för tidigt för datortomografi 12 juni för strålrisken? Om kroppen hinner hämta sig?

Låt oss förklara det enkelt… Kroppen återställer sig inte efter en röntgenexponering som efter en tillfällig medicinering. Kroppen samlar på sig röntgenundersökningarna efterhand som kan jämföras med att sola på sommaren. Kroppen samlar på sig den totala mängd bestrålning man utsatts för efterhand under åren som går. Så röntgas man mycket tidigt i livet kan det finnas senare risk för sk. stokastiska skador. Dvs. senare i livet uppkomna cellförändringar som beror på tidigare röntgenbestrålningen.
Vad man inte vet då i framtiden, om man nu får cellförändringar långt senare i livet, var det av röntgen 30-40 år tidigare eller är orsaken något annat? Så att säga…

Om det finns risk för strålningsindicerade skador på organ och celler beror på mängden bestrålning mot samma område, när i livet detta sker, vilket organ, mm.
Normal sjukvårdsrelaterad användning av röntgen ska inte ses som farligt då all röntgen måste vara berättigad medicinskt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen på eget bevåg och kostnad

Min son vill undersöka hjärnan med MR kamera. Kan man betala själv och finns denna möjlighet i Stockholm.

För att bli röntgad eller undersökt med MR måste man innan dess blivit undersökt av en doktor (remittent).
Det finns flera offentliga samt privata alternativ i Stockholms-området med MR-kapacitet där man som patienten både kan bli undersökt och sedan vid behov undersökt med MR.
Att helt kringgå detta och enbart genom egen försorg genomgå tex. en MR, utan patientansvarig läkare som då oftast även är remittenten, går inte i Sverige.
Det måste finnas en ansvarig läkare som även ansvarar för svaret från undersökningen och om så behövs påbörjar en behandling av något slag eller remittera vidare till specialist.

Hur det ser ut utomlands och kraven av en klinisk bedömning innan röntgen får vi låta vara osagt. Förmodligen får man vad man betalar för i vissa länder.
Man ska dock inte räkna med att få dessa kostnader för röntgen gjord utomlands bekostad av Försäkringskassan eller det egna landstinget i efterhand om man inte i förväg fått OK för detta.
Om man kan visa på sjukdom med hänvisning till svar från undersökning gjord utomlands, där även ev. utländska bilder ingår, kan behandling ges i Sverige.
Man bör dock räkna med att flertalet undersökningar kommer att göras om, bla. röntgenundersökningar, då utländska röntgenbilder i många fall är av undermålig kvalitét, ej fullständig bildtagning, fel bildprojektioner, ingen ev. kontrast, osäker patientidentifikation, mm. mm.

Så gå till din doktor. Gör han/hon den bedömningen att du inte behöver undersöka hjärnan med MR då behöver du troligen inte detta heller….
Om inte annat har man rätt till att gå till annan doktor som då kanske gör en annan bedömning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För stor för röntgen

Jag var kallad på en skiktröntgen, men då jag låg där så visade det sej att jag är för bred över axlarna. Vad jag förstår så är måttet ca. 70 cm och min fråga är om det finns bredare modeller? Det är ländryggen som behöver kollas igenom så det gick inte att vända om.

När du skriver ”skiktröntgen” brukar det betyda datortomografi (CT). Magnetkameran (MR) brukar inte namnges som ”skiktröntgen” då den inte är en RÖNTGEN-apparat.

Vid elektiva undersökningar är MR en generellt en mer ”normal” undersökningsmetod för ländryggen då det oftast är kotdiskarna (diskbråck) och ev. påverkan av ryggmärgskanalen (mjukdelar) man avser undersöka.
CT’n används då mer för diagnostik av kotkropparna (skelettet) vad gäller ryggen (kompression, frakturer, åldersförändringar, mm).

MR-gantryt (”öppningen”) är en tunnel med en längd av ca. 160cm och en diameter på ca. 60cm (70cm nyare modeller). Patienten måste åka in i denna tunnel med kroppen där den kroppsdel som ska undersökas ska vara placerad mitt i tunneln. Detta går således inte med patienter som är bredare än gantryts diameter.

Ett CT-gantry är normalt 70-85cm i diameter och har en längd på 20-30cm. Vid en CT-undersökning av ryggen ligger patienten med benen först in genom CT-gantryt samt med armarna hållna uppsträckta bakom/över huvudet. Patienten passerar då inte gantryt med det bredare axelpartiet om ländryggen ska undersökas.

Vi förstår inte riktigt hur du inte fick plats i en CT, om det nu är detta du menar med ”skiktröntgen”, med tanke på att du ligger utanför gantryt med större delen av överkroppen.

Undersökningsmetod (CT vs. MR) beror mycket på frågeställningen. Dvs. vad är det man misstänker är fel och vill ha bekräftat om så är fallet eller det beror på något annat.
Om det är så du trots allt har gjort en MR, där du nu inte fick plats, så kan man kanske konverterar denna till en CT-undersökning…. beroende på just frågeställningen.

Går inte detta finns det sk. öppen MR. Detta kan vara en lösning för patienter med svår klaustrofobi, som inte kan eller vill bli sövda etc., samt för patienter som inte får plats på grund av kroppsstorlek i en vanlig MR eller CT.

Vad vi vet finns en öppen MR på Sabbatsbergs sjuhus i Stockholm. Man måste ha remiss från sin doktor för detta. Om det egna landstinget accepterar och bekostar denna typ av undersökning utanför regionen/landstinget får vi låta vara osagt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att se järnupptag i kroppen

Datortomgrafisvar av tjocktarm sa att tarmen var skadad pga ätit för mycket järn. Kan järn kapslas in i tjocktarmen?
Har fått information att så kan ske med känslig personer bla från 1177 och annan sjukvårdskunnig personal och min följdfråga är kan man i så fall se det på röntgen som svart i tjocktarmen och kan det vara det som sågs i datortomografin. Behövs en kontrollrötgen för att vara säker?

Hur kroppen lagrar järn är en medicinskfysiologisk fråga där man bla. genom blodprover kan konstatera ev. patologisk hög järninlagring i kroppens olika organ.
Normalt sett så upphör all järnupptag i tarmen när kroppens behov är tillgodosedd. Normal mängd järn i kroppen är ca. 5g. Vid störningar i järnabsobtionen kan resultatet vara att tarmen tar upp järn trots ”förråden är fulla”.
Stora mängder järn kan då deponeras i nästan alla kroppens organ dock främst i levern som kan ses i blodprover som patologiska levervärden. Normalt sett kan man inte kortsiktigt äta sig till denna åkomma (genom tex. stora mängder järntabletter). Det som händer i magtarmkanalen vid för stort järnintag är främst en påverkan på avföringen.
Vid andra sjukdommar i tarmen vid tex. inflammation kan resultatet bli blodbristsjukdomar pga. det dåliga järnupptaget i tarmen.

Deponering av järn i levern kan ses med ultraljud som dock inte på egen hand kan avgöra vilken patologi som ligger bakom.
Överskottt på järn deponeras troligen inte i tarmslemhinnan. Hur som helst kan man inte se detta med röntgen av något slag.

Det som är svart på en CT-kolon bild (tjocktarm) är luft.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ålder på benbrott

Kan man se hur gammalt ett höftledsbrott är? Om det är 1 dag gammalt eller nästan 3 veckor gammalt?

Svår akut smärta i ljumskregionen, utåtrotation av benet samt helt oförmåga att belasta det aktuella benet får tolkas som symtom på ett relativt nytt benbrott. Dock kan kraftigt slag, etc. mot höftregionen ge svårare smärtor utan att det finns en fraktur.
I vilket fall som helst ska detta undersökas.

Fraktur i höftleden kan ibland vara svåra att se. Fraktur på lårbenshalsen sk. cervikal höftfraktur (collumfraktur) kan vara en sk. inkilad fraktur eller en ofullständig fraktur genom benet. Dvs. brottets benändar ligger ihoppressade mot varandra helt odislokerat så att höftleden ser hel ut vid en första anblick.

Om frakturmisstanken kliniskt är hög trots normala fynd på röntgenbilden ska man gå vidare i utredningen med andra diagnostiska metoder som datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. skelettscintigrafi. (se bilder av samma höft)

Normalt sker en ny benbildning över frakturområdet i ben. Denna sk. kallusbildning startar efter ca. 1 veckor och består initialt av nybildat brosk som mineraliseras (förkalkas) efterhand.

Efter några veckor kan även denna kallus ses på en konventionell röntgenbild. Detta kallus ”bandagerar” benet som då även stabiliserar benet.

Alla benbrott genererar även mjukdelsblödningar, mer eller mindre, då blodkärl i brottet även de går sönder. Denna blödning kan ses med MR i omkring 2 månader. Därefter ses oftast enbart kallusbildningen ytterligare ett par veckor eller ev. felställning som indikerar på att benet varit sönder.

Om ett benbrott får en gynsam stabil läkning sker ofta en total remodellering av benet så att det återfår sin ursprungliga form. I många fall kan man inte med röntgen påvisa att benet tidigare varit bruten. Detta gäller framför allt benbrott hos barn som har en snabb läkningsprocess.

All behandling av höftledsfrakturer ska behandlas kirurgisk.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg