undersökning – Sida 7 – Fråga Röntgendoktorn

Vilken undersökning för knäledsbesvär

Jag undrar om man kan se en vanlig inflammation och meniskskada på en röntgen.
Vad gör man då om man ser detta på undrsökningen. Har haft besvär av dåliga knä i många år.

Magnetkameran (MR) är ett ypperligt verktyg för dessa diagnoser.
Meniskskador i knäleden är en av de vanligaste orsakerna till besvär. Varje år behandlas ca. 2500 meniskskador i Sverige. Korsbandsskador är mer vanligt förekommande (5000) medan artros är den absolut vanligaste orsaken till knäbesvär. Knäartros förekommer hos 5% av befolkningen i ålder35 till 54 år. Knäartros är den näst vanligast sjukdommen i världen enligt WHO.
Meniskskador uppkommer mestadels genom vridvåld/överträning av knäleden. Meniskerna i sig kan inte ses med vanlig konventionell röntgen. Meniskskador kan dock vara svåra att diagnostisera enbart kliniskt. En trasig meniskskiva kan ge upphov till ledkapselinflammation (infektiös artrit).

Ledinflammation kan även vara bakteriellt betingat som via blodet drabbar knäleden. Diagnosen ställs då genom kliniska symtom (värme, värk, svullnad…), blodprover och ev. ledpunktion för odling av ledvätskan.
En ledartrit kräver ingen röntgen initialt innan behandling. Det kan senare bli aktuellt att radiologiskt följa upp artrit för diagnos av ev. tillstötta ledskador eller benpåverkan (osteit).
En MR undersökning blir oftast aktuell vid nyligen genomgånget trauma där en kartläggning av knäleden anses behövas inför en ev. operationskrävande åtgärd, vid långvarig svår värk med nedsatt rörlighet eller annan defekt där genomgången behandling inte gett någon effekt. Alternativt kan även ultraljud åskådliggöra inflammation i knäledens yttre mjukdelar.

En infektiös artit behandlas troligen enbart medicinskt och ev. spolning av leden. En klinisk fråga vi inte är så insatta i…

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se bråck med ultraljud

I över ett års tid så har jag haft ett tryck och smärta i sidan av magen i jämhöjd med naveln. Varit hos flera olika doktorer. Fick till slut en röntgen men ingenting hittades. Vad jag skulle vilja veta är vad det är för skillnad på röntgen och på ultraljud ? Borde jag göra ett ultraljud eftersom smärtan ökar? Ibland så får jag som en stor bulle där jag har ont men inte jämt.. Vad kan det vara som röntgen inte såg?

Nu vet vi inte vilken röntgen du gjort men troligen var det en datortomografi (CT) av buken. En konventionell röntgen ger inte så mycket mer information av buken än luftfördelning i tarmarna (vid iliusmisstanke) eller ev. misstänkt förstoppning. Idag gör stora flertalet bukundersökningar med CT oavsett frågeställning.

CT-undersökningar göres liggande. Den förändring du beskriver kan vara ett bråck. Bråck uppstår vid försvagningar eller defekter i bukhinnan (peritoneum) och gör sig mest påminda vid upprättstående. När patienten ligger ner går bråcket ofta ”tillbaka” till normalt tillstånd och ses kanske därför inte på en CT-undersökning som gjorts avslappnad liggande.

En bråcksäck kan ibland enkelt kliniskt diagnostiseras om läkare kan palpera (känna) denna utbuktning. Oftast då med patienten i såväl stående som liggande position.
Om varken den kliniska eller bilddiagnostiska (CT) undersökningen ger svar på ev. misstänkt bråck kan ett ultraljud göras. Med ultraljud ser man ev. svagheter och defekter i bukhinnan där ett ev. bråck då uppstår.

K.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Trångt i en CT

Jag ska genomgå skiktröntgen för bukens mjukdelar. Jag lider av klaustrofobi och är mycket orolig över att åka in i tunneln.

Hur går en sådan undersökning till? Hur lång tid tar den? Ska hela jag in i tunneln? Blir man fastspänd?

CT-maskinen är i princip bara en rund öppning (gantry) på ca. 70cm i diameter och har ett djup på ca. 30-40cm beroende på modell.
När du ska röntga buken häri ligger du med benen först genom öppningen. Det betyder att huvud och armar och en del av bröstkorgen hamnar utanför och passerar aldrig gantryt medan benen sticker ut på andra sidan gantryr ”fritt i rummet” så att säga.

Det finns inget att oroa sig för med att en CT skulle kännas innestängd. Tro mig….

Det är stor skillnad mellan CT och MR (magnetkameran) som däremot har en lång tunnel som kan te sig riktigt trång. Om det nu inte trots allt är en MR-undersökning du ska genomgå.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur göra med oklar diagnos på ljumskbråck

Har fått en svullnad (mjuk som känns mest i stående)i vä ljumske, varit hos 3 läkare med diagnos som ”tror inte det är cancer”, ”det är ingenting”, ”troligen ljumskbråck”.
Skulle vilja veta vad det är och vilken röntgen som är bäst att göra? Vill inte till läkare som inte vet något.

Ljumskbråck kan i många fall ställas genom enbart kliniska symtom och palpering.
Ett ljumskbråck utgörs av bukhinnan med en tarmslynga genom en försvagning i ljumskligamentet (inguinal ligamentet) kan puta ut/ner i ljumsken vid ansträngning. Detta bråck kan man då ofta ”putta tillbaka” upp i bukhålan där tarmdelarna ju hör hemma.

Är man osäker på diagnos kan ett enkelt ultraljud vara den initiala metod man undersöker ljumsken med.
Vid fortsatt utredning är en datoromografi (CT) en bra metod för diagnostisera en stor mängd tillstånd i buken bla. oklara ljumskbråck.
Vid de flesta bukundersökningar med CT’n dricker patienten en kontrastblandning före undersökningen. Detta för att bla. urskilja tarmar från andra strukturer i buken.
Denna kontrast i tarmen gör även att man oftast ”enkelt” kan urskilja ev. tarmbråck ner i ljumsken.
Då tarmen ibland putar ner i ljumsken när patienten spänner bukmusklerna kan detta även göras i samband med bildtagningen vid en CT-undersökning.

Vet inte om sk. herniografi (se ’www.rontgen.com’ ’undersökningar/buk’) fortfarande genomförs som rutin på några röntgenkliniker i Sverige. Denna metod som går ut på att spruta in kontrastmedel, via en nålpunktion, in i buhålan var standard för ljumskbråck tidigare men har idag ersatts av CT.

Men som med all röntgen innebär detta en bestrålning av patienten. Klara kliniska diagnoser ska man därför inte överdiagnostisera med hjälp av röntgen.
Om man är oöverens med den diagnos eller behandling den egna läkaren ställer kan man ev. byta doktor eller gå till mag-tarm-specialist genom sk. ”egenremiss”. Men du får vara beredd på att det kan vara långa väntetider. Titta på internet om ditt närmaste sjukhus…

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Själv bekosta MR

Jag har kotkompressioner i ryggen har fått göra vanlig röntgen, då smärtan ibland är outhärdlig och jag har bett min läkare om en magnetröntgen så det inte ligger någon nerv i kläm eller tumör eller något då kompressionen sitter högre upp än vad jag har ont.

Svaret jag fick var att jag kan kontakta ett privatsjukhus och betala själv!!!
Jag är 45 år och har jobbat sen jag var 15 har jag inte bidragit med någonting. Har under ett antal år arbetat på hospice (vård i livets slutskede) där man såg riktigt ruskiga felbedömningar läkare hade gjort på pat som kanske om den fått rätt vård i tid kanske överlevt.
Vad är mina rättigheter som patient hos vem ska jag klaga?

Enklast är att byta doktor och ev. få en annan bedömning från en annan doktor.
Man kan även på eget bevåg boka tid hos specialistmottagning (ortopedi) på närmaste sjukhus, sk. egenremiss. Detta kan dock då innebära en längre väntetid.

Man ska inte gå omkring med odiagnostiserad svår smärta i ryggen. Det kan finnas behandlingar för just din åkomma som gör vardagen lite lättare. Detta vet man inte innan du fått en ordentlig utredning gjord.
Slätröntgen ger ingen bild av diskbråck, spinalkanalen, nervrötter, etc. bara en antydan på att detta kan finnaas.

Det finns privata kliniker där du samtidigt både blir undersökt kliniskt samt ev. med magnetkamera alt. CT. Sök då någon klinik som är ansluten till Försäkringskassan. Det kostar dig då bara ett vanligt läkarbesök.
Hur det är i dina trakter med desa kliniker vet vi inte. Vissa privata alternativ tar fullt betalt för undersökningen. Runt 2-3500:- kan undersökningen inkl. MR då kosta.
Kolla Internet och ring runt…

Klagomål om vården lämnar man till Patientnämnden i den region/landsting man bor i. Desa hjälper till med råd, handläggning, etc.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se Borrelia på CT

Kan man se Borrelia spirocheter med skiktröntgen? Borrelia-bakterien kan ju förvandla sig till cystform och L-form.

Borreliainfektionen kan oftast diagnostiseras efter den kliniska bilden där objektiva hudfynd, symtom, blodprov (Elisatest), biopsi och oftast kan ge en säker diagnos.
Borrelia kan ge neurologiska symtom (neuroborrelios) som liknar de vid tex. bakteriell meningit, tumör, etc. Vid kronisk Borrelia där blodprov ev. ej ger en diagnos kan man behöva göra en datortomografi (CT), MR av skallen eller prov på ryggmärgsvätskan (liqvor) för att utesluta dessa mycket allvarliga differentialdiagnoser.

Neuroborrelios kan ge fynd som hos serös meningit som diagnostiseras genom liqvorprov. En bakteriell meningit (purulent) ger helt annat liqvorfynd och kan även ofta ses på CT och MR och utesluter därmed troligast Borrelia som utlösande orsak.
Enstaka fynd under ca. 2mm är dock svåra att urskilja samt karaktisera på en CT-bild och kan därför ej anges som en specifik patologi. MR ger mer detaljerade bilder av hjärnans mjukdelar och hinnor.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Röntgas trots ev. graviditet

Jag har fått en remiss för röntgen av bäcken och svanskota, p.g.a. besvär från min förra graviditet/förlossning för 2 år sedan.
Det finns en chans/risk att jag kan vara gravid nu, beräknad mens om 1 vecka.
Borde jag vänta med att göra röntgen tills jag vet om jag är gravid eller ej?

Vid en röntgen av en tjej/kvinna i fertil ålder frågar vi nästan alltid om graviditet innan röntgen påbörjas. Lite beroende på vilken kroppsdel som ska röntgas…
Om röntgen sker över fortplantningsorganen och en ev. graviditet inte kan uteslutas bör man avvakta tills klarhet gjorts om så är fallet. Det kan även finnas alternativa metoder, utan röntgenbestrålning, för många frågeställningar. Typ ultraljud, magnetkamera, mm.

Om undersökning med röntgen ändå anses befogad ”här och nu” har vi enklare graviditetstest (stickor) som relativt säkert kan utesluta eller bekräfta en graviditet.
Är undersökningen urakut och starkt befogad med tanke på patientens liv och hälsa görs röntgen oavsett ev. graviditet eller graviditetsvecka.

En utredning eller en sk. bäckenmätning inför kommande förlossning, som är den undersökning du ska göra, kan man lätt vänta med.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Degenerativ sköldkörtel

Jag har genomgått CT thorax och hals med kontrast, på röntgensvaret kan man läsa degenerativa förändringar på sköldkörteln och vidare undersökning med ultraljud rekommenderas. jag är 37 år gammal. Frågeställningen på remissen var Lymfom, det fanns inga tecken på förstorade lymfkörtlar. Vad innebär Degenerativa förändringar på lymfkörteln? Vad beror det på? och varför vill man gå vidare med ultraljud om man redan konstaterat Degenerativa förändringar?

Datortomografi (CT) ger endast en ”grov” uppfattning av misstänkta sjukliga förändringar i sköldkörteln. CT ger mer information om storlek och utbredning bakåt i halsen av ev. förändring vilket kan påverka svalg, luftstrupe , mm. Vid oklara fynd i sköldkörteln efter tex. en CT görs oftast även en undersökning med ultraljud som även kan ge svar på om förändringarna här kan misstänkas som maligna förändringar eller inte. Misstänkta (oklara) maligna förändringar kan även enkelt punkteras med ledning av ultraljudet för patologiskt prov (PAD).
Ultraljudsledd punktion i halsen bedöms som en ytlig punktion som patienten normalt inte behöver bli inlagd på vårdavdelning inför eller efteråt. Patienten får lokalbedövning av huden i området för nålpunktionen. Ingreppet är enkelt och tar ca. 30 minuter. Patienten får gå hem efteråt.

Degenerativa förändringar betyder normala åldersrelaterade förändringar på/i ett organ i kroppen. Det gäller allt från normala förväntade förändringar av leder, kotdiskar, ögat, hormonella nivåer, mm.
Normalt använder man denna term på förändringar man direkt kan påvisa genom ett blodprov eller på bild (röntgen) och som anses som en normal process i kroppen pga. åldrandet. Vad gäller sköldkörteln åldras denna genom att det hormon från hypofysen som styr delar av sköldkörtelns funktion minskar med tiden (eller genom sjukdom) och ger en långsam lätt underfunktion (hypotyreos) med tiden. Denna process är ingen sjuklig förändring i det normala långsamma åldrandet. Är personen däremot yngre eller förändringen kommer väldigt snabbt blir det en sjukdomsprocess. Kvinnor över 45 år överrepresenterar denna patientkategori, likaså ökar riskerna vid graviditet samt i samband med viss medicinering.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför MR när CT är gjord

För att utesluta – något – vet inte vad, så skall jag genomgå en mr-röntgen. Nu undrar jag vad det kan vara som skall uteslutas?
Mina symtom är att jag är trött. har obalans och liten falltendens åt hö. En datortomografi av hjärnan är gjord som var ok.

På grund av dina symtom och fortsatta besvär ska undersökningen kompletteras med en MR. Det är finliret som tas till nu.
MR-bilderna klarar av av att visa såväl abnorma som patologiska strukturella förändringar i hjärnans mjukdelar bättre än CT. MR avbildar små substansförändringar och patologiska förändringar i såväl vit som grå substans mycket bra. Man får även hjärnhinnorna bättre avbildade med MR.
Varför man inleder med en CT-skalle först är tillgängligheten, snabbhet i undersökningen, samt trots allt en hög diagnostisk tillförlitlighet vid många tillstånd inom skallen. Visar inte CT-skallen något som behöver mer akut omhändertagande/behandling kan man senare i lugn och ro fortsätta utredningen, så som gjorts för dig nu, då symtom och besvär inte avklingat.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg