Om rotblockad

FrågaJag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?

SvarVi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.

Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.

Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation  inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur bra är PET-CT

FrågaJag har haft lite olika cancerdiagnoser, bröstcancer och lungcancer, och genomgår pet-ct var 6:e månad. Jag har nu sedan en tid tillbaka problem med värk i axel och överarm och undrar om man kan utgå ifrån att ev cancer hade visats på pet-ct eller det krävs annan undersökning.

SvarPET-CT är en kombination av de bästa diagnostiska verktyg vi har idag för en cancerdiagnostik av helkropp. För att finna ej tidigare lokaliserad tumör eller metastastillväxt är denna metod troligen bäst. För mer specifikt lokaliserad malignitet eller utredningsområde kan magnetkameran vara att föredra för dess mycket bra avbildningsförmåga av mjukdelarna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Främmande kropp inför MR

FrågaSka göra en MR på gallan och jag undrar vad som händer om man har en liten bit metall i kroppen?
När jag var på akuten för mitt gallstensanfall så togs det blodprov och sattes infart och när hon drog ut nålen så tryckte hon så hårt att det kändes som om något bröts av,  just då hade jag så svåra smärtor så jag orkade inte säga något, men senare frågade jag och då sa dom att nålen inte kan gå av osv . Men har inte kunna släppa oron att något verkligen gick av och om jag nu ska göra en MR röntgen så undrar man ju.
Min oro kanske är helt obefogad men kan inte släppa så därför måste jag få veta.

SvarDu kan vara lugn och genomföra din MR-undersökning utan oro.
En nål går inte av utan kan ev. böjas vid onormal brutal hantering. Vid ett snabbt blodprov ligger metallnålen kvar i blodkärlet enbart medan blod aspireras ut. Om man får ”nål” som avses ligga kvar även en stund efteråt, för fler prover, dropp, etc. är denna inte i metall utan enbart en tunn (0,7-1,1mm) plastkateter/rör. Det kan förmodligen hända att en del av denna plastkateter kan gå av och bli kvar i mjukdelarna. Denna kan ev. då lokaliseras med hjälp av ultraljud om den ligger kvar på platsen för punktionen. Vi kan inte påminna oss om att en metallnål någonsin brutits av inom vården och lämnats kvar i patienten.Vårdpersonalen ska alltid inspektera material som avlägsnas efter varit inne i en patient så att detta är helt och komplett.
Att patienter kommer med spikar, nålar, svetsloppor och andra metallföremål som oavsiktligt hamnat i kroppen råkar vi ut för ofta. Dessa tar vi då en konventionell röntgenbild på, beroende på kroppsdel som avses undersökas med MR, för att se om det verkligen är metalldelar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Förstaval vid knäskada

FrågaOm jag kommer till akuten med ett svullet knä. Görs då en magnetröntgen eller bara en vanlig röntgen?

SvarEn konventionell röntgen görs nästan alltid som första val av metod vid en fysisk skelettskada. Ingår skadan som en del av ett större trauma görs troligen en datortomografi (CT) av knäleden samtidigt som en del av trauma-CT´n.
Om oklara fynd med akut skada som röntgas konventionellt och ev. behöver operativt ingrepp kan då kompletteras med CT. Om man misstänker eller vill utreda mjukdelsskador (menisker, ligament…) kan en MR komplettera undersökningen vid ett senare tillfälle. MR är oftast inte förstahandsval av metod vid akuta knäskador.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Fastspänd vid MR

FrågaÄr kallad till MR med och utan kontrast och känner panik. Datortomografin gick bra, men eftersom de upptäckte cirkulationsrubbningar och att jag haft en tyst stroke ville de genomföra en MR. För ett antal år sedan skulle jag göra samma sak med ländryggen, fick en lugnande tablett, men greps av panik och undersökning fick avbrytas direkt efter att britsen kommit in i tunneln.
Nu läste jag att huvudet ska spännas fast, vilket ökade min ångest.
Tror knappt jag kommer att fixa det; trånga utrymmen och fastspänning är situationer jag inte fixar. Samtidigt inser jag ju att det är viktigt att undersökningen görs.
Är det möjligt att få Dormicum? Och stämmer detta med fastspänning av huvudet?

SvarJo tunneln genom magneten är lååång. Det känns trångt och innestängt.
Har man anlag för klaustrofobi bör man ta upp detta med sin doktor som skrivit remissen. Det finns då möjlighet att skriva ut något lämpligt lugnande som du själv tar innan undersökningen. Din doktor kan även ange i remissen att du behöver något med kraftigare sedativt (lugnande) medel på plats på röntgen i anslutning till undersökningen. Du kan även själv ringa aktuell röntgenavdelning och höra om hur rutinerna för mer lugnande är just där.
Dormicum, som är ett benzodiazepinderivat av samma typ som t.ex. Valium och Sobril, ges som dryck och har effekt efter ca. 10 min. som sedan håller i sig under 2-6 timmar. Om Dormicum eller liknande är aktuellt innan undersökningen ska du komma till röntgen 1/2-timme innan. Likaså får man stanna kvar på sjukhuset en stund efter. Det finns dock vissa kontraindikationer för denna sedering. Bla. överkänslighet, nedsatt allmäntillstånd (hjärta, lunga, lever, njure,etc.), missbrukare, alkoholpåverkan, graviditet, mm.

Att huvudet spänns fast i huvudstödet är bara för stabilitet och orörlighet under bildtagningen. Är man mycket orolig och påverkad av detta kan undersökningen ev. göras utan stöd. Men då vill det till att patienten kan ligga helt stilla vid bildtagningen. Kan vara svårt om man är påverkad av lugnande medicinering.
Nu finns det på vissa ställen i landet sk. öppna MR. Dessa är då inte helt inneslutna utan har en eller två öppningar längs sidorna. Har man svår klaustrofobi kan dessa vara ett alternativ.

MR är en så pass bra diagnostisk undersökning att få eller inga alternativa metoder finnes!

Svarat avK. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar ryggsmärta trots röntgen

FrågaJag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader.
På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.

Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarVi vet ju inte när och hur du får dina besvär från ryggen men det finns ryggåkommor som enbart ger symtom i stående läge eller vid belastning.
För att säkert diagnostisera en eventuell kotglidning eller diskbråck som enbart ger symtom vid just i upprättstående position måste undersökningen även göras stående med belastad rygg.
Trist nog göres idag i stort alla ryggundersökningar med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) liggande. Detta då det inte finns utrustning ute på klinikerna idag som klarar en stående undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fraktur trots friad på röntgen

FrågaJag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.

SvarJo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.

Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.

Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Bells Pares

FrågaJag har råkat ut för Bells pares, dom har inte gjort någon röntgen på mig.
Har ätit kortison tabletter, men det gav ingen resultat. Har maserat mitt ansikte på egen hand, provat akupunktur, men mitt högra öga vill inte funka riktigt. Vad jag menar är att det blinkar inte . Det rycker bara lite .
Så nu undrar jag hur länge detta ska ta innan ögat funkar som det ska, det har tagit 3-månader redan utan resultat.

SvarDetta med Bells pares är en klinisk fråga som du bör ta upp med din doktor och då få en bra och förståelig förklaring om tillståndet samt de behandlingar som finns/göres och varför.
Beroende på vad den kliniska undersökningen ger som (trolig) orsak till ansiktsförlamningen göres behandling och ev. vidare utredning efter detta. Bells pares kan bero på infektion. Svåra öroninfektioner kan tex. sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat och ge dessa symtom.
Har ansiktsförlamningen uppkommit snabbt eller efter trauma mot huvudet eller om man av någon anledning kan misstänka en malignitet som orsak till nervpåverkan då göres en röntgen.
Flera former av ansiktsförlamning läker ut efter 2-3 mån. Finns dock fall där viss defekt kan kvarstå permanent.

Har du problem med fuktningen av ögat måste man åtgärda detta med tex. en fuktkammare. Kontakta din doktor….

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom

FrågaMin mor har fått diagnos vid röntgen:
Bifynd Kothemangiom TH12 i ryggen och undrar vad det är?

SvarEtt hemangiom är en benign (godartad) ansamling av blodkärl som bildar något som kan liknas med ett garnnystan.
Hemangiom är relativt vanligt förekommande och hittas oftast som ett sk. bifynd då man röntgenundersökes av en annan orsak.
Ett hemangiom har oftast ingen klinisk betydelse utom då den växer till sig och då kan ge en försvagning av kotan som kan kollapsa (kotkompression), om det nu är i en kota den sitter.

Vanligaste platserna där man finner dessa hemangiom är just i ryggkotorna samt levern. Inte heller i levern har de någon klinisk betydelse om de inte pga. sin storlek utövar tryck mot omgivande organ eller strukturer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

130522

Vilken undersökning för knäledsbesvär

FrågaJag undrar om man kan se en vanlig inflammation och meniskskada på en röntgen.
Vad gör man då om man ser detta på undrsökningen. Har haft besvär av dåliga knä i många år.

SvarMagnetkameran (MR) är ett ypperligt verktyg för dessa diagnoser.
Meniskskador i knäleden är en av de vanligaste orsakerna till besvär.  Varje år behandlas ca. 2500 meniskskador i Sverige. Korsbandsskador är mer vanligt förekommande (5000) medan artros är den absolut vanligaste orsaken till knäbesvär. Knäartros förekommer  hos 5% av befolkningen i ålder35 till 54 år. Knäartros är den näst vanligast sjukdommen i världen enligt WHO.
Meniskskador uppkommer mestadels genom vridvåld/överträning av knäleden. Meniskerna i sig kan inte ses med vanlig konventionell röntgen. Meniskskador kan dock vara svåra att diagnostisera enbart kliniskt. En trasig meniskskiva kan ge upphov till ledkapselinflammation (infektiös artrit).

Ledinflammation kan även vara bakteriellt betingat som via blodet drabbar knäleden. Diagnosen ställs då genom kliniska symtom (värme, värk, svullnad…), blodprover och ev. ledpunktion för odling av ledvätskan.
En ledartrit kräver ingen röntgen initialt innan behandling. Det kan senare bli aktuellt att radiologiskt följa upp artrit för diagnos av ev. tillstötta ledskador eller benpåverkan (osteit).
En MR undersökning blir oftast aktuell vid nyligen genomgånget trauma där en kartläggning av knäleden anses behövas inför en ev. operationskrävande åtgärd, vid långvarig svår värk med nedsatt rörlighet eller annan defekt där genomgången behandling inte gett någon effekt. Alternativt kan även ultraljud åskådliggöra inflammation i knäledens yttre mjukdelar.

En infektiös artit behandlas troligen enbart medicinskt och ev. spolning av leden. En klinisk fråga vi inte är så insatta i…

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024