Fråga Röntgendoktorn – Sida 33 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Blyskydd vid röntgen av handen

Min dotter har varit hos er och röntgat handen för att göra en skelettåldersbestämning. Hon har gjort detta två gånger med 6 månaders mellanrum. Jag undrar varför hon inte har fått något skydd över sig någon av gångerna? Behöver man inte det vid en handröntgen?

Nej, man behöver inte något skydd över sig vid handröntgen.

På röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett har vi regler för hur patienter ska skyddas vid undersökningar och hur vi ska göra med förälder som är med sitt barn under undersökningen.
Regler ska vara enkla, och våra regler är: Patienter ska inte ha lösa skydd, undantaget är testikelskydd för pojkar/män vid vissa undersökningar och bröstskydd för yngre patienter vid undersökning av ryggraden då denna är sned (skolios) och skydd för sköldkörteln vid tandröntgen.

Att inte patienter skyddas mera är antingen att stråldosen är försumbar eller att skyddet hindrar undersökningen eller försvårar den med risk att man måste ta om bilder och då ge mer strålning. Medföljande förälder ska alltid erbjudas strålskyddsförkläde. Detta är motiverat då man undersöker buken då mängden strålning (spridd strålning) som kan träffa föräldern är relativt stor. Men att ge föräldern ett förkläde då barnet undersöker handen är egentligen inte motiverat då den spridda strålningen är helt försumbar (strålningen motsvarar någon minuts naturlig bakgrundsstrålning). Men man gör det ändå för att reglerna ska vara enkla.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Om MR av handleden

Hur magnetröntgar man en handled?

Man kan ligga nästan hur som helst bara handleden hamnar mitt i ”tunneln” vid bildtagningen.
Armen kan ligga utmed sidorna eller sträckas ovanför huvudet såväl på rygg eller liggande på magen. Är en patient väldigt ”kraftig” kan denne bli tvungen att ligga med armen eller armarna utsträckt framför sig ovan huvudet då armarna ev. kan få svårt att få plats utmed sidorna. Det finns begränsningar då det inte går att undersöka en patient som är bredare än ”tunnels” öppning som normalt på ”slutna MR” är ca. 66-70cm i diameter.
Undersökningen tar ca. 20-30 minuter beroende på frågeställningen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att röntga på neonatalavdelningen

Jag jobbar på neonatalen, där vi ganska ofta röntgar barnen i sängen. Då står jag och håller i barnet är det farligt med strålningen när man är gravid om man har blyförkläde och kan strålningen träffa om jag vistas i rummet utan skydd några meter ifrån?

Det är inget strålskyddsproblem för fostret om du är gravid och jobbar på en neonatalavdelning. Ur strålskyddssynpunkt kan det vara ett problem då man arbetar med stora och tjocka patienter (över 100 kg). Små patienter innebär att mängden strålning som behövs vid en röntgenundersökning är väldigt liten till att börja med. Den lilla mängd strålning som trots allt finns reduceras till i princip noll av strålskyddsförklädet.

Avståndet har också stor betydelse. Om man inte har strålskyddsförkläde på sig kan man utnyttja avståndet. Är man två meter bort från patienten reduceras strålningen tack vare avståndet till ungefär samma nivå som om man hade haft ett strålskyddsförkläde på sig men stått nära patienten. Du har kanske hört talas om inversa kvadratlagen?
Om du använder strålskyddsförkläde då du håller patienter och i övrigt står minst ett par meter bort från patienten vid röntgenundersökningar uppskattar jag att den sammanlagda fosterstråldosen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålning är joniserande strålning, som också röntgenstrålning är, och som vi alla, inklusive foster, alltid utsätts för.

Det finns ett gränsvärde för hur mycket yrkesrelaterad strålning som ett foster får utsättas för då gravid personal jobbar med strålning. Du hamnar långt under 1% av tillåten maximal fosterstråldos.
Vid uppskattning av ovan har jag antagit att du som personal är med om ettusen (1000) röntgenundersökningar under graviditeten. Du skriver i frågan att det händer ganska ofta men jag är tveksam om det verkligen är så ofta som tusen gånger. Är det mer sällan än vad jag har antagit får du själv korrigera ner siffervärdena i motsvarande grad.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

Jag var hos tandläkare för två dagar sen eftersom jag hade besvär med några tänder .
Det togs röntgenbilder. Av någon anledning misslyckades det och det visades inget på skärmen, så det fick säkert göra 3-4 misslyckade försök innan de fick till bilderna.
Har jag blivit utsatt för onödigt mycket strålning nu? Totalt blev det kanske 6-7 försök.

Strålningsrisken vid tandröntgen är otroligt liten. Risken att ta sig till och från tandläkaren (risker i trafiken) är oftast större är risken med röntgenbilder.

Om det inte blev några röntgenbilder därför att röntgenröret inte strålade så har du inte utsatts för någon onödig stråldos. Om undersökningen misslyckades därför att detektorn som du hade i munnen inte fungerade så har du utsatts för onödig bestrålning. Dock är denna eventuella onödiga bestrålning väldigt liten och risken med den är i motsvarande grad väldigt liten.

Det kan tänkas att det strul som du fick vara med om inträffar ytterst sällan. Är det så, så får man acceptera detta. Om däremot detta inträffar ofta borde din tandläkare se över sina rutiner.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Hur påverkar MR framtida graviditet

Jag har haft ont i ryggen i 5 månader och har nu fått remiss till röntgen. Fick ryggskott för i mars och mitt bäcken visade sig då sitta snett, antagligen sedan jag fött mitt andra barn 1,5 år tidigare. Har dessutom brutit benet under knät 3 år tidigare vilket säkert har inverkat på muskler och annat då jag inte kunnat stödja på det under lång tid. Vad innebär magnetröntgen för äggen och framtida barn?

Det finns idag inga belägg eller forskning som visar att denna typ av undersökning och teknik påverkar vare sig ägg eller fertillitet på något sätt. Varken på kort eller lång sikt. Däremot när graviditeten är en realitet så är man mer återhållsam med MR (beroende på indikation). Här använder man försiktighetsprincipen då man inte vet hur ett befintligt foster påverkas av magnetfältet.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svårt att dricka kontrast

Jag har fått tid för CT buk med iv kontrast. Min fråga är hur mycket kontrast ska man dricka??? Kan man varva kontrasten med t.ex saft??? Jag har väldigt svårt att dricka kontrast, finns det inget annat sätt att få kontrasten i sig???

Den kontrast som patienten dricker innan en datortomografi (CT) av buken består av 20ml kontrastmedel, 20ml Sorbitol samt 1 liter vatten.
Denna 1 liters blandning ska normalt då fördelas och drickas under 1 timmes tid innan undersökningens start. Har patienten tunntarmsstomi halveras denna mängd.

Blandningen smakar enligt de flesta inte så illa. Man kan oftast provsmaka vid ”serveringen” för att avgöra smaken. Det går bra att blanda denna kontrastblandning med tex. citron-essens eller vanlig klar saft om man tror sig inte klara att dricka kontrastblandningen ”naturellt”.
En absolut sista utväg är att få en magsond satt via näsan för att distribuera kontrasten denna väg direkt till magsäcken eller tarmen. Men denna metod är klart mycket mer obehagligt än att dricka kontrasten på normalt sätt.

Om det, efter att du trots allt försökt och druckit en större del av denna blandning, står dig ”upp i halsen” brukar vi ändå vara nöjda och kan genomföra undersökningen.
Så ta med dig någon god saftsort hemifrån, blanda och försök dricka i lugn takt…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid många CT-skalle

Jag har crohns sjukdom plus epilepsi efter en skalloperation. Mina sjukdomar gör att jag alltsom oftast måste genomgå röntgen. CT-buk/skalle. Sist så försökte jag förhandla mig till att de gjorde ett utltraljud på magen, men det blev iaf. en CT.
Skallen är det meningen att man ska följa upp med MRT. Men emellanåt slår jag huvudet vid ett ep-anfall, och då hamnar jag i CT´n likt förbaskat. Anledningen att jag hlest vill slippa CT är självklart strålningen. Så min fråga är, är min stålningsfobi befogad i mitt läge?

Du löper en förhöjd risk att drabbas av en cancersjukdom till följd av dina röntgenundersökningar.
Nu vet jag inte hur många undersökningar du råkar ut för, så du får själv korrigera mina siffror. Om du är med om fyra CT-buk och fyra CT-skalle varje år under en tjugofemårsperiod (totalt 100 CT-buk och 100 CT-skalle), så ökar risken för att du ska avlida i en cancersjukdom med ungefär 5%-enheter.
I medeltal avlider 20% av oss i någon form av cancersjukdom (orsakat av annat än röntgenstrålar), men i ditt fall blir sannolikheten nu totalt 25%. Man kan också uttrycka sig att sannolikheten är 95% att ditt liv inte kommer att förkortas till följd av röntgenundersökningarna. Tvärt om är det nog så att tack vare röntgenundersökningarna kommer såväl livslängd som livskvalitet att påverkas till det bättre.

Dock, kan röntgenundersökningarna ersättas av MRT eller ultraljud, utan att man tappar i diagnostisk kvalitet, är det så klart att föredra. Men även om du hamnar i CT:n emellanåt, så är strålningsriskerna ändå ganska begränsade.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Misstolkning av röntgenbild

Jag vill veta om det är vanligt/rimligt vid CT hjärna att det uppstår en missdiagnosis vid tolkningen av bilderna (tex svar\”Stroke bilat\” i stället för den t.ex. rätta diagnosen MS eller gliom eller annat?

Tolkningen av röntgenbilder bygger mycket på ”mönsterigenkänning” i kombination med den sjukhistoria som beskrivs i remissen.
Som svar på din fråga så är det inte vanligt med sådana tveksamheter. Är röntgenläkaren osäker kan utredningen utvidgas med exv. en magnetkameraundersökning (MR).
Vanligast är att man tror att ett fynd betingas av ett ”ofarligt” tillstånd men vill bli helt säker genom att komplettera undersökningen.
I sällsynta fall kan det ske en misstolkning om bilden inte är helt typiskt för ett särskillt sjukdomstillstånd.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kolonröntgen vs. koloskopi

Vad är skillnad koloskopi eller tjocktarmsröntgen?

Vid en koloskopi förs en kameraförsedd böjlig slang upp via anus för en manuell visuell undersökning av tarmslemhinnan.
Denna metod visar tarmslemhinnan mycket bra samt att man även kan ta prov (biopsi) av misstänkta förändringar samt avlägsna ev. polyper i samband med undersökningen. Nackdelen kan vara att vid en lång och slingrig tarm kan det vara svårt att föra slangen ända till tjocktarmens början (ceacum).

En konventionell tjocktarmsröntgen med Bariumkontrast ger bra överblick av tarmväggens strukturer och förhållanden inom hela tjocktarmen. Dessa bilder är dock svartvita och ger ingen information av mindre diffusa slemhinneförändringar. Polyper, divertiklar och mer utbredd förändrad slemhinnestruktur ses ändå relativt bra med denna metod.
Idag övergår man mer till att, istället för den konventionella tjocktarmröntgen, undersöka tarmarna med datortomografi (CT) då man även tillför kontrastmedel till blodet. Med denna metod blir även övriga bukorgan bra undersökta. Man kan då även avgöra om ev. patologi har spridning till eller involverar andra organ utanför tarmen.
Alla dessa metoder kräver förberedelser inför undersökningen i form av fasta och laxering.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

För fem månader sedan gjorde jag en röntgenundersökning med filmning av sväljningsakten. Nu i augusti tog tandläkaren 4 bilder av mina tänder. Han menade att den digitala tekniken de använder ger ganska lite strålning i jämförelse. Jag undrar ändå om det inte blir ”för mycket” strålning på ett år.

Vid all användning av röntgenstrålning ska man kunna motivera användningen, dvs att nyttan med undersökningen ska vara större än risken. Man kan också säga att det är ett sämre alternativ för patienten att avstå undersökningen jämfört med att göra den. Oftast är en bra diagnos trots röntgenstrålning att föredra jämfört med att man behandlar utifrån osäkra indikationer eller gissningar.

I praktiken finns det ingen gräns för när man får för mycket strålning. Är man med om flera hundra röntgenundersökningar per år så kanske riskerna börjar bli orimligt höga, men jag har svårt att se någon som måste röntgas så mycket.
Man kan jämföra röntgenundersökningar med att köra bil. Hur långt kan man köra bil innan det blir farligt? En trafikolycka kan lika väl hända vid första körtillfället som långt senare, om den över huvud taget inträffar. Alla personer omkommer inte i trafikolyckor utan flertalet av oss kommer att dö av något annat. Samma sak med röntgenundersökningar. De allra allra flesta av oss kommer inte att påverkas negativt av strålningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett