Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!
Jag ska göra en MR över ryggen och får mycket ont av att ligga på rygg. Ska man självmedicinera, och ta något smärtstillande hemma i förväg?
Vet du med dig att du har svårt att ligga stilla i ca. 20 min. så som undersökningen tar kan du ta något eget smärtstillande innan undersökningen.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Jag har röntgat mitt knä. Och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför…
(Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)
Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)
Så det jag undrar är hur denna röntgen påverkar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Cancer ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.
Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.
Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.
Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg
Ser man mer mer med kontrast vid CT-skalle ex tumörer?
Tumörer och blödningar har en tendens att skapa ödem (svullnad) kring sin lokalisation i hjärnvävnaden. Detta ödem kan ses vid en CT-skalle utan kontrastmedel. Man komplettera då undersökningen med kontrastmedel till blodet för att utreda orsaken till detta ödem. Är ödemet resultatet av en malign tumör visar sig denna tumör oftast bra med kontrast då tumörer oftast har en onormal stor kärlnybildning i sig.
Kontrastmedel används även vid undersökning av hjärnans blodkärl och ”cirkulationsfysiologi” sk. CT-perfusion (CTP) vid infarkter (propp). Den infarcerade hjärnmassan laddar då inte upp med kontrast. CTP täcker dock bara in några cm (2-4cm) av de centrala delarna av hjärnan.
Likaså är det svårt att konstatera helt nya infarkter (inom 1-1,5tim) oavsett metod med eller utan kontrast.
Problem är även, oavsett metod, om patienten tidigare haft en infarkt, att kunna avgöra om nytillkommen förändring i området är av gammalt datum eller en ny infarkt.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Biverkningar efter röntgen, bränningar i bröst rygg och mun och torra ögon och högre tinnitus?
Sökte på en ortopedakutmottagning för ont i nacke och nedåt rygg och utåt axel. Min läkare på vårdcentralen talade om att hon skrivit i remissen att det var längesedan jag röntgade mig. Då menade jag bröstryggen. Den röntgade jag på 90-talet. Därefter röntgen 2008 av mage och hjärta?
Talade inte om för henne att jag röntgat mig i höstas med flera bilder och armen i somras. Jag har mått mycket dåligt de senast två tre månaderna på grund av värk och ångest och tinnitus och har även haft surrningar i huden efter mycket mediciner? Avkylning? Har gått ner ca 10 kg drygt den senaste månaden.
I fredags när jag gick till röntgen så visade det sig att det röntgade många bilder på bröstrygg. Min axel röntgades igen och flera bilder på hals nacke och runt.
På kvällen kände jag bränningar i huden på kvällen högre tinnitus. De följande tre dagarna t o m idag har jag haft brännande känsla i bröstet på ryggen, tappat smaken igen (tidigare gjort efter mediciner) + bränningar i munnen. Mina redan torra ögon känns ännu torrare.
Ångrar nu att jag röntgade mig. Kan dessa symtom bero på röntgen på min redan överanstängda kropp? Finns det chans i så fall att det går över?
Har även innan haft konstiga surrningar mm. i huden som ev. kommer från nerver i rygg eller nacke och mediciner m m. Varit med om flera incidenter som gjort det så här.
Röntgenundersökningar har gjorts i över etthundra år. Det finns inget som tyder på att röntgenstrålarna kan orsaka de besvär som du beskriver.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg
Kan man ha haft en liten stroke som aldrig kommer synas på nån röntgen. Jag har haft troligtvis en liten, jag är nästan helt återställd lite svagare på högra sidan än. Men dom ser inget på röntgen.
Stroke kommer från engelskan och betydelsen på svenska blir ”slaganfall” eller ”hjärnkatastrof”. Detta innefattar blodpropp (infarkt) i någon av hjärnan blodförsörjande kärl eller en blödning kring eller i hjärnans mjukdelar eller hålrum. Infarkterna svarar för ca. 85% av alla stroke-tillbud.
Små eller nyligen inträffade små infarkter kan vara svåra att urskilja på en undersökning med datortomografi (CT). Blödning i hjärnan, även mindre sådana, ses då bättre med CT.
Då man ev. snabbt vill sätta in propplösande läkemedel (trombolys) efter symtomdebuten måste man först utesluta att det inte rör sig om en blödning i skallen. Blodförtunnande läkemedel förvärrar i så fall skadan.
Mindre symtomgivande infarkter kan ev. ses bättre efter en tid då skadan i den hjärnvävnad som skulle försörjts med blod av det igenproppade kärlet ev. ökat i både omfång som sk. attenueringskillnad (kontrastskillnaden) i CT-bilden.
Magnetkameran (MR) är bättre på avbilda ärr eller mjukdelsförändringar inom hjärnan efter infarkter och blödningar. Denna undersökning tar dock längre tid vilket inte gör den till förstahandsvalet vid urakut undersökning av hjärnan (sk. trombolyslarm).
K.T rtgssk
Röntgen Helsingborg
Gjorde en angiografi på hjärnan med punktering av pulsådern i ljumsken på tisdagen, doktorn sade att jag kunde arbeta som vanligt torsdagen och fredagen men kunde inte detta pga att jag hade sådan värk. Punktionshålet har hela tiden varit fint men värken var olidlig. På lördagen försvann plötsligt värken och ett blåmärke stort som min tummnagel dök upp på låret. Under helgen fick jag fler små blåmärken som växte så måndag morgon åkte jag till akuten. Doktorn (samma som gjort punkteringen) tittade på blåmärkena och sa att de va ingen fara, bara sköterskan sa att jag skulle komma igen om de växte eller blev fler. Nu har det växt ytterligare och uppstått flera små längre ner på låret som i en klase. Vem borde jag lyssna på? Doktorn eller sköterskan? Ska jag söka hjälp igen?
Mindre blåmärken i huden runt insticksstället är oftast ingen fara. Man har normalt blåmärke kring insticksstället då det läcker ut lite blod vid punktionen och under den tid katetern ligger inne i blodkärlet här. Blåmärken har en tendens att växa efter någon eller några dagar då småblödningar vid undersökningstillfället då skiftar färg till gult eller blått (blåmärke) utan att detta beror på någon ytterligare blödning. Detta är då blåmärke efter punktionen några dagar tidigare…
Känner man däremot en konsistensökning under huden med betydande blånader på stort område eller en pulserande ”bula” över lårtartären (ljumsken) kan detta tyda på en blödning eller ett sk. pseudoaneurysm. Man ska då kontakta sjuvården. Risk för blödning ut i mjukdelarna är störst under dagen efter punktionen. Visst kan ett mindre läckage uppstå efter 2-3 dagar men detta är mer ovanligt.
Ett pseudoaneurysm är ett läckage ut i en ”säck” utanför kärllumen. Detta läckage uppstår efter punktionen av ljumskartären där hålet, efter en sk. introducer som är ca. 2mm i diameter, inte har komprimerats eller pluggats igen för full blodstillning. Då man även injicerar blodförtunnande läkemedel vid denna undersökning, för att hindra proppbildning kring katetern, ger detta en viss blödningstendens efter undersökningen.
En diagnos av ev. pseudoaneurysm samt behandling görs enkelt med hjälp av ultraljud och ett trombogent läkemedel som injiceras i pseudoanerysmet.
Det är dock som sagt viktigt att inte anstränga ljumsken i 10-14 dagar efter denna undersökning. Man ska således undvika cykling, löpning, gympa, tunga lyft, mm. under denna tid.
Men är man orolig ska man absolut alltid kontakta sjuksköterska eller läkare.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Skall i huvudröntgen nästa uke och undrar följande; kan jag ta imovan som lugnande inför? Eller er det metall i imovane?
Får metall smak i munnen dagen efter jag har tagit det, og har lest på bipack sedeln at det inneholder magnesium.
Har man klaustrofobi kan det vara befogat med något lugnande inför en MR-undersökning. Har man sedan tidigare fått utskrivet lugnande medicin av sin egen doktor kan man troligen ta detta inför MR. Som patient bör man dock ta upp denna problematik med sin egen doktor eller aktuell röntgenavdelning innan undersökningen görs. Som patient finns oftast möjligheten att få lugnande medicin på röntgen inför undersökningen om så behövs. Likaså kan man oftast även ha en vän eller anhörig som sällskap inne i undersökningsrummet.
Det finns inga läkemedel vars innehåll påverkar själva bildkvalitén.
Läs även tidigare [ fråga och svar ].
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Vad menas att lilla hjärnan har fallit ner?
Min läkare sade efter bilder från CT att han vill göra en MRT pga att det ser ut som att lilla hjärnan har fallit/trillat ner och detta skapar min huvudvärk som jag har kvällstid då jag försöker att somna. Vad gör man åt det??
Det kan ev. röra sig om en defekt som kallas Chiari. Detta medför en herniering (nedbuktning) av lillhjärnan nedåt mot kraniets nackhål (foramen magnum) där all ryggnerver löper ut från skallen. Man brukar dela in denna defekt i 4 varianter där typ 2-4 mer betecknas som missbildning och ger mer eller mindre symtom och komplikationer då bla. likvorflöde kan påverkas, mm. Typ 2-4 brukar man kunna diagnostisera redan i unga år då den ju ger fler uppenbara symtom. Även Chiari typ 1 kan ge symtom som ont i huvud och nacke vid tex. ansträngning.
Behandlingen är våra radiologer inte så insatt i men det lutar nog åt medicinsk behandling mot huvudvärk, etc. Om de neurologiska symtomen är sådana att de påverkar cirkulationen i hjärnan, andningcentra, mm. är nog kirurgi ett alternativ. Detta är dock en fråga neurolog eller annan specialist på nervsystemet kan ge mer information om.
Läs mer vid tidigare [ fråga och svar ].
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Kan man få en kompakt ö efter en bilolycka?
Troligen inte. Varför en benö (kompakt ben) uppstår vet vi inte säkert.
En benö är ett kortikalt benparti som uppstår i mjukare och blodkärlsrik spongiös benmärg. ”Normalt” ska benmärgen inte förbenas så här utan har då funnits sedan uppväxttiden. Detta förbenade parti i medullärt ben är oftast helt ofarlig. En benö återfinner man oftast av en tillfällighet inom rörbenens ändar, överarmshuvudet (axeln), kotkropp, etx.
Om man däremot har multipla spridda benöar kan det ibland finnas en annan benpatologi bakom.
Detta med etiologisk diagnos av ben kan dock en ortoped bättre.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Jag fick hösten 2010 med om en olycka och fick en fraktur på mitt nyckelben. Eftersom jag fortfarande har värk och domningar i området och ner i armen så skickades jag på röntgen. Jag begärde hem en kopia från undersökningen så att jag skulle ha lite information då det dröjer länge innan jag ska träffa min läkare igen.
I dokumentet ställer min ortopedläkaren frågan om frakturen är läkt och i anteckningarna står det att ”Det finns ingen överbroande callus i frakturen.”
Betyder det att leden inte är läkt?
Över ett benbrott byggs initialt ett överbryggande lager av brosk. Detta brosk mineraliseras sedan efter några veckor för att därefter förkalkas och ersättas med ben-nybildning (kallus). Det är först i denna fas våra radiologer kan se och konstatera benläkningen med konventionell röntgen. Kallus som binder samman de frakturerade benändarna har även en stabiliserande effekt av det brutna benet.
Vid benläkning remodelleras benet oftast helt så att det återfår sitt ursprungliga utseende såvidar det inte uppstått en felställning eller varit multipla frakturer och komplicerade. Hos barn återfår benet oftast ursprunglig form trots ev. vinkelfelställningar, mm.
Benläkning tar från några veckor till några månader beroende på frakturtyp, omfattning, patientens tillstånd, ålder, komplikationer, mm. Att man inte kan se kallus därefter beror på att den nybildning av mineraliserad brosk som kallus utgjort försvunnit och blivit till riktigt ben. Det enda man ev. kan se av en tidigare fraktur är om det finns någon felställning i det läkta benet.
En okomplicerad fraktur från 2010 är läkt. Har frakturen suttit nära eller involverat en led kan symtom beroende på annan orsak finnas. tex. onormal stor förslitning pga. felbelastning, ligamentpåverkan, mm.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg