MR – Sida 5 – Fråga Röntgendoktorn

Cysta vid clivus och pons

Jag fick besöka en neurolog pga ilningar i bakhuvudet. Jag fick göra en MR två gånger, första gången blev det dåliga bilder. Man hittade en liten cysta, ca 1 cm, ”mellan pons och clivus”, som läkaren sa, annars sa han att ”det inte var något att oroa sig för” och att den knappast kunde vara orsaken till mina diffusa ilningar.
Han var väldigt nonchalant. Jag förstod att den sitter i närheten av hjärnstammen, men var sitter dessa pons/clivus-områden? Hur kan han så lättvindigt avfärda min cysta? Jag fick inget förtroende för honom, han suckade när jag ställde frågor.
Jag har också haft ”jobbiga tankar” som loopar runt i skallen, problem med ena ögat, kan detta bero på cystan?
Visst, den är bara 1 cm, men jag förstår att man kan få stora besvär av en 2 mm stor cysta…

Radiologiska fynd inom hjärnan har i många fall karakteristiskt utseende och lokalisation som kan ge vägledning för en diagnos. Det är som med andra cystor, lokalisation, storlek och ev. påverkan på omgivande organ som i mycket bestämmer hur man bedömer om man ska låta den vara eller åtgärdas genom någon form av behandling.

Clivus är en benstruktur som sitter väldigt centralt i skallen och pons (bryggan) finns alldeles bakom. I detta område löper även kranialnerver från ögat. Bland annat nervus abducens som roterar ögat utåt. Om cystan i ditt fall har ett sammanhang och utgör en påverkan på omkringliggande strukturer kan vi inte svara. 1 cm cysta, oavsett lokalisation, kan vara en stor struktur i trånga utrymmen.

Har man som patient fortsatta besvär och inte är nöjd med nuvarande åtgärd eller behandling har man rätt att söka annan doktor för en second opinion.
Prata med din husläkare eller vårdcentral.

K.T.rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför MR efter scinigrafi

Jag har haft bröstcancer för några år sedan. (hade en aggressiv men liten tumör). Har en ärftlig gen som gör att jag har stor risk att utveckla bröst och äggstockscancer. Har nu fått väldigt ont i höften, speciellt när jag går i trappa, roterar foten inåt, trampar ner kopplingen, efter löpträning mm. Enligt sjukgymnast kommer smärtan från höftleden. Jag har gjort en scint på höften, men jag ska också göra en MR.
Kan scinten ha missat metastaser? Eller varför vill man göra MR?

Scintigrafi visar var i kroppen det finns onormalt stora upptag av det specifika radioaktiva spårsubstansen man sprutar in i blodet. Detta kan då tyda på en patologisk process med hög ämnes- och cellomsättning.
Scintigrafin kan man kalla för en ”grovkalibrig bilddiagnostik” där man endast avgör om och var ett ev. patologiskt upptag av spårsubstanser finnes. ”Finliret” görs sedan med tex. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT) som ger en bra mycket bättre bilddiagnostik.

Om kompletteringen med MR är för ytterligare diagnostik av oklara fynd efter scinigrafin eller man söker andra orsaker till din höftledsproblematik , om man inte fått patologiska upptag av spårämnet, får vi låta vara osagt. Du bör dock absolut prata med din läkare om detta och få mer information om varför denna MR ska bli gjord samt vad scinten visade. Det har man all rätt till.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingbors lasarett

Solöverkänslig av MR

Jag undrar om det finns något samband med Magnetkameraundersökning av hjärna/nacke/rygg och värme eller sol överkänslighet?

Gjorde MR första gången för ca 2 år sen och fick därefter min MS diafnos. Efter den första MR undersökningen så får jag alltid kliande röda utslag på kroppen så fort jag blir för varm eller går ut i solen. Detta upptod i början bara utomlands men efter min andra MR för ca 1 å sen så får jag utslagen hemma i sverige. Får dessa när det är varmt även om jag inte är i direkt solljus. Jag är bara 22 år gammal och lider fruktansvärt av dessa utslag och det är svårt för mig att jobba eftersom jag jobbar utomhus. Om det skulle vara så att det finns ett samband så har jag i alla fall fått svar på varför jag får dessa problem.

Frågan är komplicerad och det finns inget enkelt svar. Det är sällsynt med biverkningar i samband med MR-undersökningar. Vid en MR-undersökning tillförs kroppen energi som leder till att kroppstemperaturen ökar några tiondels grader. Detta är ungefär samma temperaturhöjning som man får på grund av muskelarbete om man går uppför några trappor. Ibland används även kontrastmedel vid MR-undersökningar, men biverkningar är ovanliga.

Vad som orsakat dina problem vet jag inte. Jag kan varken bekräfta eller dementera MR-undersökningarnas betydelse.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

MR ländrygg

Har varit på en MRT för ländryggen. De misstänkte diskbråck men det visade sig att jag hade en utåtbuktad disk på L5 och båda S1 rötterna var påverkade. Jag har varit sjukskriven sen den 17 augusti. Besvären kommer till och från, ena dagen känns allt bra och andra har jag jätte ont. Är även paliationsöm i ländryggen. Vad betyder detta med utåtbuktade diskar, vad kan hända om jag går tillbaka för tidigt till arbetet. Kanske ska tillägga då att jag jobbar inom äldreomsorgen på ett demens boende. Testade här om veckan att simma lite men fick ett bakslag med en gång 🙁 Vad menas med påverkade S1 rötter och vad är de till för? Har även dåliga reflexer i vänster ben, benet är försvagat och har känslobortfall.

Att en broskskiva (disk) buktar ut beror att dess hölje som håller inne den gelatin-liknande massan som disken består av har fått försvagningar eller brustit.
Detta gör då att diskens massa kan bukta ut genom denna ”öppning” och trycka mot ryggmärgskanalen och de nervbanor som löper här och då ge exv. ischias. Så när du lyfter ”fel” trycker kotkropparna ut diskbråcket mot nervbanorna.
Ett diskbråck mot själva ryggmärgen släpper oftast efter ett tag då trycket mot nerverna minskar och värken avtar.

En nervrotspåverkan (ger bla. ischias) kan även släppa efter ett tag men kan även vara av mer kronisk karaktär.
Då en nervrot (som exv. löper ut åt vänster vid sakralkota 1, S1) irriteras av diskbråcket uppstår en inflammatorisk process här som då klämmer åt nervbanan än mer och ger tex. värk ner i vänster ben.
Ibland hjälper det då med kortisonbehandling mot detta område som då också har en avsvällande effekt på det inflammatoriska området kring nervroten.
En form av behandling mot en nervrot som ger kroniska ”ischias-smärtor” kan göras med injektion av kortison direkt mot nervroten som då behandlas ”superlokalt” (kallas rotblockad).
Denna injektion görs av en radiolog med hjälp av röntgengenomlysning där injektionsnålen kan styras mot exakt rätt plats.

Expertis på området menar att man inte ska vila bort ”diskbråcket” utan försöka återgå till normala sysslor i den omfattningen man klarar av.
Man ska givetvis inte provocera diskbråcket ännu mer genom att hjälpa till att flytta grannens piano, etc.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tandställning och MR

Jag undrar om man kan jobba med MR om man har en tandställning?

Det är inga som helst problem att vare sig bli undersökt eller jobba med MR om man har tandställning.
Det går även bra att jobba med glasögon på sig. Är man riktigt nära magneten kan dock vissa typer av glasögon röra något på sig pga. tex. skruvarna i glasögonbågen påverkas av det starka magnetfältet.

A-C. A. rtgssk MR
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att ta kompletterande bilder

Jag röntgade huvudet och halsen i magnetkamera förra veckan. När vi nästan var klara så sa de att de ville ha några bilder med kontrast – detta trots att jag sa innan att jag verkligen inte ville ha kontrast. Var det alltså så att de hittade någonting, eller varför ville de trots allt ha kontrast?

Sen undrar jag också ifall man kan bli påverkad av magnetismen. Då jag har lite smått cellskräck så försökte jag blunda under undersökningen, men då ryckte mina ögonfransar(?) massor vilket var ganska otäckt, så jag tittade istället. Jag fick även muskelryckningar i låren och på lite andra ställen. Finns det någon förklaring?

Kan våra radiologer inte förklara vad man ser på bilderna (avvikande utseende, osäkert fynd,mm) måste man komplettera bildtagningen på något sätt att det det som avviker får sin förklaring.
Detta gäller vid all radiologisk diagnostik men framför allt vid CT- och MR-undersökningar där man i realtid får fram ”råbilder” av undersökningen för en ”grov” omedelbar bedömning. Vid oklart fynd i bilderna avgör då en radiolog om behovet av en kompletterande bildtagning behövs. Komplettering med exv. kontrastmedel gör man ju då enklast när patienten ändå ligger på plats om detta då är möjligt. Om patienten lämnat röntgenavdelningen kallas patienten tillbaka, omedelbart eller vid ett senare tillfälle, beroende på ansedd prioritet för den diagnostik som utredningen avser.

Att komplettera bildtagningen får man således som patienten absolut inte ta som tecken för en allvarlig sjukdom! Många människor har utseendemässigt avvikande men fullt normala organ.

Att ögonfransarna darrar vid en MR-undersökning beror på det metalliska ämne som finns i flertalet mascara-sorter. Det kan även sitta rester av detta kvar sedan tidigare sminkning. Att andra muskler rycker till vid undersökningen beror oftast på nervositet, sättet och tiden man tvingas ligga still, mm. Om patienten får kontrastmedel kan även detta, dock mer sällan, ev. ge viss darrning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Bifynd vid MR

Kan man se om det finns ett aortaaneurysm vid MR av ländrygg och i så fall slår man väl larm om detta även om undersökningen görs med syfte att diagnosticera t ex ett diskbråck?

Vid en MR-undersökning av ländryggen är bildtagningen i stort sett helt riktad mot själva kotpelaren. Eventuellt kan man på bilderna ana delar av kroppspulsådern.
Vid all diagnostik så meddelar våra radiologer patientens ansvariga läkare om något mer avvikande patologi etc. ses på bilderna som inte primärt var avsedd att utreda. Detta kallas ”bifynd”. Till detta hör givetvis ett aneurysm av aorta… om detta ses på bilderna.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Besvär efter MR

Efter att ha gjort en MR-röntgen av ländryggen känns det som jag är överkörd av en ångvält. Benen är tunga och orkeslösa, ryggen, nacke och axlar är ömma. Jag är inte van att ha ont men har fått problem under våren.

Dessa besvär efter en MR är inget normalt för undersökningen.
Orsaken kan vara att du fått ligga still en längre stund i en för dig väldigt obekvämt läge. Någon annan specifik teknisk eller fysiologisk orsak kan vi inte ge som förklaring av dessa besvär.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR och fibromyalgi

Har nyligen genomgått MR undersökning av axel och bröstryggen. Har diagnosen Fibromyalgi. Dagen efter MR drabbades jag av ett mycket kraftigt skov i FM, det värsta jag haft.
Kan MR undersökningen ha påverkat FM? Hur i så fall? Mycket varmt väder påverkar mig negativ, min kropp mår dåligt av värme.

Vi har diskutterat detta med vår MR personal och dom har aldrig hört talas om dessa symtom vad gäller sambandet mellan MR och fibromyalgi.
Fibromyalgi är ju ett tillstånd som utlöses av en stor mängd faktorer bla. smärta och stress vilket då kan ha varit en orsak till det skov du fick i samband med undersökningen. På vilket sätt ev. tillförsel av kontrastmedel påverkar skoven för fibromyalgi kan vi inte heller svara på.

Nu kan man ju inte heller komma ifrån att MR trots allt endast använts för diagnostiskt bruk inom sjukvården sedan slutet av 80-talet.
Detta betyder forskningen kring ev. hälsoeffekter med magnetkameran och magnetismens påverkan fortfarande i mycket är i sin linda.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR med metall i handleden

Jag ska genomgå magnetröntgen för ländrygg och bröstrygg. I vänster handled har jag en skena inopererad efter ett handledsbrott för några år sedan.
Hur påverkas den av MR? Kan jag ligga med fötterna först i röret?

Skenan i din handled har ingen betydelse för MR-undersökningen. Bilderna av ryggen påverkas inte av denna.
Det går däremot inte av tekniska skäl ligga med fötterna först in i MR-apparaten om undersökningen avser både bröst- och ländrygg samtidigt.
När man undersöker bröstryggen måste man använda en sk. huvudspole runt skalle och hals för att få med de översta ryggkotorna i bröstryggen. Denna spole kan bara användas där patienten ligger med huvudet först in.

I Sverige (Sabbatsberg i Stockholm) finns MR-apparater med öppna sidor (öppen MR). Dessa är lämpliga för patienter med bla. svår klaustrofobi eller som är väldigt stora och inte får plats i en ”vanlig” MR. En nackdel med flertalet sk. öppen MR är fortfarande den dåliga upplösningen på bilderna samt att undersökningarna tar betydligt längre tid än en vanlig ”MR-tunnel” pga. den lägre effekten på magneten.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett