Polyp i gallblåsan

Jag mår dålig, jag har 7 mm polyp i gallblåsan , sover dålig, har ont under revbenet, illamående , kräkningar, ibland dyare och ibland förstämning.
Tarm och magsäck smärtor. Rapning som smakar ägg.
Jag mår så dålig men ingen läkare bestämmer operation och ingen hjälper mig med detta. Är mycket ledsen och har ont.

Ultraljud är den undersökningsmetod som lämpar sig bäst för initial undersökning av gallblåsan och gallvägarna. Det är även en snabb och enkel metod som tillsammans med kliniska fynd och blodprover ger en bra diagnostik. Så låt oss informera lite om ultraljudsdiagnostik av gallvägarna då vi inte vet vilka undersökningar du redan genomgått.

Det finns olika fynd i gallblåsan som avtecknar sig olika på ultraljudsbilden.
Cancer i gallblåsan exv. gallblåsecarcinom, visar sig ofta som en lokal eller allmänt oskarp defekt med infiltration och en förtjockad gallblåsevägg.
Polyper kan utgöras av adenomyomatos eller kolesterolos som är en ”vanlig” och benign polyp-liknande förändring i gallblåseväggen.

Ultraljud polyp i gallbåsans vägg
Ultraljud polyp i gallbåsan

En benign polyp i gallblåsan ska inte ge några symtom såvida polypen pga. dess lokalisation och storlek täpper till utgången på gallblåsan där patienten då riskerar cholecystit. Denna åkomma ger svullna gallväggar med symtom som ihållande smärtor i höger sida under revbenskanten (arcus), smärta vid inandning och rörelser, feber, mm.
Kräkningar efter en ”fettrik” måltid kan bero på hinder i gallblåsan som inte kan tömma ut galla till tarmen.
Sten i gallblåsan som täpper för utgången är en vanlig orsak till cholecystit.

Ultraljud gallblåsestenar
Ultraljud gallblåsestenar

Stenar och polyper kan se likadana ut på ultraljudsbilden men kan särskiljas av att patienten ändrar läge där en polyp då inte flyttar sig som en sten gör.
En mjuk väggpolyp ger ingen skugga i ultraljudsbilden så som en hård gallsten (som innehåller kalcium) gör.
Polyper över en viss storlek kan bli föremål för behandling med kirurgisk avlägsnande av hela gallblåsan (cholecystektomi) eller enbart enstaka polyper.

Idag används även ultraljudskontrast för att åskådliggöra kärlrika förändringar i organvävnad samt hur dessa laddas upp med kontrast som ger ännu säkrare diagnostik.
Ibland kan ultraljudet dock ge svårtolkade fynd då gallblåsans utgång kan skymmas av tarmar med luft i. Vid oklara fynd kan man ev. genomföra en kompletterande CT- eller MR-undersökning för bilddiagnostik av gallvägarna.
CT är dock sämre på att diagnostisera tumörer i extrahepatiska gallvägarna än vad ultraljudet är.

Gallvägsdiagnostik med ultraljud är en svår konst så hur säker diagnostik man får beror mycket på utövarens vana av ultraljudsdiagnostik. Men ser undersökande läkare ett fynd denne inte själv kan förklara så läggs detta fall oftast till rond med andra läkare och specialiteter för bedömning och ev. beslut om att gå vidare i utredningen.

Har du genomgått dessa undersökningar så är du väl undersök med en välgrundad bilddiagnostik. Går inte läkarna vidare med behandling av denna polyp just nu så finns det troligen ingen oro för detta.
Men vad anbelangar dina övriga besvär får väl dessa utredas vidare.

Har dina beskrivna besvär uppkommit efter du senast blivit undersökt, ändrat karaktär eller rent av förvärrats bör du uppsöka sjukvården för ny bedömning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se tidig emfysem på röntgen

Hur tidigt kan man se emfysem efter tex ett givet datum där olycka skett av farliga gaser!
Vilka regler gäller för den vården att upptäcka emfysem i tid!!

Definitionen av emfysem är stora luftblåsor som skapats av att väggarna runt lungblåsorna (alveroler) destruerats och skapat en större hålighet. Den totala ytan i lungorna som tar upp syre minskas på på sätt.
Emfysemhåligheterna kan ha en storlek från mindre än 1cm till några centimeter samt att involvera större delen av bröstkorgen.
Mycket stora emfysemhåligheter som upptar en större del av thorax kan på vanlig konventionell lungröntgen förväxlas med en pneumothorax.

På en vanlig lungröntgen ses emfysemblåsor först när de vuxit i storlek som är i ett senare skede av sjukdomen. En lindrig emfysem med små emfysemblåsor vara svår att se där man istället kan vägledas av bristen på distala små lungartärer ute i perifer lungvävnad med en samtida storleksökning av kärlen kring lunghilus. Andra tecken i den konventionella lungbilden som kan misstänkliggöra KOL och emfysem är uträtade diafragmavalv och ofta ett litet och smalt hjärta på sidobilden.

Datortomografi (CT) är den metod som har bäst sensibilitet för diagnostik av mindre emfysemblåsor i ett tidigare stadie men används inte generellt för diagnostik av detta då tillgängligheten till CT i allmänhet är begränsad.
CT kan dock bara konstatera att emfysem finns men inte avgöra hur stor del av lungorna som är drabbad.

KOL och emfysem ställs initialt genom kliniska symtom, spirometri och ev. en konventionell lungröntgen där man ev. kan bekräfta diagnosen.
Vid oklar klinisk diagnos eller oklara fynd (differentialdiagnostik) med en konventionell lungröntgen kan en CT göras för diagnostik samt att kartlägga blåsornas utbredning.

Det finns idag ingen screening-program för KOL så som det finns för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer, prostatacancer (PSA-prov), tjock- och ändtarmscancer och aortabråck på män. Det är därför upp till varje person att uppsöka sjukvården på eget bevåg om man misstänker sjukdom eller har symtom från lungor och luftvägar som indikerar en utredning.

Idag pågår studier med bla. magnetkamera (MR) för utredning av emfysemblåsor där man kan avgöra deras totala volym och därmed påverka på lungfunktionen.
Det finns även studier där patienten andas in ett ämne där man vid utandningen kan mäta hur mycket av ämnet som stannar kvar i lungorna och därmed kan man beräkna förekomsten av även små emfysemblåsor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vad ses på en CT-urinvägar

Vilka andra organ ser man vid en CT- urinvägar?

Man får en bra överblick på alla organ från strax nedom diafragmavalven (ovan njurarna) ner till urinröret vilket är området för urinvägarna som utgörs av njurar, urinledare och urinblåsa. Urinröret undersökes inte med datortomografi (CT).

CT-urinvägar med iv kontrast
CT-urinvägar med kontrast

Göres undersökningen utan intravenös kontrastmedel ses enbart de anatomiska strukturerna av bukens organ. Man kan då avgöra utseendet på de olika bukorganen men inte om det finns någon patologisk förändring eller funktionshinder såvida en ev. förändring är kalkrik (skelett, njurstenar, mm.) eller är så pass stor att den utgör en stor massa i buken eller deformerar organets normala friska utseende som då ses på bilderna.

Med kontrastmedel som injiceras i blodbanorna ses flertalet sjukliga förändringar bättre då patologiska strukturer ofta har en stor mängd nybildning av sjukliga små blodkärl som försörjer cellerna i den sjuka förändringen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Shuntventil och CT

Jag har en Codmanshunt sedan 2003. Skall genomgå lungröntgen, datortomografi, påverkas inställningen på min shunt av den röntgen? Jag vet att magnetröntgen gör det.

Codman-Hakin shunt

Inga shuntventiler, oavsett modell, påverkas av vanlig röntgenbestrålning vilket datortomografi (CT) är.
MR-undersökningar däremot kan medföra risker för justerbara shuntar som kan ändras i sin inställning av magnetfältet i magnetkameran vilket kan medföra att för mycket eller för lite likvor dräneras ut från ventriklarna.

Dessa modeller måste då kontrollera inställningen med vanlig röntgen efteråt.
Idag finns shuntmodeller utan programmerbar ventil vilka inte behöver kontrolleras efter en MR-undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntga lungorna ofta

Hur ofta kan man göra lungröntgen? Behöver man oroa sig över cancer från lungröntgen? Har behövt röntga mig flertalet ggr senaste tiden, hur hög risk är det att jag får cancer av detta?

Den individuella risken att drabbas av strålningsinducerad cancer är liten.
Visst erhåller patienten en högre sammanlagd organdos vid upprepade röntgenundersökningar. Det finns ju dock en orsak till att du behöver dessa återkommande röntgen-undersökningarna av lungorna.
Man ska alltid bedöma risker vs. nytta av en röntgenundersökning. Alternativet om man inte genomgår en röntgenundersökning, som är berättigad eller krävs för kontroll av effekten efter behandling, kan bli svår ohälsa.

Om man kan påvisa att ett organ skadats av ett stort antal röntgen-undersökningar visar sig denna stokastiska skada först efter 20-30 år. Sedan vet man inte om en framtida organskada (cancer) är strålningsinducerad (röntgen) eller man ändå hade fått denna cancer av en stor mängd andra fysiologiska/biologiska orsaker.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Panik inför CT

Jag får panik när jag ska göra röntgen av urinblåsan o annat efter blod i urinen.
Kan man inte istället åka in i bågen med fötterna istället för huvudet. Ingen läkare på vc kan svara. Har försökt 2 ggr men fixar det inte.

Om det är en datortomografi (CT) som du ska genomgå, så oss veterligen så åker man normalt sett igenom denna ”båge” (gantry) med fötterna före och huvudet och armarna som ligger upplagda ovanför huvudet hamnar under största delen av undersökningen utanför gantryt.
Eftersom lungorna troligen också ska undersökas vid samma tillfälle måste bildtagningen börja strax nedom hakan för att få med hela lungorna. Detta medför att ditt huvud då ligger mitt i gantryt eller alldeles i kanten av öppningen i gantryt. Denna tid du har huvudet en bit in i gantryt är kortvarig (2-3 minuter) under det bilder tas av lungorna.
Efter att lungorna röntgats ska du under de återstående bildserierna över buken och urinvägarna inte så långt in genom gantryt så att ditt huvud hamnar ”inne” i gantryt. Vid dessa återstående bildserierna ligger du en bra bit utanför med huvudet.

Värre än så är det inte…. vilket är lätt att säga för någon som står bredvid…
Be din remitterande läkare på vårdcentralen att skriva ut något lugnande läkemedel som du kan ta strax innan undersökningen startar. Glöm i så fall inte att fråga den aktuella röntgenkliniken om det är ok att ta en tablett strax innan undersökningen. Oftast behövs ingen fasta för denna typ av röntgen.

Fråga personalen inne på CT-rummet när du kommer dit om du kan få ”provåka” undersöknings-britsen fram och tillbaka genom gantryt innan så du får känna på hur det kommer att kännas när undersökningen väl startar på riktigt.

Din doktor kan även rådgöra med röntgenkliniken om det finns alternativa undersökningsmetoder för att erhålla en bra diagnos på dina besvär. En mycket stark indikation och avvägning för denna CT-undersökning kan föranleda att du erbjuds narkos för att klara av att genomföra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Cervixcancer som bifynd

Undrar bara kort och gott om man ser livmoderhalscancer och äggstockscancer på ct buk med intravenös kontrastvätska? Egentligen är frågeställningen endast lever/ blindtarm men kollar ändå röntgenläkaren alla andra organ?

Vid ett tidigt stadie av livmoderhalscancer (cervixcancer) då det egentligen är enbart celförändringar och inte invasiv växt i omgivande mjukdelar ses detta troligen inte med varken CT eller MR oavsett kontrastmedel då minsta storleken på synbar diagnostikbar förändring brukar ligga på ≥1cm. Magnetkamera och transvaginalt ultraljud är de diagnostiska metoderna som normalt lämpar sig bäst vid en inledande utredning.
MR klarar ofta bättre av att diagnostisera mindre tumörengagemang till omgivande organ än vad CT klarar.

Äggstockscancer (ovarialcancer) ses oftast med CT då denna form av cancer oftast ger symtom först när tumören växt till sig varför utredningen startar i ett relativt sent skede.
Vad gäller ovarialcancer ställs denna diagnos i de tidigare stadierna genom blodprov av cancermarkörer för denna typ av cancer samt invaginalt ultraljud.

Patienterna med dessa cancerformer får oftast genomgå en CT thorax/buk med intravenös kontrastmedel för att dels visualisera tumörutbredning lokalt men även kontroll av ev. fjärrmetastaser från tumören.

Vid granskning efter bilddiagnostik med CT och MR synas alla organ som ses på bilderna. Mest uppmärksamhet ägnas de organ som ingår i frågeställningen från  remitterande läkare. Med tanke på den stora mängd bilder som produceras vid en CT-undersökning detaljstuderas inte varje enskild bild vilket det inte finns kapacitet för. Därför är det viktigt med en klinisk väl framställd indikation och frågeställning från remitterande läkare. Dvs. din doktor.

KT. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Piercing

Jag ska göra en vanlig slätröntgen av höften, måste jag ta ut mina näspiercingar och ögonbryns piercing????

Nej du behöver inte plocka av kroppssmycken i metall såvida de inte sitter över den del av kroppen du ska röntga, Tex. navelsmycke om ländryggen ska röntgas med konventionell röntgen eller man ska genomgå en CT av buken då kan det bli störande bildartefakter (oönskad bildbrus).

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Herniografi

Jag har fåt remiss från kirurgen till CT herniografi. Det gäller om oklart ljumskbråck. Varför gjorde dom CT krystning utan kontrast medel?

Äldre herniografi

Tidigare gjordes en radiologisk herniografiundersökning genom nålpunktion av bukhinnan varefter radiologen injicerad jodkontrastmedel i bukhålan. Patienten fick sedan krysta medan röntgenbilder togs från olika vinklar och vid ljumskbråck syntes en utvidgning av tarmen genom ljumskligamentet.

CT-buk med kontrast i tarmarna

Numera göres denna undersökning med ultraljud, MR eller CT (datortomografi) vid oklara fall. Flertalet ljumskbråck kan diagnostiseras genom kliniska fynd.
En CT-herniografi göres inledningsvis utan kontrast vare sig intravenöst eller då patienten dricker kontrastmedel. Oftast kan radiologen enkelt se ett ljumskbråck när patienten krystat under själva bildtagningen.

Vid fortsatt oklara fynd bildmässigt kan undersökningen göras om efter att patienten druckit kontrastmedel och ev. intravenös kontrast för att utesluta annan patologi. Tarmarna innehåller då kontrastmedel som bildmässigt avbildar tarmens utvidgning vid krystning.

Ultraljud är också en bra diagnostisk metod där även differentialdiagnos (annan orsak till besvär med liknande symtom) kan ställas.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Värme av kontrast

Jag var nyligen på en datortomografi och fick jod baserad kontrastvätska.
Min fråga, som jag inte hittat något svar på i Internet.
Varför får man denna känsla av värme som sveper som en slöja över en, från huvudet till benen? Vad är det som händer i blodet/kroppen när man får denna känsla?

Den exakta fysiologiska orsaken till denna värmekänsla i kroppen vet man inte men det finns en teori och konklusion.

Vissa kontrastsorter (Omnipaque) är lätt hypertona vilket betyder att dom har något högre osmolalitet mot blodplasma. Denna högre halt av saltpartiklar (osmolalitet) i kontrastmedlet medför att vätska dras från extracellulära vävnad ut till blodbanorna vilket medför en vasodilatation (kärlvidgning) genom en ökning av plasmavolymen. Äldre typer av kontrastmedel med högre osmolaritet kunde resultera i en volymökning av plasman på 20-30%.
Vid injektionen av en större bolusdos (lätt) hyperton jodkontrast kan detta medföra en viss värmekänsla eller ibland smärta när blodkärlen vidgas. Tiden för en normalisering av plasmavolymen kan vara 15-30min.

Lågosmolära kontrastsorter (Visipaque) som är helt isoton mot blodplasma medför oftast inte denna värmekänsla som riskerar att patienten rör sig omedvetet vid kontrastinjektionen pga. värmekänslan vilket då kan medföra rörelseartefakter i bildmaterialet.

Graden av värmekänsla i olika kroppsdelar beror således mycket på om kontrasten är hyperton men även mängden kontrast som injiceras samt koncentrationen av jod i kontrastvätskan.
Många känner av en värmekänsla vid en kontrastinjektion men inte så att dom upplever allt för mycket obehag av denna värmekänsla.

Nu kommer säkert en fråga varför man då inte alltid använder lågosmolär kontrastmedel? Anledningen är ekonomisk då det är dyrare att köpa in dessa lågosmolära kontrastmedel. Med tanke på de MYCKET stora volymer kontrastmedel som går åt idag på landets CT-enheter blir detta en mycket stor sammanlagd kostnad.

Kim T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024