Kärlröntgen

icon_mini_faq Undrar om det går att röntga stora kretsloppet för att se om det finns förträngning på annat sätt än genom att gå in i kärl (angio)?

Vad heter en sådan undersökning i såfall?

icon_mini_register Jovisst går det tekniskt att avbilda hela kretsloppen. Detta kan man göra med magnetkameran men generellt gör man det aldrig. Det är ingen praktiskt genomförbar undersökning pga. tidsåtgången samt det merarbete det ger att kartlägga hela kretsloppet.
Problemområde i kroppen där blodförsörjningen anses vara orsaken brukar visa sig i form av smärta, sår, etc. Generellt ska man då inrikta diagnostiken på detta område.

Magnetkameran används generellt för diagnostik av valda blodkärlsavsnitt. Vid ev. förträngningar kan man därefter, vid behov, gå vidare med angiografi (interventionell kärlröntgen) för mer noggrann kartläggning av specifika blodkärl samt ev. åtgärd (ballong-dilatation) av förträngningar.

Mvh

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett

Kärlröntgen

icon_mini_faq Er det farlig å ta angiografi? er det bivirkninger?

icon_mini_register Den vanliga angiografin sker oftast med “konventionell” röntgenteknik, dvs där röntgenbestrålning förkommer. Här är riskerna de samma vid all exceptionellt stor röntgenexponering. Se våra sidor om teknik och biologiska effekter på vävnader och organ.
Idag används även magnetkamera (MR) för rena diagnostiska undersökningar. Dvs. undersökningar där inga interventionella åtgärder (ingrepp/behandling) sker.
Gemensamt för båda teknikerna är att kontrastmedel måste andvändas för att åskådliggöra blodkärlen.
All konrastmedel har viss skadlig effekt på organ och vävnad. Omfattningen av detta beror på ev. allergi, diabetes, nedsatt njurfunktion, ålder, mfl. faktorer. Ev. risker med själva undersökningsförfarandet beror främst på vilka åtgärder (interventioner) som göres samtidigt i behandlande syfte.
Det finns alltid en viss risk med att ha främmande föremål inne i blodbanan. Små proppar kan lossna och sätta sig längre distalt. Efterföljande blödningar kan ske i punktionsstället. Mm, mm.
Dock genomgår man ingen interventionell angio (konventionell) utan orsak. Här får man återigen bedömma nyttan gentemot ev. risker med undersökningen.
Fördelarna är dock oftast stora då de flesta ingrepp trots allt ger ett lyckat resultat med högre efterföljande livskvalité.

icon_mini_profile K. T.  rrgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024