Vad visar en CT-skalle

Vad visar en CT av skallen?

En CT-skalle är framför allt en snabb, enkel och ”billig” undersökning.

Denna metod används vid akuta undersökningar där ett snabbt resultat krävs eller där patienten inte kan ligga stilla en längre stund.
Är frågeställningen exv. blödning eller infarkt körs alltid en CT av skallen.
En akut CT-skalle görs utan kontrastmedel i det initiala skedet för att få en snabb diagnos.
Infarkter är mer svårbedömda de första timmarna efter det akuta insjuknandet.
Om behov finns, vid granskning av bilderna, att komplettera med kontrastmedel göres en ny CT omgående eller vid ett senare tillfälle.

CT’n avbildar hjärnans alla olika strukturer mer eller mindre bra.
Våra radiologer tittar mycket på symetrin i skallen, dvs. båda hjärnhalvorna ska se ”nästan likadana” ut. Likaså ska det inte förekomma förskjutningar av hjärnans massa som är relativt vanligt vid div. patologiska processer häri.
Använder man intravenös kontrastmedel framhävs oftast blodkärlsrika patologiska processer bättre. Även skallens blodkärl ses relativt bra med kontrast.
Idag görs även sk. perfusions-CT med ”vanliga nya” CT-maskiner där man kan diagnostisera ev. ischemiska (blodbrist/nedsatt blodflöde) områden i hjärnan med hjälp av kontrastmedel.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sett benö på CT

 Har idag fått svar efter datortomografi av ett knä, i svaret står det, …bekräftar att det är en ben-ö man ser, det ser helt snällt ut.
Vad kan det vara som är snällt? Det kan ju inte vara smärtan…

 Man menar att benö är godartad.
Den ger inte heller några symtom så din smärta har med annat att göra.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad ses förutom levern vid CT…

 Pga smärtor i magen och förändringar inom levern har jag varit på CT, CT PET, magnetkameraundersökning av levern, samt ultraljud levern. Undersökningarna har pågått i ca 40 dagar och jag har mått minst sagt DÅLIGT under tiden. Har under väntetiden väldigt tydliga smärtsamma punkter i bröstbenet samt på andra ställen i bröstkorgen (på/i revbenen), även lite öm svullnad vid ett revben som liksom strålar ut i höger bröst.
Mina frågor är: kan man efter dessa undersökningar även se eventuella förändringar i bröstkorgen alltså skelettet, eller måste det till ytterligare undersökning för att utesluta ev. förändringar just där? Ser man även om det finns förändringar i brösten alltså bröstkörtlar?

 Ultraljud av levern visar vare sig skelett eller bröstkörtlar.
Om CT av levern inriktas specifikt mot just levern kan man inte bedömma bröstkorgen då denna inte är med på bilderna.
PET-CT av kroppen kan visa såväl tumörer som dottersvulster (metastaser) i bröst och skelett om de inte är allt för små.
Det låter som om du är mycket välundersökt när det gäller din lever och man är säkert lyhörd även för dina nytillkomna besvär.
Jag föreslår att du diskuterar dina funderingar med din behandlande läkare som vet mer exakt vad som undersökts och med vilka frågeställningar.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Skiktröntgen av båtbenet

 Har problem med båtbenet i vänsterhand. Blir ej bra. ”Vanlig” röntgen visade ingenting, så jag fick en remiss för magnetröntgen. Dock rörde jag mig för mycket, gjorde några försök, så jag var tyvärr tvungen att ge upp.
Frågan är då om det går bra att använda skiktrönten för att röntga mitt båtben (som ett alternativ)?

 Om man letar efter en ren skelettskada kan datortomografi (skiktröntgen) var ett alternativ.
Om man istället vill titta efter mjukdelsskador eller benmärgsödem krävs en MR-undersökning (magnetkamera).
Din doktor kan svara på vad som kan vara aktuellt för dig.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svårt att dricka kontrast

Jag har fått tid för CT buk med iv kontrast. Min fråga är hur mycket kontrast ska man dricka??? Kan man varva kontrasten med t.ex saft??? Jag har väldigt svårt att dricka kontrast, finns det inget annat sätt att få kontrasten i sig???

Den kontrast som patienten dricker innan en datortomografi (CT) av buken består av 20ml kontrastmedel, 20ml Sorbitol samt 1 liter vatten.
Denna 1 liters blandning ska normalt då fördelas och drickas under 1 timmes tid innan undersökningens start. Har patienten tunntarmsstomi halveras denna mängd.

Blandningen smakar enligt de flesta inte så illa. Man kan oftast provsmaka vid ”serveringen” för att avgöra smaken. Det går bra att blanda denna kontrastblandning med tex. citron-essens eller vanlig klar saft om man tror sig inte klara att dricka kontrastblandningen ”naturellt”.
En absolut sista utväg är att få en magsond satt via näsan för att distribuera kontrasten denna väg direkt till magsäcken eller tarmen. Men denna metod är klart mycket mer obehagligt än att dricka kontrasten på normalt sätt.

Om det, efter att du trots allt försökt och druckit en större del av denna blandning, står dig ”upp i halsen” brukar vi ändå vara nöjda och kan genomföra undersökningen.
Så ta med dig någon god saftsort hemifrån, blanda och försök dricka i lugn takt…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid många CT-skalle

Jag har crohns sjukdom plus epilepsi efter en skalloperation. Mina sjukdomar gör att jag alltsom oftast måste genomgå röntgen. CT-buk/skalle. Sist så försökte jag förhandla mig till att de gjorde ett utltraljud på magen, men det blev iaf. en CT.
Skallen är det meningen att man ska följa upp med MRT. Men emellanåt slår jag huvudet vid ett ep-anfall, och då hamnar jag i CT´n likt förbaskat. Anledningen att jag hlest vill slippa CT är självklart strålningen. Så min fråga är, är min stålningsfobi befogad i mitt läge?

Du löper en förhöjd risk att drabbas av en cancersjukdom till följd av dina röntgenundersökningar.
Nu vet jag inte hur många undersökningar du råkar ut för, så du får själv korrigera mina siffror. Om du är med om fyra CT-buk och fyra CT-skalle varje år under en tjugofemårsperiod (totalt 100 CT-buk och 100 CT-skalle), så ökar risken för att du ska avlida i en cancersjukdom med ungefär 5%-enheter.
I medeltal avlider 20% av oss i någon form av cancersjukdom (orsakat av annat än röntgenstrålar), men i ditt fall blir sannolikheten nu totalt 25%. Man kan också uttrycka sig att sannolikheten är 95% att ditt liv inte kommer att förkortas till följd av röntgenundersökningarna. Tvärt om är det nog så att tack vare röntgenundersökningarna kommer såväl livslängd som livskvalitet att påverkas till det bättre.

Dock, kan röntgenundersökningarna ersättas av MRT eller ultraljud, utan att man tappar i diagnostisk kvalitet, är det så klart att föredra. Men även om du hamnar i CT:n emellanåt, så är strålningsriskerna ändå ganska begränsade.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Varför kompletterande röntgen

Jag har varit på datortomografi av buk och fått svar att jag har en sannolikt godartad tumör på levern och skall återkomma för ytterligare rtg-undersökning.
Vad innebär det, kan det var malignt också?

Skriver man ”sannolikt godartad” är det också förmodligen så men det kan dock finnas en liten risk att förändringen istället trots allt kan vara mer elakartad.
För att vara säker i en ställd diagnos kompletterar man med ytterligare röntgenundersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-skalle och graviditet

Jag är en 18 årig tjej, i december röntgade jag käkarna med datortomografi, sedan har jag även röntgat ryggen och nacken i februari och sedan igen ryggen och nacken i mars. Jag har lidit av en kraftfull huvudvärk de senaste 4 månaderna, därför bad jag min doktor att skriva en remiss till röntgen, och nu ska jag få en datortomografi röntgen av skallen. Jag är bara rädd att det blir för många strålningar under en sådan kort tid? Kan detta vara farligt?

Riskerna med röntgenstrålning är, jämfört med andra risker, trots allt inte speciellt stora. Men även små risker bör undvikas om detta är möjligt. Därför måste två villkor vara uppfylla för att få röntgenundersöka patienter. För det första ska man kunna motivera undersökningen, det vill säga att det troligen är sämre för patienten att avstå undersökning jämfört med att göra den. Avstår man från röntgenundersökningar finns ju risken att man inte i tid upptäcker en eventuell sjukdom, och att risken med att denna inte upptäcks är större än risken med röntgenundersökningen. För det andra ska man inte använda mer röntgenstrålning än vad som behövs för att kunna ställa en korrekt diagnos, det vill säga, man ska optimera användningen av röntgenstrålningen.
Uppfyller man ovan två villkor är röntgenundersökning till nytta för patienten, och risken minimeras så långt som det är möjligt.

Även om du tycker att du gör många röntgenundersökningar på kort tid så påverkar inte den korta tiden risken. Om alla dina undersökningar görs under en och samma dag eller utdraget under flera år, så blir den sammanlagda risken lika i de bägge fallen.
Den sammanlagda risk som dina röntgenundersökningarna medför är liten. Som en hjälp att bättre förstå storleken på risken kan man jämföra den och uttrycka den på lite olika sätt. Röntgenstrålningen som du utsätts för motsvarar ungefär två till tre års naturlig bakgrundsstrålning (sök mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Om man röker 20 cigaretter per dag, räcker det att man röker i två till tre veckor för att risken med rökning ska motsvara den risk som dina sammanlagda röntgenundersökningar innebär. Åker man bil finns ju alltid en risk att omkomma i en trafikolycka. Risken med dina undersökningar motsvarar risken med några hundra mils bilåkande.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Risker med kontrastmedel

Jag ska ha datortomografi undersökning med kontrast (gäller halsen), jag hörde en historia om en kvinna som dog under undersökningen då hon fick allergisk reaktion av kontrasten. Borde jag vara orolig ? Är det 100 % säkert?

Med tidigare sk. ”högosmolära” kontrastmedelsorter (mer än 20-25 år tillbaka) var det vanligt med obehagliga biverkningar och allergiska reaktioner. Med dagens ”moderna” låg- och isoosmolära jodkontrastmedel finns en väldigt små risker för några svårare allergiska effekter.
Risk finns dock alltid för någon form av reaktion om man som patient har disposition för de riskfaktorer som finns vid användandet av jodhaltig kontrast. Riskfaktorer för en ev. allergisk reaktion är bla. viss födoämnesallergi mot mat med jod i (jordgubbar, skaldjur, rödbetor, mm.) och svårare astma. Riskfaktorer är även bla. nedsatt njurfunktion, dehydrerad (utorkad) och äldre personer vilka faktorer inte ger någon allergisk reaktion utan har en ev. påverkan av själva njurfunktionen efteråt. Har en patient riskfaktorer, oavsett vad, behandlas dessa innan undersökning göres med kontrastmedel för att minimera den ev. negativ effekt av kontrast som trots allt finns. Alternativet är även att göra undersökningen utan kontrastmedel eller med annan diagnostisk metod där då inte kontrastmedel ingår.

Vi kan aldrig garantera 100% att någon form av reaktion inte uppstår vid kontrastinjektion. Risken anses dock generellt väldigt liten.
Om en allergisk reaktion trots allt uppstår i samband med kontrasttillförsel behandlas detta på plats. Den vanligaste, men trots allt ovanligt, reaktionen är lättare sk. urtikaria (nässelutslag). Denna biverkning kommer då oftast omgående då kroppen utsätts för en snabb och hög exponering av jodkontrasten som sprutas direkt in i blodet. Det kan dock även dröja innan dessa utslag slår ut t.ex. när patienten senare kommit hem.

Hur som helst så ger vi kontrast vid undersökningar enbart där detta krävs för att erhålla en säker och bra diagnostik. Vad vi vet har ett dödsfall aldrig inträffat hos oss pga. akut kontrastmedelsreaktion. Det kan mycket väl ha hänt på andra kliniker för 20-30 år sedan med äldre kontrastmedelsorter. Om någon, mot förmodan, idag dör vid användandet av kontrastmedel kan detta troligen då kopplas till andra orsaker baserad på mycket instabil sjukdomstillstånd vid undersökningstillfället.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Missa tumör utan kontrast

Jag är lite orolig för min mamma, som mått dåligt ett tag. Hon har trott att hon en hjärntumör, och fick göra en ct-skalle utan kontrast och i svaret stod det att allt såg bra ut. Hennes husläkare har gjort neuroligisk underskning också och den var bra, men både jag och min mamma kan inte släppa tanken, då vi läst att man kan missa tumörer i hjärnan om man inte använer kontrast. Stämmer det???? Ska vi be att hon ska för göra om den med kontrast eller annan röntgen???

Som vi nämnt tidigare så är ingen enskild undersökningsmetod 100%-ig. Röntgen ska ses som ett komplement till de kliniska undersökningarna för att nå upp till nästan 100%. Många får även aldrig en klar diagnos som kan förklara symtom och krämpor trots en stor mängd undersökningar och tester. Så är det…
Om alla undersökningar visar på ”normala” förhållanden måste man nog acceptera detta. Om symtom eller besvär inte ändrat karaktär finns troligen inget fog för komplettera gjord röntgenundersökning. Men detta är något ens egen läkare ska ta ställning till. Det kan ju finnas andra typer av undersökningar som kan bli aktuella.

Våra radiologer beslutar hur röntgenundersökningen ska genomföras med ledning av frågeställning, symtom, sjukhistoria, mm. som remittenten (patientens doktor) angett i remissen.Vid oklarheter i remisstexten eller vad gäller val av undersökning, ev. önskemål om utförande,  metod, etc. tas kontakt med remittenten för diskussion.
Alla våra undersökningar har definitioner av metodval efter hur frågeställningen är formulerad, vilka organ, förstagångsundersökning, återkommande kontroller, barn, mfl. urval. Utifrån dessa beslutar radiologen om typ av röntgenundersökning samt tillvägagångssätt. Givetvis kan radiologen åsidosätta och ändra en ”standardmetod” för en frågeställning eller organ om så anses behövas för att erhålla en diagnos.

Dagens CT-maskiner är så pass bra att man erhåller mycket bra bildmaterial för en säker diagnostik oavsett tillförsel av kontrastmedel eller inte.
Vi strävar även alltid efter att undersökningen ska genomföras på ett säker tillvägagångssätt för patienten. Finns alternativ undersökningsmetod istället för röntgenbestrålning och kontrastmedel, för att erhålla en diagnos, är detta att föredra.

Trots allt kan röntgenbestrålning vara ohälsosamt samt att kontrastmedel påverkar njurarna.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024