{"id":7689,"date":"2017-01-15T13:51:19","date_gmt":"2017-01-15T12:51:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/?p=7689"},"modified":"2026-01-05T00:15:08","modified_gmt":"2026-01-04T23:15:08","slug":"ogonproblem-med-karotisstenos","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/ogonproblem-med-karotisstenos","title":{"rendered":"\u00d6gonproblem med karotisstenos"},"content":{"rendered":"

\"\"Jag m\u00e5ste f\u00e5 ett r\u00e5d fr\u00e5n kunnigt folk f\u00f6r som det nu \u00e4r, k\u00e4nns det som att jag \u00e4r utsl\u00e4ngd p\u00e5 soptippen f\u00f6r man anser mig f\u00e4rdigutredd och d\u00e5 \u00e4r det tydligen s\u00e5 att jag i lugn o ro f\u00e5r inv\u00e4nta d\u00f6den.
\nKortfattat: Slank, r\u00f6k o spritfri 70+ \u00e5rig man med perfekt kondition som aldrig varit p\u00e5 sjukhus f\u00f6rr\u00e4n hos k\u00f6rkortsdoktorn och fick reda p\u00e5 att jag hade ett pipljud p\u00e5 hj\u00e4rtat. Samma \u00e5r i bytte man hj\u00e4rtklaff (Gris).
\nSedan dess har h\u00f6ger \u00f6ga slocknat med tydliga symptom p\u00e5 TIOR. Ena halspuls\u00e5dern var igenslaggad till 80 procent och det gjorde att det borde varit andra \u00f6gat och inte h\u00f6gra som slocknar.
\nIngen utreder mig l\u00e4ngre. Varf\u00f6r erbjuder man mig inte halspuls\u00e5deroperation och varf\u00f6r har jag inte r\u00f6ntgats p\u00e5 \u00f6ver 2 \u00e5r fast mitt \u00f6ga slocknar titt som t\u00e4tt. Jag har ocks\u00e5 forsande vatten i b\u00e5da \u00f6gonen som inte har med \u00f6gonen att g\u00f6ra. Jag tror att b\u00e5da problemen kommer fr\u00e5n f\u00f6r lite syresatt blod till hj\u00e4rnan, men det v\u00e4grar l\u00e4karna medge.
\nJag f\u00e5r ocks\u00e5 r\u00e4tt ofta vandrande getingsticksliknande sm\u00e4rtor i armh\u00e5lorna ner till armb\u00e5garna i b\u00e5da armarna men aldrig samtidigt. L\u00e4karna bara ruskar p\u00e5 axlarna. \u00c5ldersdiskriminering k\u00e4nns det som.
\nHj\u00e4lp innan jag segnar ner d\u00f6d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"Stenos<\/a>

Stenos i inre halsart\u00e4ren<\/p><\/div>\n

TIA-attack kommer ofta efter att fragment (embolier)<\/span> fr\u00e5n f\u00f6rtr\u00e4ngning (stenos)<\/span> i halsart\u00e4ren (carotis)<\/span> eller fr\u00e5n en defekt och dysfunktionell hj\u00e4rtklaff som ”spottar” embolier (blodpropp)<\/span>. Denna emboli kan d\u00e5 flyta med blodet upp i hj\u00e4rnan, hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl eller andra delar av kroppen.
\nDet kan s\u00e5ledes mycket v\u00e4l lossnat embolier fr\u00e5n hj\u00e4rtklaffen sedan tidigare eller i samband med operationen som d\u00e5 hamnat uppe i skallen som en emboli. Embolier fr\u00e5n en hj\u00e4rtklaff i hj\u00e4rtats v\u00e4nstra del kan flyta med blodstr\u00f6mmen fr\u00e5n hj\u00e4rtat och fastna var som helst i kroppens art\u00e4rsystem. Detta betyder att en emboli fr\u00e5n hj\u00e4rtat mycket v\u00e4l f\u00f6ljt med blodet upp i n\u00e5gondera halsart\u00e4r, \u00e4ven upp i den ”bra sidan” av halsen och d\u00e4refter fastnat i n\u00e5gondera art\u00e4r som blodf\u00f6rs\u00f6rjer denna hj\u00e4rnhalvan. Var en emboli till slut fastnar i hj\u00e4rnan \u00e4r ett lotteri d\u00e4r ”skadorna” an denna beror p\u00e5 var s\u00e4tter sig och vilka delar av hj\u00e4rnan den p\u00e5verkar. F\u00f6rmaksflimmer utg\u00f6r en h\u00f6g risk f\u00f6r embolism i hj\u00e4rtatklaffen och d\u00e4rav risk f\u00f6r TIA eller infarkt.<\/p>\n

Embolier fr\u00e5n halsens art\u00e4rer hamnar d\u00e4remot alltid i den hj\u00e4rnhalva som denna sidas halsart\u00e4rer f\u00f6rs\u00f6rjer med blod och s\u00e5ledes ger neurologiska symtom p\u00e5 motsatta sida av kroppen. Det kan mycket v\u00e4l lossna embolier fr\u00e5n en sida med en mindre stenos i halsart\u00e4ren medan en mycket t\u00e4tare stenos p\u00e5 andra sidans halsart\u00e4r utg\u00f6rs av en stabil k\u00e4rlf\u00f6r\u00e4ndring som inte skickar iv\u00e4g n\u00e5gra embolier.<\/p>\n

\u00d6gonens k\u00e4rl och nerver passerar genom den sk. synnervskopplingen. Denna passagepunkt framf\u00f6r hypofysen kopplar olika synf\u00e4ltsdelar i \u00f6gats bakre del till olika hj\u00e4rnhalvor. Detta betyder att f\u00e5s en infarkt i n\u00e5gondera hj\u00e4rnhalva s\u00e5 p\u00e5verkas inte alla \u00f6gonens nerver utan det finns vissa synf\u00e4lt kvar i b\u00e5da \u00f6gonen. S\u00e4tter sig en emboli d\u00e4remot i n\u00e5gondera sidas \u00f6gonart\u00e4r (arteria ophthamica)<\/span> blir man permanent blind p\u00e5 detta \u00f6ga.<\/p>\n

TIA-attacker ska utredas om symtomen inte g\u00e5r tillbaka inom en vecka. Initial metod f\u00f6r diagnostik \u00e4r ultraljud samt datortomografi (CT)<\/span> av halsart\u00e4rerna.
\nGenerellt \u00e5tg\u00e4rdas karotisstenoser enbart om de ger kvarvarande symtom. Desto sv\u00e5rare symtom eller t\u00e4tt \u00e5terkommande TIA-attacker desto mer akut \u00e4r det f\u00f6r en behandling.
\nTidigare behandlades m\u00e5nga av dessa f\u00f6rtr\u00e4ngningar med endovaskul\u00e4r teknik d\u00e4r man via ljumskart\u00e4ren g\u00e5r upp i den aktuella halsart\u00e4ren med en kateter och placerar ett metallstent som h\u00e5ller f\u00f6rtr\u00e4ngningen utsp\u00e4nd. Denna metod kunde medf\u00f6rda risker med att fragment lossnade, d\u00e5 man f\u00f6rde upp en kateter eller ledare (metalltr\u00e5d)<\/span> i den aktuellahalsart\u00e4ren. Placerade stent i halsart\u00e4ren kan \u00e4ven efter en tid trombotiseras och d\u00e5 utg\u00f6ra en risk f\u00f6r nya embolier upp i hj\u00e4rnan. Numera \u00e5tg\u00e4rdas d\u00e4rf\u00f6r de flesta halsart\u00e4rstenoser kirurgisk s\u00e5vida stenoserat k\u00e4rlsegment inte \u00e4r \u00e5tkomliga med kirurgi varf\u00f6r man d\u00e5 ev. v\u00e4ljer en endovaskul\u00e4r metod med stent.<\/p>\n

Varf\u00f6r du inte f\u00e5r \u00e5terkoppling och uppf\u00f6ljning av dina problem kan vi inte svara p\u00e5 utan du m\u00e5ste f\u00e5 klara besked av din egen doktor. Utredningar av TIA-attacker h\u00e5lls i regel av neuro-stroke enheter p\u00e5 sjukhus. Man kan i de flesta regioner skicka in en ”egenremiss” till en valfri specialitet (neuromottagningen)<\/span> p\u00e5 n\u00e4rmaste st\u00f6rre sjukhus som d\u00e5 handl\u00e4gger din beg\u00e4ran\/f\u00f6rfr\u00e5gan om en utredning samt ev. behandling. Prova detta…<\/p>\n

\"\"K.T. rtgssk
\nR\u00f6ntgen Helsingborg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag m\u00e5ste f\u00e5 ett r\u00e5d fr\u00e5n kunnigt folk f\u00f6r som det nu \u00e4r, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,12],"tags":[97,60,24],"class_list":["post-7689","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-annat","category-kaerlrontgen","tag-komplikation","tag-skalle","tag-undersokning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7689","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7689"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7689\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7689"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7689"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}