![\"\"](\"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-content\/uploads\/2008\/12\/icon_mini_faq.gif\"){kind=icon}
En CT \u00e4r gjord och DAI \u00e4r konstaterad, vilket misst\u00e4nktes men vad vi f\u00e5tt h\u00f6ra fr\u00e5n specialisterna n\u00e4r personen i fr\u00e5ga l\u00e5g i i Uppsala \u00e4r det en MR som kan konstatera hur omfattande skadorna \u00e4r och vilka omr\u00e5den, varf\u00f6r g\u00f6r man inte en MR?<\/p>\n
I stort alla traumatiska skallskador unders\u00f6ks initialt med datortomografi (CT)<\/span>\u00a0som rutin. Valet av denna metod beror bla. p\u00e5 \u00a0tidsfaktorn. En snabb diagnostik av skallskador och akuta patologiska tillst\u00e5nd i hj\u00e4rnan (hj\u00e4rnkatastrof\/stroke)<\/span> \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r hur bra efterf\u00f6ljande behandling blir.<\/p>\n MR \u00e4r mycket riktigt en mer sensitiv (k\u00e4nslig)<\/span> metod f\u00f6r att avbilda mjukdelarna i hj\u00e4rnan \u00e4n CT. Denna metod anv\u00e4nds oftast i f\u00f6rl\u00e4ngningen av utredningen d\u00e5 man inte funnit n\u00e5gon patologi med CT eller f\u00f6r att mer noggrant diagnostisera en patologisk utbredning i hj\u00e4rnan. Numera finns dMRI eller diffusion tensor imaging som genom vattenmolekylernas r\u00f6relse l\u00e4ngs nervfiberna kan kartl\u00e4gga funktionen av nervbanor i den vita substansen. S\u00e5ledes bra vid diagnostik av bla. MS d\u00e4r axonerna kring nervtr\u00e5darna \u00e4r defekta. dMRI \u00e4r \u00e4ven en mycket bra metod f\u00f6r att bed\u00f6ma typ av hj\u00e4rntum\u00f6rer. Det finns ingen vedertagen behandling f\u00f6r patienter med DAI utan man inriktar sig ofta p\u00e5 att minska ev. senare komplikationer som beror p\u00e5 denna hj\u00e4rnskada. Man har alltid r\u00e4tt att f\u00e5 fullst\u00e4ndig information om en sjukdom, behandling, kommande \u00e5tg\u00e4rder och unders\u00f6kningar, mm. av sin doktor s\u00e5 ta ett samtal med denna.<\/p>\n En CT \u00e4r gjord och DAI \u00e4r konstaterad, vilket misst\u00e4nktes men vad vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,5],"tags":[154,60,24],"class_list":["post-7185","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ct","category-mr","tag-diagnostik","tag-skalle","tag-undersokning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7185","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7185"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7185\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7185"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7185"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7185"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-content\/uploads\/2008\/12\/icon_mini_register.gif\"){kind=icon}
DAI (Diffus Axonal Skada)<\/span> \u00e4r en axonskada som oftast uppkommer efter en skallskada (trauma)<\/span>. DAI skador \u00e4r ofta lokaliserade l\u00e4ngs hj\u00e4rnans medellinje. Vid trauma mot skallen f\u00f6rskjuts \u00f6verg\u00e5ngen mellan gr\u00e5 och vitsubstans vilket medf\u00f6r flertalet skador p\u00e5 de sm\u00e5 blodk\u00e4rlen i omr\u00e5det. DAI kan vara sv\u00e5r att st\u00e4lla enbart med en CT unders\u00f6kning. D\u00e4remot kan man ev. urskilja flertalet sm\u00e5bl\u00f6dningar samt \u00f6dem runt skadorna som kan talar f\u00f6r att det \u00e4ven finns p\u00e5 axonskador (DAI)<\/span>.<\/p>\n
\nDAI kan mycket v\u00e4l diagnostiseras efter symtom som ofta finns kvar l\u00e5ng tid efter skalltraumat. DAI finns i varierande grader d\u00e4r symtomen skiljer sig fr\u00e5n milda knappt k\u00e4nnbara till livshotande symtom.<\/p>\n
\nFramf\u00f6r allt kan denna teknik diagnostisera syrebrist i hj\u00e4rnan n\u00e4stan i samband med att en hj\u00e4rnskada uppst\u00e5r. Det klarar inte datortomografi (CT)<\/span>.<\/p>\n
\nEn diagnostik utifr\u00e5n symtomen samt en CT som visar p\u00e5 \u00f6dembildning kring en traumatisk skada ger troligen diagnosen DMI.
\nEn MR ger troligen samma diagnos utan att denna kan p\u00e5verkar behandlingen. Tillg\u00e5ngen till unders\u00f6kningar med magnetkamera (MR)<\/span>, p\u00e5 de olika sjukhusen idag, \u00e4r ofta begr\u00e4nsad. Denna person i fr\u00e5ga kommer troligen \u00e4nd\u00e5 att genomg\u00e5 ett flertal MR-unders\u00f6kningar av hj\u00e4rnan inom sin tid i ett led i utredning samt diagnostik av ev. f\u00f6ljdkomplikationer till skadan.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-content\/uploads\/2008\/12\/icon_mini_profile.gif\"){kind=icon}
K.T. rtgssk
\nR\u00f6ntgen Helsingborg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"