{"id":7419,"date":"2025-12-19T15:38:51","date_gmt":"2025-12-19T14:38:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/?page_id=7419"},"modified":"2026-02-08T18:46:19","modified_gmt":"2026-02-08T17:46:19","slug":"backup-lexikon","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/backup-lexikon","title":{"rendered":"Terminologi"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"
\n<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"
\n<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

<\/a><\/b>A<\/strong><\/a><\/p>\n

A-C-led<\/strong>: f\u00f6rkortning av akromio-clavikular led. Leden mellan skulderblads kammens utskott (kr\u00e5kn\u00e4bben) och nyckelbenet.
\nAbdomen<\/strong>: bukh\u00e5la
\nAbnorm<\/strong>: onormalt
\nAbscess<\/strong>: begr\u00e4nsad varansamling inom h\u00e5lighet.
\nAbstrahera<\/strong>: avskilja
\nAcidos<\/strong>: f\u00f6r h\u00f6g halt sura \u00e4mnen i organen som ger syraf\u00f6rgiftning.
\nAckommodation<\/strong>: \u00f6gats f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e4lla in seendet p\u00e5 olika avst\u00e5nd.
\nActilys<\/strong>: l\u00e4kemedel som i l\u00f6sning anv\u00e4nds f\u00f6r uppl\u00f6sande av blodpropps-bildningar .
\nAcusticusneurinom<\/strong>: nervtum\u00f6r som utg\u00e5r fr\u00e5n 8:ehj\u00e4rnnerven.
\nAdducera<\/strong>: vrida en kroppsdel in mot kroppens mitt.
\nAdenocystom<\/strong>: k\u00f6rteltum\u00f6r med bl\u00e5sliknande utseende.
\nAdenofibrom<\/strong>: tum\u00f6r best\u00e5ende av k\u00f6rtel- och bindv\u00e4v.
\nAdenoid v\u00e4vnad<\/strong>: lymfoid v\u00e4vnad (vita blodkroppar).
\nAdenom<\/strong>: godartad k\u00f6rteltum\u00f6r.
\nAdenosarkom<\/strong>: elakartad bindv\u00e4vstum\u00f6r som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n k\u00f6rtlar.
\nAdherens<\/strong>: n\u00e5got sammanv\u00e4xande. Oftast d\u00e5 i bukh\u00e5lan, hj\u00e4rt- eller lungs\u00e4cken.
\nAdhesiv<\/strong>: n\u00e5got vidh\u00e4ftande.
\nAdip\u00f6s<\/strong>: fet.
\nAdsorption<\/strong>: f\u00f6rgm\u00e5ga till en uppsugande effekt av v\u00e4tskor, gas eller andra l\u00f6sa element.
\nAerob<\/strong>: n\u00e5got som endast f\u00f6rekommer\/sker i milj\u00f6 med syre.
\nAfasi<\/strong>: of\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dd genom tal.
\nAgraff<\/strong>: s\u00e5rkl\u00e4mma.
\nAgranoulocytos<\/strong>: sjukligt tillst\u00e5nd d\u00e4r antalet granulocyterna (vita blodkroppar) drastiskt minskats.
\nAIDS<\/strong>: immunbristsjukdom orsakad av virus.
\nAkillesbursit<\/strong>: inflammation i slems\u00e4cken mellan h\u00e4lsenan och h\u00e4lbenet.
\nAkillessenruptur<\/strong>: brott p\u00e5 h\u00e4lsenan.
\nAkoli<\/strong>: brist p\u00e5 gall\u00e4mnen.
\nAkondroplasi<\/strong>: dv\u00e4rgv\u00e4xt. Beror p\u00e5 nedsatt utveckling av broskv\u00e4vnaden i skelettets tillv\u00e4xtzoner.
\nAkrocefali<\/strong>: skalle med toppformad hj\u00e4ssa.
\nAkut buk<\/strong>: pl\u00f6tsliga buksm\u00e4rtor d\u00e4r utredning kr\u00e4vs omg\u00e5ende inom sjukv\u00e5rden.
\nAlgesi<\/strong>: sm\u00e4rtf\u00f6rnimelse.
\nAlkalos<\/strong>: rubbning av kroppens syra-bas-ballans.
\nAltus<\/strong>: h\u00f6g\/djup.
\nAlveolaratrofi<\/strong>: \u00e5terbildning av del av k\u00e4kens ben hos tex. protesb\u00e4rare.
\nAlveolit<\/strong>: inflammation av k\u00e4kben.
\nAlzeimers sjukdom<\/strong>: f\u00f6r tidig senilitet med hj\u00e4rnatrofi och f\u00f6rtvining av hj\u00e4rnceller.
\nAmnesi<\/strong>: minnesf\u00f6rlust.
\nAmylaz<\/strong>: ett enzym i saliven som spj\u00e4lkar st\u00e4rkelse.
\nAnal<\/strong>: \u00e4ndtarmens ringmuskel.
\nAnalfissur<\/strong>: slemhinnes\u00e5r vid analmynningen.
\nAnatomi<\/strong>: vetskapen om organismers form, byggnad och utveckling.
\nAndningsarytmi<\/strong>: \u00e4ndring av hj\u00e4rtrytmen orsakad av andningen.
\nAnerysm<\/strong>: utbuktning av blodk\u00e4rl \u00e4ven kallas puls\u00e5derbr\u00e5ck.
\nAnaerob<\/strong>: n\u00e5got som endast f\u00f6rekommer\/sker i milj\u00f6 utan tillg\u00e5ng till syre.
\nAnemi<\/strong>: blodbrist.
\nAneurysm<\/strong>: udvidgning av puls\u00e5derv\u00e4ggen (puls\u00e5derbr\u00e5ck).
\nAngina pectoris<\/strong>: anfallsvis upptr\u00e4dande sm\u00e4rta i br\u00f6stet. Oftast efter specifik h\u00e4ndelse, tex. vid stress eller h\u00e5rt arbete.
\nAngiografi<\/strong>: r\u00f6ntgen av blodk\u00e4rl (art\u00e4rer).
\nAngiom<\/strong>: tum\u00f6r i blod- eller lymfk\u00e4rl.
\nAngiomyom<\/strong>: tum\u00f6r som best\u00e5r av muskelv\u00e4vnad och blodk\u00e4rl.
\nAngiopati<\/strong>: allm\u00e4nt k\u00e4rlsjukdom.
\nAngioplastik<\/strong>: ballongvidgning av tr\u00e5nga k\u00e4rlavsnitt (vid angiografi).
\nAngiosarkom<\/strong>: elakartad bindv\u00e4vstum\u00f6r som best\u00e5r av omogna sm\u00e5 blodk\u00e4rl d\u00e4r en kraftig k\u00e4rlutveckling samtidigt sker.
\nAnorektal<\/strong>: n\u00e5got tillh\u00f6rande b\u00e5de \u00e4ndtarmen och analen.
\nAnorexi<\/strong>: \u00e4tst\u00f6rning med aptitl\u00f6shet.
\nAnoxi<\/strong>: syrebrist i v\u00e4vnaden.
\nAntebrachium<\/strong>: underarm.
\nAntegrad<\/strong>: n\u00e5got som str\u00e4cker\/r\u00f6r sig fram\u00e5t fr\u00e5n kroppens mitt sett.
\nAntegrad pyelografi<\/strong>: r\u00f6ntgenunders\u00f6kning d\u00e4r kontrastmedel sprutas in i njurb\u00e4ckenet via en kateter utifr\u00e5n lagd genom huden.
\nAnterior<\/strong>: framsida.
\nAnterosuperior<\/strong>: n\u00e5got fram\u00e5t-upp\u00e5t str\u00e4ckt\/b\u00f6jt.
\nAntrum<\/strong>: h\u00e5lrum.
\nAorta<\/strong>: stora kroppspuls\u00e5dern.
\nAortab\u00e5gen<\/strong>: den sv\u00e4ngda delen d\u00e4r aorta efter k\u00e4rlavg\u00e5ngar till huvud och armar sv\u00e4nger av ned\u00e5t genom br\u00f6stkorgen och buken.
\nApn\u00e9<\/strong>: andningsstillest\u00e5nd.
\nApofys<\/strong>: utskjutande skelettparti h\u00e4rr\u00f6rande fr\u00e5n fosterstadiet.
\nAppendektomi<\/strong>: avl\u00e4gsnande av blindtarmens bihang (appendix).
\nAppendicit<\/strong>: inflammation av blindtarmens bihang.
\nApposition<\/strong>: s\u00e4tta, st\u00e4lla, p\u00e5lagring.
\nAproximalt<\/strong>: t\u00e4tt intilliggande n\u00e4mnd organ\/struktur i sammanhanget.
\nAraknoidea<\/strong>: spindelsv\u00e4vshinnan (hj\u00e4rnhinna).
\nArbets-EKG<\/strong>: EKG under kroppsanstr\u00e4ngning.
\nArcus<\/strong>: b\u00e5ge.
\nAreolit<\/strong>: inflammation i v\u00e5rtg\u00e5rden.
\nArmplaxus<\/strong>: armnervsknippet.
\nArterioskleros<\/strong>: \u00e5derf\u00f6rkalkning i blodk\u00e4rlsv\u00e4ggen.
\nArtrit<\/strong>: ledinflammation.
\nArtrofyt<\/strong>: benutskott.
\nArtros<\/strong>: ledf\u00f6r\u00e4ndring\/ledf\u00f6rslitning i en led som inte beror p\u00e5 en infektion. Artrosf\u00f6r\u00e4ndringar kan man ha i bla. axel, handleden, handen, kn\u00e4leden, fotled och fot.
\nArtroskopi<\/strong>: Unders\u00f6kning av kn\u00e4leden med hj\u00e4lp av en l\u00e5ng b\u00f6jlig ”kikare” genom sk. titth\u00e5ls-teknik.
\nAscendens<\/strong>: en upp\u00e5tg\u00e5ende struktur i kroppen tex. den upp\u00e5tg\u00e5ende delen av tjocktarmen (colon ascendens)<\/span>.
\nAseptisk<\/strong>: bakteriefri f\u00f6rfaringss\u00e4tt som f\u00f6rhindrar f\u00f6rorening ism. operation etc.
\nAspiration<\/strong>: inandning.
\nAsymmetri<\/strong>: oregelbunden.
\nAstasi<\/strong>: of\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e5 upp.
\nAtelektas<\/strong>: ihopfallande lungbl\u00e5ser (alveoler) som beror p\u00e5 stopp i luftfl\u00f6det till dessa pga. tex. nedsvald ”fr\u00e4mmande kropp” eller n\u00e5got expansivt (v\u00e4xande) trycker emot.
\nAtrofi<\/strong>: f\u00f6rtvining eller minskning av ett organ pga. n\u00e4ringsbrist eller ”\u00e5lderdom”.
\nAtypisk<\/strong>: avvikande fr\u00e5n det typiska.
\nAxill<\/strong>: axelh\u00e5lan.
\nAxis<\/strong>: andra nackkotan.
\n<\/a>
\nB<\/strong><\/p>\n

Bababinskis tecken<\/strong>: normalt b\u00f6jes stort\u00e5n ned\u00e5t vid en retning av fotsulan. Vis neurologiska skador p\u00e5 hj\u00e4rnans motoriska hj\u00e4rncentran (pyramidbaneskador) b\u00f6jer stort\u00e5n upp\u00e5t ist\u00e4llet.
\nBacill<\/strong>: bakterie.
\nBajonettst\u00e4llning<\/strong>: ”rak och krokig” handst\u00e4llning efter fraktur p\u00e5 distala str\u00e5lbenet (handleden).
\nBalans<\/strong>: j\u00e4mvikt
\nBalkan-nefropati<\/strong>: milj\u00f6betingad l\u00e5ngsam inflamatorisk process i njurens bindv\u00e4v som \u00e4r bel\u00e4gen mellan njurcellerna.
\nBallong dilatation<\/strong> (spr\u00e4ngning): vidgning av tr\u00e5nga utrymmen i r\u00f6rformiga organ. Oftast vid blodk\u00e4rlsr\u00f6ntgen. En p\u00e5 tunn kateter monterad ballong fylles med v\u00e4tska varp\u00e5 f\u00f6rtr\u00e4ngningen trycks ut.
\nBallongkateter<\/strong>: kateter med en monterad ballong. Denna fylles med v\u00e4tska via en separat kanal. Kateterdiametern \u00e4r 1-3mm.
\nBandmask<\/strong> (binnikemask): bandformad in\u00e4lvsmask.
\nBarbiturat<\/strong>: ing\u00e5r oftast i s\u00f6mn- och narkosmedel.
\nBarium-kontrast<\/strong>: kontrastmedel som best\u00e5r utav uppslammat bariumsulfat och vatten. \u00c4r icke vattenl\u00f6sligt och anv\u00e4ndes enbart vid r\u00f6ntgen av svalget, matstrupen, mags\u00e4cken och tarmkanalen.
\nBarnf\u00f6rlamning<\/strong>: sjukdom orsakad av polio som ger skador p\u00e5 centrala nervsystemet.
\nBartons fraktur<\/strong>: variant av fraktur p\u00e5 str\u00e5lbenet (handleden).
\nBasala ganglierna<\/strong>: nervcentra i stora hj\u00e4rnans nedre del.
\nBasalcellspapillom<\/strong>: godartad v\u00e5rtliknande f\u00f6r\u00e4ndring hos \u00e4ldre.
\nBasilica<\/strong> (vena basilica): en av venerna i armb\u00e5gsvecket.
\nBecquerel<\/strong>: enheten f\u00f6r radioaktiviten hos joniserande str\u00e5lning.
\nBedside<\/strong>: ”vid s\u00e4ngen”.
\nBenbrott<\/strong>: fraktur
\nBencement<\/strong>: material att f\u00f6rankra proteser med i det naturliga befintliga benet.
\nBenedikts syndrom<\/strong>: skada p\u00e5 3:e hj\u00e4rnnerven som ger halvsidiga f\u00f6rlamnings-symtom.
\nBenficka<\/strong>: benf\u00f6rlust, ”glapp”, runt tandhalsen mot k\u00e4kbenet .
\nBenhinna<\/strong>: hinna som omger det fasta benet.
\nBenign<\/strong>: godartad f\u00f6r\u00e4ndring (cysta).
\nBenm\u00e4rg<\/strong>: mjuk blodbildande massa i benens h\u00e5ligheter. Indelas i gul och r\u00f6d benm\u00e4rg.
\nBenr\u00f6ta<\/strong>: bakteriel orsakad v\u00e4vnadsd\u00f6d i ben.
\nBensk\u00f6rhet<\/strong>: nedsatt h\u00e5llbarhet i ben p\u00e5 grund av kalciumbrist.
\nBensporre<\/strong>: utskjutande bendel vanligen lokaliserad vid senf\u00e4sten.
\nBens\u00e5r<\/strong>: oftast sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r p\u00e5 nedre delen av benen p\u00e5 grund av f\u00f6rs\u00e4mrad blodcirkulation.
\nBetastr\u00e5lning<\/strong>: str\u00e5lning fr\u00e5n radioaktivt \u00e4mne.
\nBett<\/strong>: t\u00e4ndernas inb\u00f6rdes passning vid sammanbitning.
\nBettskena<\/strong>: plastskena vid t.ex. tandgnissling.
\nBiceps<\/strong>: namn p\u00e5 muskler i \u00f6vrarmen och l\u00e5ret.
\nBifurkation<\/strong>: delning av gemensam ledare till tv\u00e5 mindre delningar.
\nBi-h\u00e5la<\/strong> (-h\u00e5lor): luftfyllda h\u00e5ligheter inom ansiktsskelettet.
\nBih\u00e5leinflammation<\/strong> (sinuit): inflammation, v\u00e4tska, i en eller flera bih\u00e5lor
\nBilateral<\/strong>: n\u00e5got som involverar tv\u00e5 sidor.
\nBildf\u00f6rst\u00e4rkare<\/strong>: apparat f\u00f6r att \u00f6ka ljuset fr\u00e5n detektorer som mottar r\u00f6ntgenstr\u00e5lning. Man f\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en r\u00f6ntgenbild \u00e4mnad f\u00f6r bildsk\u00e4rmsarbete.
\nBildplatta<\/strong>: platta med elektronisk laddade f\u00e4lt som klarar att h\u00e5lla kvar information om hur den har belysts. Anv\u00e4nds inom r\u00f6ntgen f\u00f6r digital bildtagning.
\nBiliuri<\/strong>: gall\u00e4mnen i urinen.
\nBindhinna<\/strong>: \u00f6gats yttre mycket tunna hinna som \u00e4ven bekl\u00e4der insidan p\u00e5 \u00f6gonlocken.
\nBindv\u00e4v<\/strong>: v\u00e4vnad som fungerar som ”inpackning” \u00e5t organ samt som sammanh\u00e5llande strukturer organ emellan.
\nBinjurar<\/strong>: ”bihang” till vardera njura som producerar en m\u00e4ngd hormoner samt adrenalin och noradrenalin.
\nBinnikemask<\/strong>: liten bandmask i tarmsystemet.
\nBiofas<\/strong>: koncentration av ett l\u00e4kemedel i den v\u00e4vnad d\u00e4r effekt \u00f6nskas.
\nBioisotop<\/strong>: radioaktivt grundmedel.
\nBiologi<\/strong>: l\u00e4ran om organisk liv.
\nBiopsi<\/strong>: mikroskopisk unders\u00f6kning av levande v\u00e4vnad.
\nBiosensor<\/strong>: apparat f\u00f6r att m\u00e4ta halterna av specifika \u00e4mnen i kroppen.
\nBisk\u00f6ldk\u00f6rtlar<\/strong>: k\u00f6rtlar kring struphuvudet som ins\u00f6ndrar endokrina hormoner.
\nBitestikel<\/strong>: del av testikeln som i huvudsak best\u00e5r av utf\u00f6rsg\u00e5ngar f\u00f6r s\u00e4desv\u00e4tska till s\u00e4desledaren.
\nBitewing-teknik<\/strong>: metod att avbilda tandkronorna i \u00f6ver- och underk\u00e4ken p\u00e5 r\u00f6ntgenbild.
\nBiverkning<\/strong>: o\u00f6nskad effekt av ett l\u00e4kemedel eller liknande.
\nBjudning<\/strong>: fosterl\u00e4ge.
\nBlandsvulst<\/strong>: cancer som best\u00e5r av flera olika typer av tum\u00f6rer.
\nBlindtarmen<\/strong>: del av tjocktarmen som ej leder vidare.
\nBlockad<\/strong>: bed\u00f6vning av nervbanor.
\nBlockkota<\/strong>: sammanvuxna ryggkotor.
\nBlodcancer<\/strong> (leukemi): sjukdom i de blodbildande organen som hindrar normal produktion av blod.
\nBlodkoagulation<\/strong>: blod som ”stelnar”.
\nBlodpropp<\/strong>: stelnande blodmassa i ett blodledande k\u00e4rl. Ger syrebrist distalt om stoppet.
\nBlodstockning<\/strong>: stopp av blodfl\u00f6de.
\nBlodvallning<\/strong>: pl\u00f6tsligt uppkommen v\u00e4rmek\u00e4nsla med rodnande hud.
\nBlygdbenet<\/strong>: symfysen. B\u00e4ckenets sammanv\u00e4xning framf\u00f6r urinbl\u00e5san.
\nBl\u00e5ssten<\/strong>: organiska stenar som \u00e4r lokaliserad till bl\u00e5san. Antingen genom att bildats p\u00e5 plats eller efter f\u00f6rflyttning fr\u00e5n njure eller urinledare.
\nBowmans kapsel<\/strong>: del i njurv\u00e4vnaden som avger samt tar emot blod fr\u00e5n njurfiltrationen.
\nBrachialis<\/strong>: n\u00e5got som tillh\u00f6r armen.
\nBrachiocephalicus<\/strong>: n\u00e5got som tillh\u00f6r b\u00e5de arm och huvud.
\nBradykardi<\/strong>: l\u00e5ngsam hj\u00e4rtfrekvens.
\nBrenners tum\u00f6rer<\/strong>: godartad cancer inom \u00e4ggstockarna.
\nBrickerbl\u00e5sa<\/strong>: tarmdel som ers\u00e4tter en bortopererad urinbl\u00e5sa som beh\u00e5llare.
\nBronchial-cancer<\/strong>: cancer som vanligen \u00e4r lokalisera till slemhinnan i lungbronkerna.
\nBronk<\/strong>: luftr\u00f6r.
\nBronkektasi<\/strong>: vidgning av luftr\u00f6ren.
\nBronkografi<\/strong>: r\u00f6ntgen av luftr\u00f6ren med kontrastmedel.
\nBr\u00e5ck<\/strong>: onormalt framfall av en organdel. T.ex. diskbr\u00e5ck.
\nBr\u00e5ckband<\/strong>: bandage f\u00f6r att h\u00e5lla tillbaka ett bukhinnebr\u00e5ck.
\nBr\u00e5ckport<\/strong>: st\u00e4llet d\u00e4r ett br\u00e5ck g\u00e5r igenom.
\nBr\u00e4ssen<\/strong>: organ bakom br\u00f6stbenet som deltar i tillverkningen av sk. T-lymfocyter.
\nBr\u00f6stben<\/strong>: det platta benet mellan fr\u00e4mre sidors revben.
\nBr\u00f6stcancer<\/strong>: oftast elakartad tum\u00f6rform i br\u00f6sten.
\nBr\u00f6staorta<\/strong>: den del av stora kroppspuls\u00e5derns som ligger inom br\u00f6stkorgen.
\nBr\u00f6stkorg<\/strong>: samlingsnamn p\u00e5 de revben som omger lungor och hj\u00e4rta.
\nBuckystr\u00e5lar<\/strong>: en sorts ”mjuk” r\u00f6ntgenstr\u00e5lning.
\nBuckybl\u00e4ndare<\/strong>: raster f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre kontrast i r\u00f6ntgenbilden.
\nBukhinna<\/strong>: hinna som t\u00e4cker insidan av bukh\u00e5lan.
\nBukhinneinflamation<\/strong>: peritonit.
\nBukhinnereflex<\/strong>: sammandragning av bukmusklerna vid ber\u00f6ring av bukens hud.
\nBukspottk\u00f6rtel<\/strong>: k\u00f6rtel i buken som producerar bukspott och hormoner.
\nBulb<\/strong>: ”l\u00f6kformig” bildning.
\nBulimi<\/strong>: \u00e4tst\u00f6rning med hets\u00e4tning.
\nBulkmedel<\/strong>: medel som g\u00f6r tarminneh\u00e5ll mjukare genom en volym\u00f6kning av tarminneh\u00e5llet.
\nBursa<\/strong>: ”pung”-struktur.
\nBursit<\/strong>: inflammation i en slems\u00e4ck.
\nB\u00fclaudr\u00e4nage<\/strong>: slang in i luns\u00e4cken f\u00f6r att f\u00e5 bort v\u00e4tska eller luft.
\nBulla<\/strong>: hudbl\u00e5sa
\nB\u00e5tben<\/strong>: bendel i handens och fotens ben.
\nB\u00e4cken<\/strong>: (pelvis) tv\u00e5 platta bendelar p\u00e5 var sin sida av korsryggen. Del av h\u00f6ftlederna.
\nB\u00e4ckenbotten<\/strong>: bukens nedersta delar.
\nB\u00e4ckeng\u00f6rdel<\/strong>: del ring som bildas av korsbenet, tarmbenen, sittbenen och symfysen. Lokalisation f\u00f6r bl.a. urinbl\u00e5sa och de genitala organen.
\nB\u00e4ckenm\u00e5tt<\/strong>: avst\u00e5ndet mellan de olika delarna av b\u00e4ckenent. Viktigt vid bl.a. f\u00f6rlossning.
\nB\u00e4ckennjure<\/strong>: n\u00e4r njuren ligger i lilla b\u00e4ckenet.
\nB\u00e4ltros<\/strong>: virussjukdom som bildar bl\u00e5sor och som \u00e4ven involverar nervbanorna.
\nB\u00f6hlergips<\/strong>: gipstekning av handleden.
\nB\u00f6jveckseksem<\/strong>: k\u00e5da eller kliande eksem i de st\u00f6rre b\u00f6jvecken p\u00e5 huden.
\n<\/a>
\nC<\/strong><\/p>\n

Caeacum<\/strong>: blindtarm
\nCalcaneo-cuboideus<\/strong>: t\u00e4rningsbenet (vristen).
\nCalcaneus<\/strong>: h\u00e4lbenet
\nCalices<\/strong>: njurkalkarna.
\nCallosus<\/strong>: hj\u00e4rnbalken.
\nCalmette-vaccination<\/strong>: vaccin mot tuberkulos (tbc).
\nCancer<\/strong>: oftast ben\u00e4mning f\u00f6r form av elakartad tum\u00f6r.
\nCancer bronchialis<\/strong>: elakartad tum\u00f6r i luftv\u00e4garna.
\nCannabis<\/strong>: missbruksdrog.
\nCarcinom<\/strong>: tum\u00f6rform som utg\u00e5r fr\u00e5n epitelcellerna i slemhinna och hud .
\nCapsula<\/strong>: anatomisk term f\u00f6r h\u00f6lje\/hylsa.
\nCaput<\/strong>: anatomisk term f\u00f6r en huvudliknande bildning.
\nCarcinoma<\/strong>: hudcancer.
\nCardia<\/strong>: \u00f6vre magmunnen.
\nCardiacancer<\/strong>: tum\u00f6r i \u00f6vre magmunnen.
\nCaries<\/strong>: tandsjukdom.
\nCarina<\/strong>: delningsst\u00e4llet f\u00f6r de b\u00e5da huvudbronkerna.
\nCarotis<\/strong>: halspuls\u00e5der.
\nCarpus<\/strong>: handlov.
\nCartilago<\/strong>: brosk.
\nCarotisangiografi<\/strong>: k\u00e4rlr\u00f6ntgen (angiografi) av halsens art\u00e4rer.
\nCasus<\/strong>: sjukdomsfall (patient).
\nCauda<\/strong>: svans.
\nCava<\/strong>: h\u00e5lven.
\nCave<\/strong>: varning.
\nCekum<\/strong>: blindtarm (svensk betydelse).
\nCeliaki<\/strong>: rubbning i matspj\u00e4lkningen pga. intolerans mot gluten.
\nCholecystit<\/strong>: inflammation i gallbl\u00e5san.
\nCellandning<\/strong>: cellens syres\u00e4ttning.
\nCelldelning<\/strong>: cellens f\u00f6r\u00f6kning genom att dela sig sj\u00e4lv till tv\u00e5 identiskt lika celler.
\nCellula<\/strong>: h\u00e5lrum\/kammare.
\nCelluit<\/strong>: inflammation i underhuden.
\nCentral venkateter<\/strong>: (CVK):\u00a0kateter d\u00e4r dess \u00e4nde ligger placerad i en stor central ven (\u00f6vre h\u00e5lvenen).
\nCentrala nervsystemet<\/strong> (CNS): hj\u00e4rnan, f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen och ryggm\u00e4rgen.
\nCeratis<\/strong>: inflammation i \u00f6gats hornhinna.
\nCerebellum<\/strong>: lilla hj\u00e4rnan.
\nCerebrum<\/strong>: stora hj\u00e4rnan.
\nCervikal<\/strong>: anatomisk term f\u00f6r hals.
\nCervix<\/strong>: hals.
\nCervixcancer<\/strong>: elakartad tum\u00f6r i livmoderhalsen.
\nCervixpolyp<\/strong>: godartad tum\u00f6r i limoderhalsens slemhinna.
\nCesium<\/strong>: radioaktivt grund\u00e4mne.
\nCHD<\/strong>: f\u00f6rkortning f\u00f6r c<\/em>oronary h<\/em>eart d<\/em>isease (kransk\u00e4rlssjukdom).
\nCheyne-Stokes\u00a0andning<\/strong>: l\u00e5ngsam andningsrytm som kan ske vid hj\u00e4rnskada, f\u00f6rgifning, mm.
\nChlamydia<\/strong>: vanligtvis ben\u00e4mning f\u00f6r k\u00f6nsrelaterad sjukdom.
\nChock<\/strong>: tillst\u00e5nd av medvetandes\u00e4nkning pga. att hj\u00e4rnan f\u00e5r f\u00f6r lite syre.
\nChokladcysta<\/strong>: b\u00e5sa p\u00e5 \u00e4ggstocken inneh\u00e5llande levrat blod.
\nCholangiografi<\/strong>: r\u00f6ntgen av gallv\u00e4gar med kontrastmedel.
\nCholangit<\/strong> (kolangit): gallv\u00e4gsinflammation.
\nCholecystografi<\/strong>: r\u00f6ntgen av gallbl\u00e5san med kontrastmedel.
\nCholegrafi<\/strong> (kolegrafi): r\u00f6ntgen av gallv\u00e4garnas uts\u00f6ndring.
\nChoroideus<\/strong>: hj\u00e4rnans \u00e5dern\u00e4thinna.
\nCinegrafi<\/strong>: r\u00f6ntgenfilmning.
\nCirkulation<\/strong>: avser h\u00e4r blodets omlopp i blodk\u00e4rl.
\nCirculus arteriosus cerebri<\/strong>: hj\u00e4rnans art\u00e4rkrets.
\nCisterna<\/strong>: reservoar.
\nCK<\/strong>: enzym vars halt i blodet \u00f6kar vid muskelskada.
\nClavicula<\/strong>: nyckelben.
\nClaudicatio intermittens<\/strong> (f\u00f6nstertittar sjukan): Vid anstr\u00e4ngning av benen\/benet upptr\u00e4der sm\u00e4rta pga. otillr\u00e4cklig blodtillstr\u00f6mning till muskulaturen. Personer med dessa g\u00e5ngsm\u00e4rtor klarar i regel ej l\u00e4ngre turer \u00e4n 50-100 meter \u00e5t g\u00e5ngen f\u00f6r att sedan tvingas stanna och vila. Kallas \u00e4ven ”dysbasia intermittens”.
\nClavus<\/strong>: liktorn.
\nClavikel<\/strong>: nyckelben.
\nClearance<\/strong>: m\u00e5tt p\u00e5 njurarnas funktion baserad p\u00e5 genomstr\u00f6mning av blod.
\nClinifeeding-sond<\/strong>: tunn och mjuk matningssond.
\nClips<\/strong>: metallkl\u00e4mma f\u00f6r ihoph\u00e5llande av s\u00e5rkanter.
\nClostridium<\/strong>: tarmbakterie.
\nCluster<\/strong>: sammanh\u00e4ngande klunga.
\nCNS<\/strong>: c<\/em>entrala n<\/em>ervs<\/em>ystemet.
\nCO2<\/sub><\/strong>: koldioxid.
\nCoagulation<\/strong> (koagulation): ”levring” av blod.
\nCoccygotomi<\/strong>: avl\u00e4gsnandet av svansbenet.
\nCoccys<\/strong>: svansbenet.
\nCoil<\/strong>: liten metalltr\u00e5d som placeras i blodk\u00e4rlet f\u00f6r embolisering (stopp) av p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning, blodf\u00f6rs\u00f6rjning\u00a0etc.
\nCollum chirurgicum-fraktur<\/strong>: fraktur som avl\u00f6ser caput humerus fr\u00e5n \u00f6vriga \u00f6verarmen. Ofta med flertalet l\u00f6sa benfragment.
\nCoil:<\/strong> liten metallspiral som stoppar blodtillf\u00f6rsel i ett blodk\u00e4rl.
\nColi<\/strong>: tjocktarmsbakterie.
\nCollum<\/strong>: hals (vanligast ben\u00e4mning vid\u00a0l\u00e5rbenshals).
\nColon<\/strong>: tjocktarm.
\nColoskopi <\/strong>(koloskopi): visuell unders\u00f6kning av tjocktarmen\u00a0med ett instrument\u00a0via \u00e4ndtarmen.
\nColon irritable<\/strong>: symtom p\u00e5 orolig tjocktarm av oklar genes.
\nColumna<\/strong>: h\u00e4r ryggrad.
\nCommotio<\/strong>: h\u00e4r hj\u00e4rnskakning.
\nCompartment<\/strong> (-syndrom): rubbat fl\u00f6de pga. ett omkringliggande h\u00f6gt tryck. Vanligt uttryck vid muskelskador\/bl\u00f6dning i muskler som pressar samman till- och avfl\u00f6de f\u00f6r\u00a0blodk\u00e4rl s\u00e5 att blodbrist uppst\u00e5r distalt om svullnaden.
\nCompliance<\/strong>: f\u00f6rm\u00e5ga att ge efter vid exv. tryckp\u00e5verkan.
\nConcussion<\/strong> (konkussion): skakning.
\nCondyl<\/strong> (kondyl): ledhuvud.
\nConfluens<\/strong>: ”sammanfl\u00f6de”.
\nConfusio<\/strong>: f\u00f6rvirring, omt\u00f6ckning.
\nConjugata digonalis<\/strong>: m\u00e5tt i lilla b\u00e4ckenet mellan symfysen och sakralryggen.
\nConjugata externa<\/strong>: m\u00e5tt i lilla b\u00e4ckenet mellan symfysen och 5:e l\u00e4ndkotan.
\nContractura<\/strong> (kontraktur): sammandragning, f\u00f6rminskning.
\nConus<\/strong> (konus): anatomisk term f\u00f6re ”k\u00e4gla”.
\nCor<\/strong>: hj\u00e4rta.
\nCor adiposum<\/strong>: fetthj\u00e4rta.
\nCoracoideus<\/strong>: korpn\u00e4bbsliknande utskott p\u00e5 skulderbladets ovansida.
\nCornea<\/strong>: \u00f6gats hornhinna.
\nCysta<\/strong>: v\u00e4tskefylld bl\u00e5sa.
\nCytologisk<\/strong>: mikroskopisk unders\u00f6kning av celler.
\nCystoskopi<\/strong>: inspektion av urinbl\u00e5san inre genom linoptisk kateter som f\u00f6res upp igenom urinr\u00f6ret.
\n<\/a>
\n\u00a0D<\/strong><\/p>\n

Datortomografi<\/strong> (CT\/DT): r\u00f6ntgenteknik d\u00e4r kroppen avbildas i tv\u00e4rsnitt. Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att r\u00f6ntgenr\u00f6ret snurrar runt patienten samtidigt som britsen patienten ligger p\u00e5 sig flyttar p\u00e5 sig.
\nDebridering<\/strong>: vidgning av en tr\u00e5ng v\u00e4vnad med tex. en peang f\u00f6r att sedan kunna f\u00f6ra igenom ett material.
\nDefribilering<\/strong>: med en yttre elst\u00f6t tillf\u00e4lligt avbryta en hj\u00e4rmuskels arbete som sker via impulser fr\u00e5n sinusknutan.
\nDegeneration<\/strong>: nedbrytning av en organisk struktur som tex. leder, skelett, mm.
\nDefekografi<\/strong>: r\u00f6ntgenmetod f\u00f6r att utr\u00f6na analmuskelns f\u00f6rm\u00e5ga att sluta t\u00e4tt under defekation (bajsa)<\/span> av ett r\u00f6ntgenkontrast.
\nDens<\/strong>: 2\u00e1 halskotans tappliknande utskott som pekar upp genom halskota 1 (atlas)<\/span> mot skallbasen.
\nDerma<\/strong>: hud.
\nDescendens<\/strong>: en ned\u00e5tg\u00e5ende struktur i kroppen tex. den ned\u00e5tg\u00e5ende delen av tjocktarmen (colon descendens)<\/span>.
\nDexter<\/strong>: markerar h\u00f6ger p\u00e5 en r\u00f6ntgenbild eller an anatomisk sidangivelse.
\nDiabetes juvenil<\/strong>: typ 1 diabetes som vanligast drabbar barn och ungdom (ungdomsdiabetes)<\/span>. Denna diabetes kr\u00e4ver livsl\u00e5ng insulinbehandling.
\nDiabetes mellitus<\/strong>: typ 2 diabetes som drabbar fr\u00e4mst vuxna (\u00e5ldersdiabetes)<\/span>. Denna diabetes kan behandlas med kost, tablett eller insulin.
\nDiabetesnefropati<\/strong>: njurp\u00e5verkan (k\u00e4rlp\u00e5verkan)<\/span> pga, av h\u00f6g proteinbelasning samt blodtryck som beror p\u00e5 diabetes som kan ge nedsatt njurfunktion (njurinsufficiens)<\/span>.
\nDiafragma<\/strong>: mellang\u00e4rdet. Skiljev\u00e4ggen mellan br\u00f6stkorg och buk.
\nDiafragmapares<\/strong>: f\u00f6rslappning\/nedsatt funktion av diafragmamuskulaturen som p\u00e5verkar andningsr\u00f6relserna.
\nDilaterad<\/strong>: utvidgning av ett r\u00f6rformat organ.
\nDialys<\/strong>: rening av blodet fr\u00e5n slaggprodukter n\u00e4r njurarna inte klarar av denna uppgift.
\nDiatermi<\/strong>: genom v\u00e4rme sm\u00e4lta samman v\u00e4vnad exv. diatermikniv som kan skara i mjuk v\u00e4vnad f\u00f6rsluta (br\u00e4nna)<\/span> bl\u00f6dande k\u00e4rl. Finns \u00e4ven som v\u00e4rmebehandling av tum\u00f6rer etc.
\nDifferens<\/strong>: en skillnad mellan olika faktorer.
\nDigital r\u00f6ntgen<\/strong>: r\u00f6ntgenbilden f\u00e5ngas av en digital detektorplatta och sparas digitalt. Dessa bilder kan i efterhand bearbetas med sv\u00e4rtning sk\u00e4rpa, mm. Digitala r\u00f6ntgenbilder kan skickas digitalt mellan olika sjukhus, mm.
\nDiplegi<\/strong>: dubbelsidig f\u00f6rlamning.
\nDiplopi<\/strong>: dubbelseende.
\nDipol<\/strong>: anger ett magnetf\u00e4lts riktning.
\nDisk<\/strong>: den broskskiva som sitter mellan ryggkotorna l\u00e4ngs hela ryggraden C1 tom S1. \u00c4ven kallad mellankotsdisk.
\nDiskbr\u00e5ck<\/strong>: Diskskivornas fibr\u00f6sa h\u00f6lje \u00e4r skadad varvid disken buktar ut och kan d\u00e4rmed trycka mot omkringliggande strukturer. Detta kan f\u00f6rekomma b\u00e5de i br\u00f6strygg och l\u00e4ndrygg.
\nDiskdegeneration<\/strong>: en f\u00f6r\u00e5ldrad kotdisk som f\u00f6rlorat sin sp\u00e4nnst. Diskan minskar \u00e4ven i h\u00f6jd vid denna degenerering.
\nDissektion<\/strong>: delning av ett organ\/v\u00e4vnad, etc.
\nDislokation<\/strong>: n\u00e4r en benstruktur eller tv\u00e5 tidigare samh\u00f6riga benstrukturer s\u00e4rskiljs \u00e5t pga, trauma, benbrott, sjukdom, mm. (dislocera)<\/span>.
\nDistalt<\/strong>: en avl\u00e4gsen punkt sett fr\u00e5n en central bel\u00e4get omr\u00e5de.
\nDistortion<\/strong>: f\u00f6rvr\u00e4ngning eller st\u00f6rning av ett objekt tex. st\u00f6rningar i en r\u00f6ntgenbild pga. metallf\u00f6rem\u00e5l.
\nDiures<\/strong>: urinuts\u00f6ndring.
\nDivergens<\/strong>: en f\u00f6rvr\u00e4ngning av ett rakt f\u00f6rem\u00e5l\/linje.
\nDivertikel<\/strong>: utbuktning av ett ih\u00e5ligt organ. G\u00e4ller oftast i samanhang med svalg, matstrupe, tarmar eller urinbl\u00e5sa. Upptr\u00e4der h\u00e4r som sjukliga utbuktningar av slemhinnan.
\nDonderska rummet<\/strong>: mellanrummet mellan tungans bakre del och gommen (i vilol\u00e4ge)<\/span>.
\nDonn\u00e9s kroppar<\/strong>: fettet i celler som \u00e5terfinns i den f\u00f6rsta br\u00f6stmj\u00f6lken.
\nDoppler<\/strong>: en metod med ultraljud f\u00f6r att lyssna p\u00e5 tex. pulsljudet (blodets r\u00f6relse)<\/span> i ett blodk\u00e4rl. Med doppler kan man \u00e4ven m\u00e4ta blodets fl\u00f6deshastighet inom ett k\u00e4rl.
\nDouglas rum<\/strong>: den nedersta utrymmet av den fria bukh\u00e5la. Ligger som en nedbuktande h\u00e5la strax framf\u00f6r \u00e4ndtarmen.
\nDr\u00e4nage<\/strong>: kateter som anl\u00e4ggs in i ett organ som har till uppgift att underl\u00e4tta f\u00f6r ett organ med avfl\u00f6deshinder eller f\u00f6r att leda bort exv. sekret, var.
\nDSA<\/strong>: Digital Subtraktions Angiografi betyder att omgivande icke r\u00f6rlig struktur suddas ut i bildsekvenserna d\u00e4r endast r\u00f6rlighet registreras. Vid helt stilla omgivning vid samtidig kontrastmedels-infusion i ett k\u00e4rl \u00e4r det endast kontrastmedlet som \u00e4r i r\u00f6relse, dvs flyter i k\u00e4rlet. Denna r\u00f6relse registreras som svart p\u00e5 en annars gr\u00e5, subtraherad, bild. Denna teknik f\u00f6ruts\u00e4tter att patienten kan h\u00e5lla sig absolut stilla, h\u00e5lla andan etc.
\nDT<\/strong>: se datortomografi.
\nDr\u00e4nage<\/strong>: en kateter in i kroppen som avser dr\u00e4nera en h\u00e5lighet fr\u00e5n inneh\u00e5ll ut till en p\u00e5se utanf\u00f6r kroppen. Detta kan vara en nefrostomi (njuravlatning)<\/span>, abscess (t\u00f6mning av varh\u00e5la)<\/span>, mm.
\nDubin-Johnsons syndrom<\/strong>: en \u00e4rftlig gulsot (ikterus)<\/span> som kommer i skov vilket beror en h\u00f6jning av kroppens billirubin. Denna gulsot beror inte p\u00e5 n\u00e5gon sjukdom i levern.
\nDubbel-kontrast<\/strong>: unders\u00f6kning d\u00e4r kontrast infunderas med \u00e5tf\u00f6ljande inbl\u00e5sning av luft i tunntarm eller tjocktarm.
\nDukes metod<\/strong>: metod f\u00f6r att m\u00e4ta trombocyternas funktion via ett stick i \u00f6ronsnibben.
\nDuktus<\/strong> (ductus)<\/span>: oftast ben\u00e4mning av gallg\u00e5ng (ductus choledochus\/gemensamma gallg\u00e5ngen)<\/span>.
\nDuodenum<\/strong>: tolvfingertarmen som \u00e4r den tarmdel som kommer f\u00f6rst efter nedre magmunnen (pylorus)<\/span> fr\u00e5n mags\u00e4cken (ventrikel)<\/span>.
\nDupuytrens kontrasktur<\/strong>: en b\u00f6jning av fingrarna som beror p\u00e5 en skrumpning av ligamenten i handen.
\nDuras\u00e4cken<\/strong>: dura mater (h\u00e5rda ryggm\u00e4rgshinnan)<\/span> \u00e4r en dubbelsidig hinna som ytterst bekl\u00e4der benet i skallen och l\u00e4ngs ryggm\u00e4rgskanalen. Mellanrummet mellan den yttre hinnan och inre durahinnan utg\u00f6rs av epiduralrummet som utg\u00f6rs av fett och ven\u00f6sa k\u00e4rl.
\nDysbasia intermittens<\/strong>: se claudicatio intermittens.
\nDysfagi<\/strong>: Sv\u00e5righet att sv\u00e4lja.
\nDysfunktion<\/strong>: en st\u00f6rning i ett organs\/strukturs funktion.
\nDyskondroplasi<\/strong>: medf\u00f6dd st\u00f6rning i brosket mellan skelettets delar men \u00e4ven en st\u00f6rning av blodf\u00f6rs\u00f6rjningen av ben under tillv\u00e4xten. Detta medf\u00f6r missbildning av skelettet.
\nD\u00f6da rummet<\/strong>: den del av \u00f6vre luftv\u00e4garna som ligger ovanf\u00f6r den egentliga lungan som inte deltar i gasutbytet. Detta utrymme brukar hos en vuxen rymma ca. 150ml luft.<\/p>\n

<\/a>
\nE<\/strong><\/p>\n

Embolisering<\/strong>: en metod att via en kateter i blodk\u00e4rlet t\u00e4ppa till k\u00e4rlet. Anv\u00e4nds oftast vid bl\u00f6dande inre k\u00e4rl.
\nEmfysem<\/strong>: luftfylld h\u00e5lighet i organv\u00e4vnad.
\nEnkel-kontrast<\/strong>: unders\u00f6kning d\u00e4r enbart kontrast infunderas i tunntarmen eller tjocktarmen utan \u00e5tf\u00f6ljande inbl\u00e5sning av luft.
\nEpilepsi<\/strong>: sjukdomstillst\u00e5nd med typisk krampanfall i intervaller.
\nExpansiv<\/strong>: n\u00e5got utbreder sig och som i regel trycker mot omkringliggande strukturer.
\nExtradural<\/strong>: bel\u00e4genhet utanf\u00f6r den sk. h\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan (dura mater).
\nExtramedull\u00e4ra intradural<\/strong>: bel\u00e4genhet utanf\u00f6r sj\u00e4lva ryggm\u00e4rgen men innaf\u00f6r h\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan (dura mater).
\n<\/a>
\n\u00a0F<\/strong><\/p>\n

Fibroadenom<\/strong>: godartad v\u00e4vnadsnybildning .
\nFibroadenos<\/strong>: omvandling av k\u00f6rtelv\u00e4vnad till bindv\u00e4vnad och d\u00e4rtill \u00f6kad tillv\u00e4xt av mj\u00f6lkk\u00f6rtelg\u00e5ngarna .
\nFlebografi<\/strong>: r\u00f6ntgen av (h\u00e4r) benens ven\u00f6sa blodk\u00e4rl med kontrastmedel.
\nFr\u00e4mmande kropp<\/strong>: Ett kroppsfr\u00e4mmande f\u00f6rem\u00e5l fastnar p\u00e5 v\u00e4gen ned efter det att man svalt det. P\u00e5 barn \u00e4r dessa f\u00f6rem\u00e5l ofta leksaker, lego, mynt etc. P\u00e5 vuxna fastnar f\u00f6r det mesta st\u00f6rre bitar mat.
\n<\/a>
\nG<\/strong><\/p>\n

Gastroluft<\/strong>: tabletter som utvecklar koldioxid (luft) vid kontakt med v\u00e4tska. G\u00f6r ocks\u00e5 att mags\u00e4cken sp\u00e4nner ut sig.
\nGenitalier<\/strong>: n\u00e5got tillh\u00f6rande k\u00f6nsorganen.
\n”Genomlysning<\/em><\/strong>”: r\u00f6ntgenbilderna ses p\u00e5 TV-monitorer i samma \u00f6gonblick som de s\u00e4nds ut mot ett objekt, sk. ”realtids-r\u00f6ntgen” .
\nGingivit<\/strong>: inflammation i tandk\u00f6ttet .
\nGliom<\/strong>: tum\u00f6r som utg\u00e5r fr\u00e5n den sk. gliav\u00e4vnaden i hj\u00e4rnan eller ryggm\u00e4rgen.
\n<\/a>
\nH<\/strong><\/p>\n

Hiatus-hernia<\/strong>: br\u00e5ck p\u00e5 diafragman. Den \u00f6vre delen av mags\u00e4cken tr\u00e4nger upp igenom diafragman och bit in i br\u00f6sth\u00e5lan.
\nHomogent<\/strong>: n\u00e5got exakt likartat ”helt igenom”.
\nInfarkt<\/strong>: v\u00e4vnadsskada pga. blodfl\u00f6det i en art\u00e4r som syres\u00e4tter denna del stoppas.
\nHSG<\/strong>: Hysterosalpingografi, som avser unders\u00f6kning av \u00e4ggledarens funktion med hj\u00e4lp av kontrastmedel.
\nHydronefros<\/strong>: en utvidgning av urin i njurb\u00e4ckenet pga. passagehinder i urinledarna.
\nHypofysadenom<\/strong>: tum\u00f6r bel\u00e4gen i hypofysen. Ger ofta upphov till abnorm produktion av div. hormoner.
\nH\u00e4lsporre<\/strong>: benutv\u00e4xt p\u00e5 h\u00e4lbenets undersida mot trampdynan.
\n<\/a>
\nI<\/strong><\/p>\n

Ikterus<\/strong>: gulf\u00e4rgning av huden d\u00e5 gallf\u00e4rg\u00e4mnen g\u00e5r ut i blodet vid stopp i utg\u00e5ngen till tarmen. \u00c4ven kallad gulsot.
\nInfundera<\/strong>: v\u00e4tska odyl. som ges till blodbanorna genom dropp. Betyder detsamma som infusion.
\nInterventionell radiologi<\/strong>: operativ behandling av sjukliga tillst\u00e5nd i samband med r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.
\nIntradural tum\u00f6r<\/strong>: bel\u00e4genhet innanf\u00f6r den h\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan (dura mater).
\nIntramedull\u00e4r<\/strong>: bel\u00e4genhet i ryggm\u00e4rg.
\nIntrakraniell<\/strong>: n\u00e5got bel\u00e4get innanf\u00f6r skallbenet.
\nIntravasal<\/strong>: n\u00e5got bel\u00e4gen innuti ett blodk\u00e4rl.
\nIntraven\u00f6s<\/strong>: n\u00e5got ges via de ven\u00f6sa (g\u00e5r till hj\u00e4rtat) blodk\u00e4rlen.
\nIopamiro<\/strong>: ett vattenl\u00f6sligt kontrastmedel f\u00f6r intravasalt bruk.
\n<\/a>
\nJ<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\nK<\/strong><\/p>\n

Kollateraler<\/strong>: oftast nybildade blodk\u00e4rl, art\u00e4rer, som f\u00f6rbig\u00e5r ett avfl\u00f6deshinder inom ett st\u00f6rre blodk\u00e4rl.
\nKollateralligament<\/strong>: ledband som l\u00f6per p\u00e5 utsidan av en led som f\u00f6rhindrar att leden ”vickar” i sidled.
\nKompressions-fraktur<\/strong>: uppkommer vid l\u00e5ngvarigt eller h\u00e5rt tryck fr\u00e5n tv\u00e5 motsatta sidor p\u00e5 ett ben. P\u00e5 ryggkotor pressas oftast framkanten ihop vid dessa skador. F\u00f6rekommer b\u00e5de i br\u00f6strygg och l\u00e4ndrygg.
\nKonkrement<\/strong>: en fast organiskt bildad sten inom en h\u00e5lighet.
\nKontinuitetsavbrott<\/strong>: brott p\u00e5 en l\u00e4ngre sammanh\u00e4ngande struktur.
\nKontrastblandning<\/strong> (ism. CT-unders\u00f6kning av buken): en blandning best\u00e5ende av dels 25 ml Gastrografin (vattenl\u00f6sligt kontrastmedel avsedd f\u00f6r mag-tarm-kanalen), 20 ml Sorbitol (p\u00e5skyndar tarmpassagen) och 1 liter vatten. Denna blandning drickes j\u00e4mnt f\u00f6rdelat under 1 timme.
\nKondyl<\/strong>: kn\u00f6lformat ledhuvud eller rundad ledyta mot annat ben.
\nKorsband<\/strong>: ledband i kn\u00e4et som h\u00e5ller ihop \u00e4ndarna p\u00e5 l\u00e5rbenet med underbenet vid fr\u00e4mst b\u00f6jning.
\nKranialnerver<\/strong>: tolv hj\u00e4rnnervspar som bla. g\u00e5r till \u00f6gon, ansikte, mun och tunga.
\n<\/a>
\nL<\/strong><\/p>\n

Leukemi<\/strong>: blodcancer.
\nLigament<\/strong>: bindv\u00e4vs senor som h\u00e5ller ihop bendelar i en led.
\nLipom<\/strong>: tum\u00f6t best\u00e5ende av fettv\u00e4vnad .
\nLumen<\/strong>: r\u00f6rformad h\u00e5lighet.
\nLungemboli<\/strong>: blodpropp som bildats p\u00e5 annat st\u00e4lle men lossnat och flutit med blodstr\u00f6mmen och satt sig i en lungart\u00e4r.
\nLungfibros<\/strong>: lungv\u00e4vnaden bildar en h\u00e5rd best\u00e5ende bindv\u00e4vnad. \u00c4r oftast slutstadiet efter tidigare g\u00e5ngen sjukdom.
\nLungstas<\/strong>: \u00f6kat blodtryck\/blodstockning i lungkretsloppet som g\u00f6r att v\u00e4tska kan tr\u00e4nga ut genom lungbl\u00e5sornas tunna v\u00e4ggar. Ses som vidgade blodk\u00e4rl p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.
\nLung\u00f6dem<\/strong>: v\u00e4tskeansamling i lungbl\u00e5sorna. Kan uppst\u00e5 vid hj\u00e4rtsvikt.
\nLuxation<\/strong>: tv\u00e5 ledytor som normalt ledar mot varandra f\u00f6rlorar kontakt.
\nLymfatiska systemet<\/strong>: ”k\u00e4rl” som leder bort v\u00e4tska fr\u00e5n fr\u00e4mst kroppens sm\u00e5 k\u00e4rl. Denna ”lymfv\u00e4tska” t\u00f6mmer sig i h\u00e5lvenen. I lymfk\u00e4rlen transporteras ocks\u00e5 fr\u00e4mmande organismer bort och f\u00f6rst\u00f6rs (fagocyteras). L\u00e4ngs hela det lymfatiska systemet finns lymfk\u00f6rtlar.
\nLymfk\u00f6rtlar<\/strong>: ”stationer” med j\u00e4mna mellanrum i hela lymfsystemet. Finns dock i st\u00f6rre koncentrationer p\u00e5 vissa st\u00e4llen. Har till uppgift att bla. bilda sk. T-lymfocyter (immunf\u00f6rsvaret) som vid p\u00e5g\u00e5ende infektioner massproduceras och transporterar bort bakterier mm.
\nLymfom<\/strong>: f\u00f6rstoring av lymfk\u00f6rtlar pga. tum\u00f6rbildning .
\n<\/a>
\nM<\/strong><\/p>\n

Mag-tarm-kanalen<\/strong>: organ tillh\u00f6rande matspj\u00e4lkningen dvs. munh\u00e5la, matstrupe, mags\u00e4ck, tunntarmar och tjocktarmar.
\nMalabsoption<\/strong>: otillr\u00e4cklig upptag av n\u00e4rings\u00e4mnen i tunntarmarna.
\nMalformation<\/strong>: missbildning.
\nMalign<\/strong>: elakartad f\u00f6r\u00e4ndring (cancer).
\nMediastinum<\/strong>: utrymme mellan tv\u00e5 likartade organ (h\u00e4r mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster lunga).
\nMeningeom<\/strong>: hj\u00e4rnhinnetum\u00f6r som ocks\u00e5 \u00e4r den vanligaste ”intrakraniella” tum\u00f6rformen.
\nMenisk<\/strong>: halvm\u00e5nformad broskskiva i kn\u00e4leden.
\nMetastas<\/strong>: dottertum\u00f6r bel\u00e4gen fr\u00e5nskilld fr\u00e5n den prim\u00e4ra tum\u00f6ren.
\nMorbus<\/strong> Crohn: kronisk tarminflammation. Uppkommer oftast i tunntarm bel\u00e4gen strax innan \u00f6verg\u00e5ngen till tjocktarmen. F\u00f6rekommer dock ocks\u00e5 i tjocktarmen.
\nMS<\/strong>: multiple scleros, kronisk sjukdom som leder till en nedbrytning av fettskidan p\u00e5 nervtr\u00e5den och efterl\u00e4mna \u00e4rrv\u00e4vnad h\u00e4r. Sjukdommen g\u00e5r ofta i sk. skov.
\nMultifokala infekti\u00f6sa processer<\/strong>: infekti\u00f6sa h\u00e4rdar p\u00e5 ett flertalet st\u00e4llen inom kroppen\/ett organ.
\n<\/a>
\n\u00a0N
\n<\/strong>
\nNeurologisk<\/strong>: n\u00e5got som h\u00f6r nervsystemet (hj\u00e4rna, ryggm\u00e4rg, nervtr\u00e5dar) \u00a0till.
\nNon-invasiv<\/strong>: unders\u00f6kning som genomf\u00f6res utan att sticka eller f\u00f6ra in n\u00e5got i kroppen.
\n<\/a>
\nO<\/strong><\/p>\n

Ocklusion<\/strong>: total tillst\u00e4ngning av ett k\u00e4rl pga. propp.
\nOdontologi<\/strong>: l\u00e4ran om munnen och t\u00e4nderna och de sjukdomar man kan finna h\u00e4r .
\nOPG<\/strong> (Ortho-Pantomo-Grafi): en panoramabild \u00f6ver k\u00e4kar och t\u00e4nder i en och samma bildtagning.
\n<\/a>
\nP<\/strong><\/p>\n

Pancreatit<\/strong>: inflammation i bukspottk\u00f6rteln.
\nParenkym<\/strong>: specifika v\u00e4vnadsbest\u00e5ndsdelar i ett organ.
\nPatologisk<\/strong>: mikroskopisk bed\u00f6mning av en sjuklig f\u00f6r\u00e4ndring.
\nPerforation<\/strong>: uppkomst av h\u00e5lighet genom ett organ, slemhinna etc. pga. sjuklig f\u00f6r\u00e4ndring eller trauma.
\nPericardit<\/strong>: inflammation i hj\u00e4rts\u00e4cken.
\nPlummer-Vinsons syndrom:<\/strong> f\u00f6rtvining av slemhinnan i svalget hos vilket kvinnor, beror p\u00e5 j\u00e4rnbrist. Detta ger sm\u00e4rtor i samband med sv\u00e4ljning. Kan vara ett f\u00f6rstadium till cancer.
\nPneumothorax<\/strong>: lungan faller ihop, och mer eller mindre d\u00e5 luft kommer in i lungs\u00e4cken. Det vaccumliknande tillst\u00e5nd som normalt r\u00e5der h\u00e4r och h\u00e5ller lungan utsp\u00e4nd f\u00f6rsvinner. Kan uppst\u00e5 vid yttre v\u00e5ld eller spontant.
\nPolyp<\/strong>: utskott\/knopp fr\u00e5n slemhinna.
\nProstata<\/strong>: bl\u00e5shalsk\u00f6rteln p\u00e5 m\u00e4n.
\nPseudo-artros<\/strong>: pga. utebliven eller f\u00f6rsenad benl\u00e4kning efter ett benbrott bildas det en falsk led.
\nPTA<\/strong>: Perkutan Transluminal Art\u00e4rdilatation betyder att man via en ballong f\u00f6rsedd kateter trycker ut en f\u00f6rtr\u00e4ngd blodk\u00e4rl d\u00e5 ballongen utvidgas.
\nPunktion<\/strong>: med n\u00e5l genom instick i organ eller h\u00e5lighet suga ut v\u00e4tska eller sm\u00e5 v\u00e4vnadsbitar f\u00f6r vidare analys .
\n<\/a>
\nQ<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\nR<\/strong><\/p>\n

Rectalcancer<\/strong>: \u00e4ndtarmscancer.
\nReumatoid artrit<\/strong> (RA): kroniska infammatoriska processer i kroppens leder. Leder utan behandling till f\u00f6rst\u00f6relse av ledbrosk och ben.
\nRotator-cuff-skada<\/strong>: besv\u00e4r fr\u00e5n senplattan (supraspinatusskenan) under den sk. kr\u00e5kn\u00e4bben i skuldran.
\nRuptur<\/strong>: bristning.
\n<\/a>
\nS<\/strong><\/p>\n

Sagital<\/strong>: ett plan som sk\u00e4r genom kroppen och delar den i tv\u00e5 halvor. En h\u00f6ger- och en v\u00e4nsterhalva.
\nSarkoidos<\/strong>: sjukdom som ger upphov till v\u00e4vnadsknutor i lungor och lymfk\u00f6rtlar. Ger obehandlad upphov till lungfibros.
\nScreening<\/strong>: unders\u00f6kning av ett stort antal utvalda grupper m\u00e4nniskor f\u00f6r att tex. finna en viss sjukdom .
\nScrotum<\/strong>: pungen.
\nSelektiv<\/strong>: r\u00f6ntgen av ett eller vissa valda begr\u00e4nsade k\u00e4rlavsnitt.
\nSpinal stenos<\/strong>: f\u00f6rtr\u00e4ngning av ryggm\u00e4rgskanalen.
\nStenos<\/strong>: f\u00f6rtr\u00e4ngning av ett blodk\u00e4rl varvid genomstr\u00f6mningen av blodet saktas ner.
\nStent<\/strong>: en sj\u00e4lvexpanderad n\u00e4tformat r\u00f6r som h\u00e5ller en f\u00f6rtr\u00e4ngning i ett blodk\u00e4rl utsp\u00e4nd och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ppen f\u00f6r blodgenomstr\u00f6mning.
\nStroke<\/strong>: engelsk ben\u00e4mning f\u00f6r slaganfall som \u00e4r liktydlig som en pl\u00f6tslig och sv\u00e5r cirkulatorisk st\u00f6rning i blodomloppet till ett organ (blodpropp, etc).
\nSigmoideum<\/strong>: S-formad nedre del av tjocktarmen.
\nSinuit<\/strong>: inflammation i en eller flera bih\u00e5lor.
\nSkolios<\/strong>: Krokig rygg i sidled. Kr\u00f6kningen kan vara S- eller C-formad.
\nSymfys<\/strong>: blygdbenet.
\nSymtom<\/strong>: sjukdomstecken.
\nS\u00e4tebjudning<\/strong>: fostret ligger med \u00e4ndan ned\u00e5t i moderns lilla b\u00e4cken .
\n<\/a>
\nT<\/strong><\/p>\n

Terapeutisk<\/strong>: behandlande \u00e5tg\u00e4rd av sjukdom .
\nTisseel<\/strong>: ett lim som man limmar ihop en h\u00e5lighet (kavitet)<\/span> , v\u00e4vnad, mm. Anv\u00e4nds bla. vid pseudoaneurysm d\u00e5 man vill st\u00e4nga till en h\u00e5lighet som utg\u00e5r fr\u00e5n en art\u00e4r.
\nAnv\u00e4nds \u00e4ven vid kirurgi d\u00e5 man inte med handen kommer \u00e5t en bl\u00f6dning. Tisseel kan sprutas in genom en kanyl eller sprayas.
\n<\/strong>Toilax<\/strong>: avf\u00f6ringmedlel som stimmulerar tarmmotoriken.
\nTrauma<\/strong>: skada uppkommen genom v\u00e5ld.
\nTromb\/trombos<\/strong>: blodpropp som bildas inom ett blodk\u00e4rl.
\nTuberkulos<\/strong> (TBC): smittsam lungsjukdom framkallad av tuberkelbakterien. \u00c4ven kallad lungsot och \u00e4r en n\u00e5got asocial sjukdom och mer f\u00f6rekommande i sk. U-l\u00e4nder.
\n<\/a>
\nU<\/strong><\/p>\n

Ultraljud<\/strong>: unders\u00f6kningsteknik med h\u00f6gfrekvent ”ekolod”. V\u00e4tskerika organ l\u00e4mpar sig f\u00f6r denna teknik.
\nUrografi<\/strong>: unders\u00f6kning av njurar, urinledare och urinbl\u00e5sa med hj\u00e4lp av intraven\u00f6s kontrastmedel.
\n<\/a>
\nV<\/strong><\/p>\n

Vagina<\/strong>: kvinnans slida (k\u00f6nsorgan).
\nVaricer<\/strong>: blod\u00e5derbr\u00e5ck. I matstrupen finner man dem i den nedre delen.
\nVattenl\u00f6sliga kontrastmedel<\/strong>: kontrast vars best\u00e5ndsdelar (oftast jod) \u00e4r blandbar med vatten. Dvs. denna kontrasttyp g\u00e5r att andv\u00e4nda intraven\u00f6st d\u00e5 den \u00e4r blandbar med blod.
\nVenklaff<\/strong>: klaffbildning utefter blodk\u00e4rlen som f\u00f6r blodet tillbaka till hj\u00e4rtat. F\u00f6rhindrar bak\u00e5tfl\u00f6de av blodstr\u00f6mmen .
\nVisipaque<\/strong>: ett jodhaltigt samt vattenl\u00f6sligt kontrastmedel som anv\u00e4ndes vid r\u00f6ntgen av blodk\u00e4rl .
\n<\/a>
\nW<\/strong><\/p>\n

Whip-lash<\/strong>: \u00e4ven kallad pisksn\u00e4rt-skada. Uppkommer vid h\u00e4ftiga nackr\u00f6relser fram\u00e5t och sedan bak\u00e5t vid tex. kollisioner med bil. Detta kan medf\u00f6ra skador p\u00e5 nackligament, muskler eller nervbanor och kan ge best\u00e5ende men. ”\u00c4kta” Whip-lash ger aldrig skelettskador p\u00e5 sj\u00e4lva kotorna.
\n<\/a>
\nX<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\nY<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\nZ<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\n\u00c5<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\n\u00a0\u00c4<\/strong><\/p>\n

<\/a>
\n\u00d6<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

A A-C-led: f\u00f6rkortning av akromio-clavikular led. Leden mellan skulderblads kammens utskott (kr\u00e5kn\u00e4bben) och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7419","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7419","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7419"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7419\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/wp-doctor\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7419"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}