Tinnitus vid MR

FrågaKan min tinnitus förvärras p g a ljudet vid MR-undersöknig?

SvarNej. Normalt har man hörselkåpor på vid undersökningen. Via dessa kommunicerar man med personalen samt kan få höra musik i.
Har man tinnitus eller är känslig för högt ljud kan man erbjudas extra öronproppar (in-ear) som skydd mot det knackande ljud som magnetkameran ger ifrån sig vid bildtagningen. Du kan även  ta med dig egna öronproppar till undersökningen men visa dem då först för röntgenpersonalen så modellen är OK att ha vid undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Främmande kropp inför MR

FrågaSka göra en MR på gallan och jag undrar vad som händer om man har en liten bit metall i kroppen?
När jag var på akuten för mitt gallstensanfall så togs det blodprov och sattes infart och när hon drog ut nålen så tryckte hon så hårt att det kändes som om något bröts av,  just då hade jag så svåra smärtor så jag orkade inte säga något, men senare frågade jag och då sa dom att nålen inte kan gå av osv . Men har inte kunna släppa oron att något verkligen gick av och om jag nu ska göra en MR röntgen så undrar man ju.
Min oro kanske är helt obefogad men kan inte släppa så därför måste jag få veta.

SvarDu kan vara lugn och genomföra din MR-undersökning utan oro.
En nål går inte av utan kan ev. böjas vid onormal brutal hantering. Vid ett snabbt blodprov ligger metallnålen kvar i blodkärlet enbart medan blod aspireras ut. Om man får ”nål” som avses ligga kvar även en stund efteråt, för fler prover, dropp, etc. är denna inte i metall utan enbart en tunn (0,7-1,1mm) plastkateter/rör. Det kan förmodligen hända att en del av denna plastkateter kan gå av och bli kvar i mjukdelarna. Denna kan ev. då lokaliseras med hjälp av ultraljud om den ligger kvar på platsen för punktionen. Vi kan inte påminna oss om att en metallnål någonsin brutits av inom vården och lämnats kvar i patienten.Vårdpersonalen ska alltid inspektera material som avlägsnas efter varit inne i en patient så att detta är helt och komplett.
Att patienter kommer med spikar, nålar, svetsloppor och andra metallföremål som oavsiktligt hamnat i kroppen råkar vi ut för ofta. Dessa tar vi då en konventionell röntgenbild på, beroende på kroppsdel som avses undersökas med MR, för att se om det verkligen är metalldelar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

Angiografi arcus aorta
Aortabågen

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens  artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärken efter kärlröntgen

Gjorde en angiografi på hjärnan med punktering av pulsådern i ljumsken på tisdagen, doktorn sade att jag kunde arbeta som vanligt torsdagen och fredagen men kunde inte detta pga att jag hade sådan värk. Punktionshålet har hela tiden varit fint men värken var olidlig. På lördagen försvann plötsligt värken och ett blåmärke stort som min tummnagel dök upp på låret. Under helgen fick jag fler små blåmärken som växte så måndag morgon åkte jag till akuten. Doktorn (samma som gjort punkteringen) tittade på blåmärkena och sa att de va ingen fara, bara sköterskan sa att jag skulle komma igen om de växte eller blev fler. Nu har det växt ytterligare och uppstått flera små längre ner på låret som i en klase. Vem borde jag lyssna på? Doktorn eller sköterskan? Ska jag söka hjälp igen?

Ultraljud pseudoaneurysm vänster ljumskärl
Pseudoaneurysm

 Mindre blåmärken i huden runt insticksstället är oftast ingen fara. Man har normalt blåmärke kring insticksstället då det läcker ut lite blod vid punktionen och under den tid katetern ligger inne i blodkärlet här. Blåmärken har en tendens att växa efter någon eller några dagar då småblödningar vid undersökningstillfället då skiftar färg till gult eller blått (blåmärke) utan att detta beror på någon ytterligare blödning. Detta är då blåmärke efter punktionen några dagar tidigare…

Känner man däremot en konsistensökning under huden med betydande blånader på stort område eller en pulserande ”bula” över lårtartären (ljumsken) kan detta tyda på en blödning eller ett sk. pseudoaneurysm. Man ska då kontakta sjuvården. Risk för blödning ut i mjukdelarna är störst under dagen efter punktionen. Visst kan ett mindre läckage uppstå efter 2-3 dagar men detta är mer ovanligt.

Ett pseudoaneurysm är ett läckage ut i en ”säck” utanför kärllumen. Detta läckage uppstår efter punktionen av ljumskartären där hålet, efter en sk. introducer som är ca. 2mm i diameter, inte har komprimerats eller pluggats igen för full blodstillning. Då man även injicerar blodförtunnande läkemedel vid denna undersökning, för att hindra proppbildning kring katetern, ger detta en viss blödningstendens efter undersökningen.
En diagnos av ev. pseudoaneurysm samt behandling görs enkelt med hjälp av ultraljud och ett trombogent läkemedel som injiceras i pseudoanerysmet.
Det är dock som sagt viktigt att inte anstränga ljumsken i 10-14 dagar efter denna undersökning. Man ska således undvika cykling, löpning, gympa, tunga lyft, mm. under denna tid.

Men är man orolig ska man absolut alltid kontakta sjuksköterska eller läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Implantat och MR

FrågaOm man har koksalt inplantat kan man göra MR eller blir det påverkas av MR undersökning eller inte i så fall varför.

SvarBröstimplantat med enbart koksalt eller silikoninnehåll påverkas inte alls vid en MR-undersökning.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blåmärke efter punktion i ljumsken

Har gjort en angiografi undersökning av hjärnan, hur vanligt är det att man får blåmärken och smärta i ljumsken efter punkteringen av pulsådern och efterbehandlingen med sandsäck och tryckbåge. Vad ska man göra för att minska blåmärkena som är rejäla och hur länge bör man vara hemma från ett fysiskt jobb, räcker en vecka.
Vill tillägga att blåmärkena uppstod efter två dagar och det har inte blött från punkteringsstället.

Det är inte ovanligt att det uppstår ett blåmärke runt instickstället i ljumsken efter punktionen. Dessa uppstår om mindre blodläckage skett genom punktionshålet i samband med undersökningen eller efteråt om då trycket över instickshålet inte placerats optimalt.
Uppkomna blåmärke runt punktionsstället går inte att minska på utan försvinner oftast inom 3-4 veckor.

Däremot ska ett blåmärke, efter undersökningen (2-3 dagar), inte öka kraftigt i storlek ner mot låret.
Om blod läcker ut från blodkärlet sker detta oftast då inte ut genom huden utan sipprar ut i lårets mjukdelar och runt muskulatur.
Om man vid dessa tillfällen även kan känna en svullnad som ökat och ömmar kan detta tyda på att punktionshålet läcker/läkt lite och ev. även bildat ett sk. pseudoanerysm. Ett pseudoanerysm är ett av blodtrycket från artären bildad hålighet utanför kärlväggen som oftast då innehåller trombotiserat blod.

Om man trycker mot ett pseudoanerysm kan man oftast känna pulsationer. Känns det så ska du söka läkare eller ringa för rådgivning från den vårdavdelning du låg på vid denna angiografin.
Denna åkomma undersöks och behandlas relativt enkelt med hjälp av ultraljud.

Hur länge man ska avhålla sig från tyngre arbeten, lyfta piano, cykling, idrott, etc. beror på just ev. komplikationer (blåmärken, pseudoanerysm, mm.) efter punktionen samt hur stor diameter punktionshålet haft.
Generellt bör man undvika väldigt tunga lyft, etc. under 10-12 dagar, oavsett punktionens storlek och med vilken metod tillförslutningen av hålet efteråt skett.
Men detta är något man ska och kan få besked om från den avdelning som handhade eftervården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om kontrastinjektion med komplikation

I juni åkte jag med ambulans till akuten med njurstensanfall. Under ambulansfärden sättes en kanyl i vänster arm för smärtlindring. Då erkände ambulanskillen att han stack fel, blödde mycket. Denna kanyl användes även till kontrastmedlet vid CT av njurarna. Dagen efter svullnad, värk i armen och värmekänsla.
Nu var jag på återbesök och gjorde en CT av njurarna igen. Även denna gång har jag fått ont i armen, stickningar i hand och fingrar, värmekänsla.
Vad händer? Jag har Psoriasis ooch Psoriasis artrit, kan det påverka? Vad ska jag göra?

Innan vi använder en av annan person satt venflon (kanyl) på röntgen för kontrastinjektion kontrolleras denna av oss själva. Detta för att försäkra oss om att den ligger rätt i blodkärlet. Kontrollen består då av aspiration av blod samt injektion av koksalt. Vid minsta tveksamhet sätter vi ny venflon.

Venflonen ska även vara så pass grov att den klarar ett högt injektionsflöde av kontrasmedel med vår ”tryckspruta”. Vid en CT-undersökning sprutas oftast kontrasten in med ca. 2-4ml per sekund. Under tiden kontrasten injiceras till patienten står vi alltid bredvid för att kontrollera att det går bra.
Vid de få tillfällena där kontrast trots allt ändå injiceras ut i mjukdelar runt blodkärlet stoppar vi injektionen omedelbart då vi känner detta eller om patienten uppger påtagliga smärtor från injektionsstället i armen.
Man kan man då få de symtom du fått lokalt i armen efter en sk. extravasering.
Om en del av kontrasten lagt sig utanför blodkärlet kan då denna kontrastsvullnad även ev. temporärt trycka mot nervbanor som leder längre ut mot handen och där ev. ge nurologiska symtom.

Små kontrastmängder utanför blodkärlet eller runt muskulaturen är oftast helt ofarligt. Kroppen tar själv hand om denna vattenlösliga vätska.
Om man på något sätt reagerar allergisk mot kontrastmedel visar sig detta oftast som illamående eller generella utslag samt ev. svullnad framför allt då i ansikte och hals. Psoriasis har ingen påverkan av ev. kontrastreaktion.

Om du av någon anledning ska genomgå ytterligare CT be dom antingen byta arm för injektionen. Om detta fenomen uppstår även i andra armen får man nog anse att du reagerar allergiskt mot kontrast med lokala symtom. Vid framtida CT-undersökning bör man då medicinerar dig mot ev. allergiska reaktioner (premedicinering) innan kontrastinjektion. Alternativet är att ge dig premedicinering redan nästa gång. Nackdelen är att då blir man tvungen att i framtiden alltid ge dig denna premedicinering vid röntgen med kontrast då man inte riktigt utrett orsakerna till dina besvär…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tatuering och spiral vid MR

Jag ska göra min andra magnetröntgen(senast var 2004). Är nu lite mer påläst om bl a riskerna. Jag har en kopparspiral och hade även det 2004, är det en risk för något med tanke på att man inte ska ha metaller i sig vid röntgen? Jag har även en ny, samt en13 år gammal tatuering, risker? Märkte inget av något vid förra röntgen 2004, vare sig spiralen eller tatueringen.

Kopparspiral är inget problem alls då man undersöks med en magnetkamera. I vissa sällsynta fall kan tatueringar vara problem. Huden som är tatuerad kan bli uppvärmd. Detta sker ganska långsamt och patienten har alltid möjlighet att påkalla personalens uppmärksamhet och meddela att man känner en värmeförnimmelse. Om tatuering blir varm kan man kyla denna med en våt handduk eller liknande så att undersökningen kan slutföras.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Angiografi vid fönstertittarsjuka

Kan där bli komplikationer vid en angiografi? misstänker att jag har fönstertittarsjuka i ett ben, enligt husläkaren har jag inte det. Men symtomen finns där. Och någon större undersökning är inte gjord. Jag är 60år.

MR-angio underben
MR-angio

Angiografi är vad vi kallar för en interventionell undersökning. Det betyder att man i detta fallet punkterar en artär och via en kateter sedan sprutar kontrast för en diagnos av benens blodkärl. Vid en angiografi kan även ev. förträngningar eller ocklusioner i blodkärlen åtgärdas på plats.
Alla interventioner är således mycket ”omständiga” procedurer, med förberedelser och eftervård, som kan vara förenligt med vissa risker för patienten.

Inom all sjukvård, mer eller mindre, finns potentiella risker för patienten. Risken med att ha ”prylar” inne i ett blodkärl är, förutom blödning från punktionen, även risk för att förvärra redan ev. dåliga blodkärl pga. proppar som lossnar vid undersökningen, mm.
Dessa undersökningar gör vi således endast efter starka indikationer för kärlpatologi som framkommit av en föregående klinisk undersökning. Denna undersökning ska då vara utförd av kärlkirurg eller annan kärlspecialist.

Likaså bör man bli remiterad till kärlspecialist om det förligger tveksamheter kring blodförsörjningen till benen. Vid tveksamma fall kan en ”enkel” undersökning med magnetkamera (MR-angio) ge svar om även en angiografi är befogad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Metall i bh vid MR

Har idag gjort en MR av hela ryggen. Tog bort alla metallsmycken etc. Glömde dock bort bygelbehån. Efter några minuter i MR-maskinen så stoppar sköterskan och undrar om jag glömt behån på…. hon sa att det inte var farligt men att det kunde störa bilderna för hon hade upptäckt störningar på bilden.
Nu undrar jag, är det någon fara, typ ökad cancerrisk etc? Eller är det bara farligt just då?

Det finns ingen som helst ”hälsorisk” med att ha metall på sig vid en MR-undersökning. Varken nu eller senare.
Det enda det ställer till med är att det ev. blir störningar i bilden om det finns metall i just det område man avser undersöka vilket då kan försvåra en diagnos.

En mycket tung golvtvätt fast på vår MR
Golvtvätt

Vad man däremot ska vara aktsam på är om större metallföremål (nycklar, glasögon, etc.)  ligger lösa i fickan eller runt halsen. Föremålet kan då fara iväg och fastna på MR-maskinen. Likaså får man inte ta in t.ex. rullstol, säng, GOLVTVÄTT!, etc. i rummet där MR-maskinen står.
Även ett kontokort är historia om man tar med detta in vid en MR-undersökning.

Om ett föremål fastnar på MR-kameran kan man behöva stänga ner denna helt för att få loss föremålet från magneten. Denna procedur med omstart av MR-kameran kostar ca. 10.000:-… vilket har hänt oss (se bild).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024