{"id":3014,"date":"2013-11-12T23:26:07","date_gmt":"2013-11-12T22:26:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=3014"},"modified":"2015-05-19T21:31:29","modified_gmt":"2015-05-19T20:31:29","slug":"hjarna-och-hals","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/hjarna-och-hals\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4rna och hals"},"content":{"rendered":"

\"Skallens<\/a>Om hj\u00e4rna och hals<\/strong><\/p>\n

Tidigare gjordes angiografi av skallens<\/strong> och halsens blodk\u00e4rl<\/strong> (art\u00e4rer) oftast som en diagnostisk utredning, och som ett komplement till tidigare gjorda unders\u00f6kningar med CT (datortomografi) eller magnetkamera (MR). Angiografin gjordes d\u00e5 f\u00f6r att n\u00e4rmare utreda aneurysm (utbuktning av k\u00e4rlv\u00e4ggen), stenoser och tr\u00e5nga k\u00e4rlavsnitt, kartl\u00e4gga malformationer, k\u00e4rlmissbildningar.<\/p>\n

Angiografier idag av [<\/span>skallens<\/a>]<\/span> och halsens k\u00e4rl g\u00f6rs inte f\u00f6r enbart diagnostik av blodk\u00e4rlen. Denna diagnostik kan mycket v\u00e4l genomf\u00f6ras med enbart datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) som inte kr\u00e4ver de f\u00f6rberedelser eller den efterv\u00e5rd s\u00e5 som en angiografi kr\u00e4ver.
\nEn angiografi av hj\u00e4rnans och halsen art\u00e4rer idag \u00e4r s\u00e5ledes mestadels inriktad p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rd av patologi efter en tidigare gjord diagnostik med CT eller MR.
\nVanligast \u00e4r behandling av f\u00f6rstr\u00e4ngningar (stenoser) i halsk\u00e4rlen. Vanligaste omr\u00e5det f\u00f6r f\u00f6rtr\u00e4ngning \u00e4r vid delningen av gemensamma huvudart\u00e4ren till de tv\u00e5 grenarna av inre- [<\/span>anatomi<\/a>]<\/span> och yttre [<\/span>anatomi<\/a>]<\/span> huvudart\u00e4ren. F\u00f6rtr\u00e4ngningar h\u00e4r \u00e4r en vanlig orsak till att f\u00e5 en propp (infarkt) i hj\u00e4rnan. Denna ”propp” kommer d\u00e5 fr\u00e5n halsk\u00e4rlet och flyter med blodstr\u00f6mmen d\u00e4r den d\u00e5 sedan fastnar l\u00e4ngre ut i det allt mer avsmalnande blodk\u00e4rlet och ger upphov till en infarkt. Beroende p\u00e5 hur tidigt proppen s\u00e4tter sig och hur stor del av hj\u00e4rnan detta d\u00e5 tillt\u00e4ppta blodk\u00e4rl f\u00f6rs\u00f6rjer avg\u00f6r infarktens utbredning och skada.<\/p>\n

Ett alternativ till den interventionella (angio)\u00a0\u00e5tg\u00e4rden av f\u00f6rtr\u00e4ngningar i halsk\u00e4rlen \u00e4r med kirurgi. Denna operation g\u00f6rs d\u00e5 med enbart lokalbed\u00f6vning.<\/p>\n

En sk. hj\u00e4rnd\u00f6dsangio (4-k\u00e4rlsangio) \u00e4r en diagnostik f\u00f6r att kunna d\u00f6df\u00f6rklara en patient d\u00e4r den kliniska unders\u00f6kningen inte med s\u00e4kerhet kan fastst\u00e4lla att en total ”hj\u00e4rninfarkt” f\u00f6religger.
\nNormalt kan en person d\u00f6df\u00f6rklaras genom att vissa kliniska kriterier uppfylls (ingen puls, andning, upph\u00f6rd hj\u00e4rtfrekvens och ljusstela pupiller). Att d\u00f6df\u00f6rklara en patient som ligger i respirator, f\u00f6rgiftningsfall, nedkylda patienter eller d\u00e4r orsaken till hj\u00e4rnskadan \u00e4r ok\u00e4nd \u00e4r sv\u00e5rare. F\u00f6rutom kliniska tester med bla. apne\u00b4test (kontroll av spontanandning) kan en angiografi av hj\u00e4rnans blodf\u00f6rs\u00f6rjning bli aktuell. En patient med helt upph\u00f6rt\u00a0kontrastfl\u00f6de i hj\u00e4rnans interna grenar kan d\u00e5 med s\u00e4kerhet f\u00f6rklaras hj\u00e4rnd\u00f6d.<\/p>\n

F\u00f6re<\/strong><\/p>\n

Innan angiografin m\u00e5ste vissa f\u00f6rberedelser<\/a>\"\"<\/sub><\/a> vara genomf\u00f6rda. Hit h\u00f6r blodgruppering, blodprover, fasta, tv\u00e4tt, lugnande medicinering, mm.<\/p>\n

Patienten transporteras\u00a0 till angiografienheten i s\u00e4ng fr\u00e5n v\u00e5rdavdelningen. P\u00e5 angioenheten l\u00e4gges patienten p\u00e5 unders\u00f6kningsbordet och f\u00f6rbereds med bla. desinficering av instickst\u00e4llena (oftast ljumskar) och kl\u00e4ds \u00f6ver med sterila lakan och dukar.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/p>\n

\"Aortab\u00e5gen\"<\/a>I t\u00e4nkt punktionsst\u00e4lle ges lokalanestesi (bed\u00f6vning i huden) innan man sticker med sj\u00e4lva angion\u00e5len som \u00e4r n\u00e5got gr\u00f6vre kanyl \u00e4n en vanlig injektionsn\u00e5l.
\nVid en ”perifer angiografi” punkteras oftast l\u00e5rbensart\u00e4ren (a. femoralis) i ljumsken med en kanyl. Vi denna punktion f\u00f6r man sedan in en tunn kateter. Katetern f\u00f6r man sedan upp genom aortan d\u00e4r kateter\u00e4nden placeras i h\u00f6jd med [<\/span>aortab\u00e5gen<\/a>]<\/span> d\u00e4r halsens- och skallens k\u00e4rl avg\u00e5r. Kontrastmedel tillf\u00f6res med hj\u00e4lp av en sk. tryckspruta f\u00f6r att f\u00e5 in tillr\u00e4ckligt med kontrast p\u00e5 kort tid.<\/p>\n

En f\u00f6rsta bed\u00f6mning g\u00f6res av halsens k\u00e4rlavg\u00e5ngar fr\u00e5n stora kroppspuls\u00e5dern (aorta) f\u00f6r att utesluta ev. f\u00f6r\u00e4ndringar inom detta omr\u00e5de. Mycket kalkbel\u00e4ggning eller f\u00f6rtr\u00e4ngning vid avg\u00e5ngen till halsk\u00e4rlet medf\u00f6r st\u00f6rre risker f\u00f6r n\u00e5got lossnar d\u00e5 man f\u00f6r in katetern och\u00a0far upp i hj\u00e4rnan och ge en hj\u00e4rninfarkt. Man kan vid dessa tillf\u00e4llen v\u00e4lja att avbryta och patienten f\u00e5r d\u00e5 ev. genomg\u00e5 \u00f6ppen kirurgi ist\u00e4llet.<\/p>\n

Vid behov av noggrannare kartl\u00e4ggning eller \u00e5tg\u00e4rd av halsens och skallens k\u00e4rl g\u00e5r man sedan in med kateter i det aktuella k\u00e4rlet som beh\u00f6ver unders\u00f6kas eller behandlas.. Man g\u00f6r d\u00e5 en selektiv<\/em> unders\u00f6kning av de aktuella k\u00e4rlen. Bilderna man f\u00e5r vid en selektiv unders\u00f6kning blir mycket b\u00e4ttre d\u00e5 kontrasten sprutas in i aktuellt k\u00e4rl och fyller p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ut k\u00e4rltr\u00e4det tydligare.<\/p>\n

Vid ballong-dilatation av en halsart\u00e4r f\u00f6r man upp en mycket tunn kateter i det aktuella k\u00e4rlet. Innan man dilaterar det tr\u00e5nga partiet i blodk\u00e4rlet med en ballon l\u00e4gger man \u00e4ven in ett litet ”paraply” som f\u00e5ngar upp eventuella sm\u00e5proppar (fragment) som kan lossna fr\u00e5n k\u00e4rlv\u00e4ggen vid ballonvidgningen. Detta som en s\u00e4kerhet mot att en propp flyter iv\u00e4g l\u00e4ngre upp i hj\u00e4rnan.
\nEfter ballong-dilatationen l\u00e4ggs oftast ett\u00a0 metallstent som dels h\u00e5ller k\u00e4rlet \u00f6ppet samt hindrar fler fragment att lossna fr\u00e5n k\u00e4rlv\u00e4ggen. Stentet sitter monterat (ihopvikt) p\u00e5 en ballongf\u00f6rsedd kateter som v\u00e4l p\u00e5 plats i f\u00f6rtr\u00e4ngningen bl\u00e5ser upp stentet till sin normala storlek. Stent finns i en m\u00e4ngd storlekar och l\u00e4ngder och v\u00e4ljs efter hur storlt k\u00e4rlet \u00e4r i sina friska delar samt hur l\u00e5ngt f\u00f6rtr\u00e4ngningen \u00e4r. Detta kartl\u00e4gger man med bildtagning initialt.<\/p>\n

Efter behandlingen drages detta ”paraply” ut tillsammans med de andra katetrarna via ljumsken med ev. medf\u00f6ljande lossnade fragment\/proppar i ”paraplyet”.<\/p>\n

En ”normal” unders\u00f6kning (diagnostik) tar normalt omkring 50 minuter. En ballong-dilatation eller stentning av halsart\u00e4ren tar ytterligare 1-2 timmar.<\/p>\n

Efter<\/strong><\/p>\n

Efterv\u00e5rd efter en angiografisk intervention av halsens- och skallens art\u00e4rer \u00e4r n\u00e5gra timmars s\u00e4ngl\u00e4ge p\u00e5 en postoperativ avdelning f\u00f6r t\u00e4tare efterkontroller varefter mobilisering kan p\u00e5b\u00f6rjas successivt p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om hj\u00e4rna och hals Tidigare gjordes angiografi av skallens och halsens blodk\u00e4rl (art\u00e4rer) oftast som en diagnostisk utredning, och som ett komplement till tidigare gjorda<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[218],"tags":[],"class_list":["post-3014","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodkarl-angio"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3014","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3014"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3014\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3014"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3014"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3014"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}