{"id":2407,"date":"2013-10-23T07:56:18","date_gmt":"2013-10-23T06:56:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=2407"},"modified":"2014-02-24T10:47:26","modified_gmt":"2014-02-24T09:47:26","slug":"punktion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/punktion\/","title":{"rendered":"Punktion"},"content":{"rendered":"

Om punktioner<\/strong><\/p>\n

Ultraljudsledda punktioner<\/strong> kan ske i alla ”mjuka organ” d\u00e4r punktionsst\u00e4llet inte hindras av ben och givetvis\u00a0 kan<\/em> visualiseras med ultraljudet. En idag stor och viktig del inom den medicinska diagnostiken \u00e4r punktioner f\u00f6r att erh\u00e5lla prover f\u00f6r cytologi eller bakteriell odling f\u00f6r att d\u00e4rigenom bekr\u00e4fta en diagnostik.<\/p>\n

Punktion kan dels genomf\u00f6ras med sk. ”fin-n\u00e5l” d\u00e5 endast ”flytande material”, enstaka celler, kan sugas ut genom denna tunna (<1mm) n\u00e5l f\u00f6r analys.
\nVid gr\u00f6vre n\u00e5lar (2mm) r\u00f6r det sig oftast om sk. biopsi. H\u00e4r f\u00e5r man ut ett helt stycke organisk v\u00e4vnadsprov f\u00f6r vidare patologisk analys (PAD).<\/p>\n

F\u00f6r att g\u00f6ra en punktion av ett organ m\u00e5ste man ”se” var och vad man sticker i. Detta sker d\u00e5 med hj\u00e4lp av ultraljud. \u00c4ven datortomografi eller konventionell r\u00f6ntgengenomlysning kan anv\u00e4ndas vid dessa ingrepp. En kombination av teknikerna \u00e4r en vanlig metod f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en exakt punktion.
\nI samband med en punktion kan \u00e4ven ett dr\u00e4nage, kateter, anl\u00e4ggas som antingen avlastar ett organ (tex. njure, lever) eller t\u00f6mmer en abscess (varh\u00e5la) eller cysta (v\u00e4tskebl\u00e5sa). Detta dr\u00e4nage ligger d\u00e5 med sin ”topp” inne i det aktuella organet eller h\u00e5ligheten. V\u00e4tska\/var leds ut via katetern till en p\u00e5kopplad p\u00e5se utanf\u00f6r kroppen.<\/p>\n

Val av unders\u00f6kningsteknik beror \u00e4ven mycket p\u00e5 vilket organ det g\u00e4ller och om endast prov \u00e4mnas erh\u00e5llas eller ett kvarliggande dr\u00e4nage skall anl\u00e4ggas. mm.<\/p>\n

F\u00f6re<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/a>\"\"<\/sub> innan punktion \u00e4r bl.a. blodprover och fasta.
\nVid ”djupa” punktioner eller punktioner i blodrika organ (buk, thorax, njure, lever…) sker dessa p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.
\nYtliga punktioner kr\u00e4ver oftast inga f\u00f6rberedelser eller efterv\u00e5rd p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.
\nBesked om ev. f\u00f6rberedelser f\u00e5s vid kallelsen fr\u00e5n r\u00f6ntgen eller annan v\u00e5rdenhet.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndringen som ska punkteras unders\u00f6ks allt i samband med punktionen. Detta f\u00f6r att bla. avg\u00f6ra om punktion \u00e4r m\u00f6jligt samt exakt var, hur och med vad punktionen ska ske.
\nInnan sj\u00e4lva punktionen tv\u00e4ttas aktuellt omr\u00e5de med desinficerande sprit (klorhexidinsprit, etc.) och ”kl\u00e4s in” med sterila dukar.
\nOm gr\u00f6vre n\u00e5l anv\u00e4nds (biopsi) kan punktionsst\u00e4llet lokalbed\u00f6vas innan med tex.\u00a0 Xylocain<\/a>\"\"<\/sub>.
\nPunktionsn\u00e5len styrs sedan mot och in i f\u00f6r\u00e4ndringen med hj\u00e4lp av ultraljudet. D\u00e5 n\u00e5len \u00e4r i f\u00f6r\u00e4ndringen sugs patologiskt (sjukligt) organiskt material ut. Detta patologiska material skickas sedan f\u00f6r analys.<\/p>\n

Punktioner och biopsi g\u00f6res liggande och tar omkring 20-30 minuter. Anl\u00e4ggande av dr\u00e4nage tar 30-40 minuter.
\nEn r\u00f6ntgenl\u00e4kare g\u00f6r dessa ingrepp.<\/p>\n

Efter<\/strong><\/p>\n

Vid fin-n\u00e5ls-punktion \u00e4r efterv\u00e5rden ingen till ett par timmars s\u00e4ngl\u00e4ge p\u00e5 en v\u00e5rdavdelning beroende punkterad organ och patientens tillst\u00e5nd.
\nBiopsi och dr\u00e4nage kr\u00e4ver n\u00e5got l\u00e4ngre observation efter\u00e5t p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om punktioner Ultraljudsledda punktioner kan ske i alla ”mjuka organ” d\u00e4r punktionsst\u00e4llet inte hindras av ben och givetvis\u00a0 kan visualiseras med ultraljudet. En idag stor<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[202],"tags":[],"class_list":["post-2407","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ultraljud"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2407","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2407"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2407\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}