{"id":2347,"date":"2013-10-21T08:24:29","date_gmt":"2013-10-21T07:24:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=2347"},"modified":"2013-12-08T23:08:17","modified_gmt":"2013-12-08T22:08:17","slug":"knaled-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/knaled-2\/","title":{"rendered":"MR Kn\u00e4led"},"content":{"rendered":"

\"MR<\/a>Om kn\u00e4leden<\/strong><\/p>\n

Kn\u00e4lederna<\/strong><\/a> l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r unders\u00f6kningar med MR-teknik. Metoden ger en bra bild \u00f6ver ev. patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar i framf\u00f6r allt dess mjukdelar. Tekniken ger ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att studera kn\u00e4et under r\u00f6relse. Dvs. man efterkonstruerar de sagitala bildsekvenserna s\u00e5 att man f\u00e5r en videosekvens (cine) d\u00e4r man kan fr\u00e4mst studerar kn\u00e4sk\u00e5lens r\u00f6rlighet under r\u00f6relse och belastning.<\/p>\n

De strukturerna inom kn\u00e4leden som man kan studera n\u00e4rmare med MR \u00e4r menisk-, brosk- och kollateralligamentskador. MR har delvis ersatt arthroskopier (titth\u00e5l) f\u00f6r att diagnostisera l\u00f6sa broskkroppar. F\u00f6rutom traumatiska skador som leder till sk. kontinuitetsavbrott i ben och brosk eller ruptur i senor och menisk inom kn\u00e4et g\u00e5r det ocks\u00e5 att bed\u00f6ma f\u00f6rekomst av v\u00e4tska, cystor och skelettum\u00f6rer.
\nMR \u00e4r i detta avseende helt \u00f6verl\u00e4gsen andra diagnostiska bildmedier vad g\u00e4ller bentum\u00f6rer.<\/p>\n

\"MR<\/a>Som diagnotiskt media vid artros \u00e4r denna metod fr\u00e4mst ett komplement till den traditionella r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen d\u00e4r patienten belastar kn\u00e4et under bildtagning.<\/p>\n

F\u00f6re<\/strong><\/p>\n

Vissa unders\u00f6kningar av kn\u00e4leden, vid tum\u00f6rfr\u00e5gest\u00e4llningar eller inflammatoriska processer, kr\u00e4vs att ett kontrastmedel sprutas in i blodet innan bildtagningen. En sk. venflon (n\u00e5l med plasthylsa) beh\u00f6ver d\u00e5 s\u00e4ttas in i n\u00e5got blodk\u00e4rl f\u00f6r denna injektion av kontrastmedel.
\nDet finns n\u00e5gra kontraindikationer f\u00f6r MR. Inopererade metallclips i hj\u00e4rna eller blodk\u00e4rl, pacemaker, hj\u00e4rnshunt, mm. kan utg\u00f6ra hinder f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/p>\n

Unders\u00f6kningen g\u00f6res liggande p\u00e5 en brits. Denna brits skjuts in i magnetutrymmet vid unders\u00f6kningen. Sj\u00e4lva magnetf\u00e4ltet alstras av den stora magnetspole (tunnel) som omger hela kroppen och den brits som patienten ligger p\u00e5.
\nDen del av kroppen som ska unders\u00f6kas m\u00e5ste vara placerad mitt i tunneln. Vid unders\u00f6kning av kn\u00e4et \u00e5ker patienten in i \u201dtunneln\u201d med fot\u00e4ndan f\u00f6rst. Kn\u00e4et placeras i en speciell kn\u00e4spole sk. coil som sj\u00e4lv fungerar som en s\u00e4ndare och mottagare f\u00f6r radiosignalen.<\/p>\n

M\u00e4nniskor med klaustrofobi kan ha sv\u00e5rt f\u00f6r denna unders\u00f6kning. Likas\u00e5 brukar sm\u00e5 barn beh\u00f6va s\u00f6vas (narkos) inf\u00f6r denna typ av unders\u00f6kning d\u00e5 dom inte klarar av att ligga stilla.<\/p>\n

En ”standardunders\u00f6kning” tar ca. 20 minuter. Om kontrast skall anv\u00e4ndas eller kompletterande bildtagning kr\u00e4vs tar detta ca. 40 minuter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om kn\u00e4leden Kn\u00e4lederna l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r unders\u00f6kningar med MR-teknik. Metoden ger en bra bild \u00f6ver ev. patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar i framf\u00f6r allt dess mjukdelar. Tekniken<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[199],"tags":[],"class_list":["post-2347","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-magnetkamera-mr"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2347"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2347\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2347"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2347"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}