{"id":2320,"date":"2013-10-16T12:30:56","date_gmt":"2013-10-16T11:30:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=2320"},"modified":"2013-12-09T00:06:54","modified_gmt":"2013-12-08T23:06:54","slug":"hjarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/hjarna\/","title":{"rendered":"MR Hj\u00e4rna"},"content":{"rendered":"

\"MR<\/a>Om hj\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n

Hj\u00e4rnans<\/a><\/strong> (cerebrum) delar \u00e4r l\u00e4mplig att unders\u00f6ka med MR. F\u00f6r klinisk diagnostik inom det centrala nervsystemet har MR anv\u00e4nts sedan mitten av 80-talet. Metoden ger en \u00f6verl\u00e4gsen bild av de intrakraniella mjukdelarna mot vad andra radiologiska unders\u00f6kningsmetoder f\u00f6rm\u00e5r att g\u00f6ra. MR ger en detaljerad skillnad mellan den mjuka hj\u00e4rnans olika delar och f\u00f6r\u00e4ndringar h\u00e4ri.<\/p>\n

Anledning till en MR-unders\u00f6kning kan vara utredning om MS (multipel scleros), som \u00e4r en vanlig utredningsorsak, epilepsi, kranialnerverna, orbita (\u00f6ga) d\u00e4r n\u00e4thinneavlossning kan studeras.
\nTum\u00f6rer inom hj\u00e4rnan delas in i prim\u00e4ra och sekund\u00e4ra (metastaser). 95% av alla tum\u00f6rer inom skallen utg\u00f6res av gliomer, metastaser, meningeom, hypofysadenom och acusticusneurinom.
\nUtredning om f\u00f6rekomst av infarkt i lilla hj\u00e4rnan utredes bra med MR ofta d\u00e5 som ett komplement till en redan genomf\u00f6rd unders\u00f6kning av skallen med CT.<\/p>\n

\"MR<\/a>Dock finns sv\u00e5righeter att p\u00e5visa f\u00e4rskt blod och f\u00f6rkalkningar med denna teknik. Datortomografi, CT, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fortfarande f\u00f6rstahandsval f\u00f6r utredning av akuta skallskador med misst\u00e4nkt p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dningar. \u00c4ven tiden f\u00f6r unders\u00f6kning med CT \u00e4r avsev\u00e4rt kortare \u00e4n f\u00f6r MR. Kort unders\u00f6kningstid \u00e4r viktigt vid akuta skallskador d\u00e4r patienten \u00e4ven kan ha sv\u00e5rt att ligga stilla.<\/p>\n

En unders\u00f6kning av skallens blodk\u00e4rl med MR kallas MRA [<\/span> MR-angiografi<\/a> ]<\/span>. Denna unders\u00f6kning \u00e4r noninvasiv (inget ingrepp i ett blodk\u00e4rl) och underl\u00e4ttar unders\u00f6kningen avsev\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rd med en konventionell interventionell [<\/span> angiografi<\/a> ]<\/span>.<\/p>\n

Idag g\u00f6rs sk. perfusions<\/em> unders\u00f6kningar d\u00e4r man kan m\u00e4ta blodgenomfl\u00f6det (fysiologi) i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden. Perfusions-MR<\/em> kan vara en bra metod f\u00f6r utredning av blodfl\u00f6desf\u00f6r\u00e4ndringar vid bla. olika demenser.
\nDiffusions-MR<\/em> \u00e4r en metod d\u00e4r man kan avspegla mikrostrukturer i frisk resp. patologisk hj\u00e4rnv\u00e4vnad. Dessa alternativa MR-tekniker klarar av att karakterisera tum\u00f6rer och hur tum\u00f6ren p\u00e5verkar omkringliggande hj\u00e4rnv\u00e4vnad.
\nEn metod f\u00f6r att visa cellaktiviteten inom hj\u00e4rnans olika delar (hj\u00e4rnans arbete) kallas funktionell MR<\/em> (fMRI). Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att stimulera olika kroppsdelar f\u00f6r att sedan med fMRI se den sensoriska aktiviteten inom specifika delar av hj\u00e4rnan.<\/p>\n

F\u00f6re<\/strong><\/p>\n

Vissa unders\u00f6kningar av hj\u00e4rnan kr\u00e4ver att ett kontrastmedel sprutas in i blodet innan bildtagningen. En sk. venflon (n\u00e5l med plasthylsa) beh\u00f6ver d\u00e5 s\u00e4ttas in i n\u00e5got blodk\u00e4rl f\u00f6r denna injektion av kontrastmedel.
\nDet finns \u00e4ven n\u00e5gra kontraindikationer f\u00f6r MR. Inopererade metallclips i hj\u00e4rna eller blodk\u00e4rl, pacemaker, hj\u00e4rnshunt, mm. kan utg\u00f6ra hinder f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/p>\n

\"MR<\/a>Unders\u00f6kningen g\u00f6res liggande d\u00e4r skallen placeras och fixeras i ett s\u00e4rskilt huvudst\u00f6d. En sk. huvudspole som sj\u00e4lv fungerar som en s\u00e4ndare och mottagare f\u00f6r radiosignalen. Sj\u00e4lva magnetf\u00e4ltet alstras av den stora magnetspole (tunnel) som omger hela kroppen och den brits som patienten ligger p\u00e5.
\nDen del av kroppen som ska unders\u00f6kas m\u00e5ste vara placerad mitt i tunneln. Detta betyder att patienten ligger med huvudet ”f\u00f6rst in i tunneln”.
\nM\u00e4nniskor med klaustrofobi kan ha sv\u00e5rt f\u00f6r denna unders\u00f6kning. Likas\u00e5 brukar sm\u00e5 barn beh\u00f6va s\u00f6vas (narkos) inf\u00f6r denna typ av unders\u00f6kning d\u00e5 dom inte klarar av att ligga stilla.<\/p>\n

En ”standardunders\u00f6kning” tar ca. 20 minuter. Om kontrast skall anv\u00e4ndas eller kompletterande bildtagning kr\u00e4vs tar detta ca. 40 minuter.<\/p>\n

Relaterad information<\/strong><\/p>\n