{"id":1928,"date":"2012-12-29T22:11:00","date_gmt":"2012-12-29T21:11:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=1928"},"modified":"2013-04-23T11:25:09","modified_gmt":"2013-04-23T10:25:09","slug":"om-flebografi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/om-flebografi\/","title":{"rendered":"Om ven\u00f6sa tromber"},"content":{"rendered":"

Om tromber i vener<\/strong><\/p>\n

\"\"Vener \u00e4r de blodk\u00e4rl som f\u00f6r tillbaka syrefattigt blod fr\u00e5n kroppen till lungor och hj\u00e4rta f\u00f6r ny syres\u00e4ttning.
\nVenerna har [<\/span> fick-klaffar<\/a> ]<\/span>\u00a0som f\u00f6rekommer i armarna och benen. Venerna inom thorax, buken och huvudet \u00e4r klaffl\u00f6sa. Ju l\u00e4ngre distalt ut i extremiteterna och d\u00e4rmed mindre vener desto fler klaffar finns det h\u00e4r. I mer centrala vener finner man oftast endast 1-2 eller inga klaffar. Klaffarnas uppgift \u00e4r att hindra blodstr\u00f6mmen att rinna bak\u00e5t” i blodk\u00e4rlet.
\nDet \u00e4r oftast omkring eller i klaffarnas ”l\u00e4sida” en trombildning tar sin b\u00f6rjan.<\/p>\n

De k\u00e4rl man r\u00e4knar till det djupa \u00e4r vener som ligger innanf\u00f6r muskelfascian<\/em> som \u00e4r en bindv\u00e4vshinna som h\u00e5ller ihop muskulaturen. Utanf\u00f6r denna fascia finns underhudsfettet och ytterst huden. Vener som l\u00f6per i underhudsfettet strax under huden r\u00e4knas till ”ytliga vener<\/em>”. Tromboser i de ytliga venerna kallas allm\u00e4nt f\u00f6r tromboflebit<\/em>.
\nTromboser kan uppst\u00e5 inom alla delar av kroppens vensystem. Vanligaste lokalisation \u00e4r dock i underbenen d\u00e4r gravitationen g\u00f6r att blod i vener med d\u00e5ligt fungerande klaffar, etc. ”stockar sig” och har s\u00e4mre avfl\u00f6de upp mot hj\u00e4rtat.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller benen kan \u00e4ndrade fl\u00f6desf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r blodk\u00e4rlen, varicer, l\u00e5nga stillasittande resor, l\u00e5ngvarigt s\u00e4ngl\u00e4ge, kn\u00e4kirurgi, graviditet, P-piller, malign sjukdom, \u00e4rftliga koagulationsrubbning, infektioner, hereditet (vanligt f\u00f6rekommande i sl\u00e4kten), \u00f6vervikt, vara en orsak till bildande av tromber.
\nBlodets fl\u00f6deshastighet och f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rflytta sig inom k\u00e4rlet beror bla. p\u00e5 \u00e5lder,\u00a0 venklaffarnas funktion, r\u00f6rlighet. Andra orsaker kan ocks\u00e5 vara felaktig kost, fettma, m.m.<\/p>\n

\"Helbenstrombos\"<\/a>
Tromber i ben<\/figcaption><\/figure>\n

Symtom p\u00e5 djup ventrombos i benet \u00e4r fr\u00e4mst svullnad, v\u00e4rk, rodnad och viss v\u00e4rme\u00f6kning. Svullnaden uppst\u00e5r distalt om ett fl\u00f6deshinder f\u00f6r blodet. V\u00e4tska kan d\u00e5 stocka sig i v\u00e4vnaden i underbenet och foten. V\u00e4rk beror dels p\u00e5 det \u00f6kade trycket, svullnaden, i benet men ocks\u00e5 en ev. inflammation av tromboser i blodk\u00e4rl. Denna inflammation i blodk\u00e4rlet ger en rodnad och v\u00e4rme\u00f6kning i fr\u00e4mst benets vad.<\/p>\n

Utifr\u00e5n enbart dessa symtom kan man dock inte st\u00e4lla diagnosen djup ventrombos utan man beh\u00f6ver \u00e4ven ett diagnostiskt verktyg f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla detta. Det finns ett antal differentialdiagnoser som ger liknande symtom. Dessa kan vara tex. muskelstr\u00e4ckning\/-bristning,\u00a0 ven\u00f6s reflux, Bakercysta celluiter, mm.<\/p>\n

Tromber i armarna kan bero p\u00e5 att det finns inopererad venport ( [<\/span> Port-a-Cath<\/a> ]<\/span>, [<\/span> PICC-line<\/a> ]<\/span> ) vars kateter i blodbanan d\u00e5 st\u00f6r blodfl\u00f6det.
\nTromboser i armarna kan \u00e4ven bero p\u00e5 expansivitet som kl\u00e4mmer \u00e5t avfl\u00f6desk\u00e4rlen fr\u00e5n armarna. V\u00e4ltr\u00e4nade personer kan ha problem med avfl\u00f6det vid nyckelbensniv\u00e5n om vissa br\u00f6stmuskelgrupper h\u00e4r blir f\u00f6r stora och kl\u00e4mmer \u00e5t det ven\u00f6sa fl\u00f6det d\u00e4r venen l\u00f6per mellan nyckelbenet och 1:a revbenet, sk.\u00a0 Pinch-off.<\/p>\n

Typ av ventrombos<\/strong><\/p>\n

Djupa ventromboser<\/em> (DVT) \u00e4r i 76-88% av fallen bel\u00e4gna ovanf\u00f6r kn\u00e4leden. Runt 15-20% av patienter har tromber enbart i underbenets vad.
\nDe flesta djupa ventromboser behandlas med blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel.
\nBeroende p\u00e5 utbredning av tromben sker medicineringen olika l\u00e5ng tid. Likas\u00e5 om tromberna \u00e5terkommer vilket d\u00e5 f\u00f6rl\u00e4nger behandlingstiden med den blodf\u00f6rtunnande medicinen.<\/p>\n

En sk. tromboflebit<\/em> \u00e4r en lokal irritation (inflammation) runt eller tromb i ett av de ytligt bel\u00e4gna\u00a0venerna. Detta behandlas vanligtvis endast med salva av n\u00e5got slag.<\/p>\n

Lungemboli<\/em> (propp i lungan) orsakas s\u00e5 gott som alltid av flotterande tromb\/-er (DVT) som lossnat fr\u00e5n benet och flutit med blodstr\u00f6mmen till lungart\u00e4rerna d\u00e4r dessa d\u00e5 fastnar. Omfattande utbredd lungembolism kan\u00a0ge livshotande tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Vid utbredda trombmassor upp i b\u00e4ckenvener eller nedre h\u00e5lvenen (v. cava inferior) kan ett sk. [ vena cava filter<\/a> ] beh\u00f6va s\u00e4ttas i h\u00e5lvenen som hindrar st\u00f6rre\u00a0 [\u00a0trombmassor<\/a> (Obs. Blodig bild)]\u00a0 att\u00a0lossna och flyta upp i lungornas blodk\u00e4rl och ev. ge allvarliga lungembolier. Detta filter placeras endast tempor\u00e4rt och tas ut efter avslutad behandling.<\/p>\n

Likas\u00e5 kan behandlingen av s\u00e5 utbredda trombmassor bli annan \u00e4n enbart medicinsk. Flertalet sjukhus idag till\u00e4mpar en lokal kateterstyrd trombolysbehandling (proppl\u00f6sande medel) av tromberna som kan str\u00e4cka sig \u00f6ver flera dagar. Omfattande trombmassor kan \u00e4ven avl\u00e4gsnas operativt d\u00e4r trombmassor d\u00e5 ”skrapas ut”.<\/p>\n

Bilddiagnostiska metoder<\/strong><\/p>\n

Flebografi<\/em> kan man g\u00f6ra n\u00e4r man misst\u00e4nker blodpropp i benens eller armarnas sk. ”djupa” vener.
\nDenna unders\u00f6kningsmetod har mycket sm\u00e5 risker. De risker man kan p\u00e5visa h\u00f6r samman med bruket av jodkontrastmedlet. Risker finns d\u00e5 fr\u00e4mst vid njurinsufficiens samt viss medicinering av diabetes.
\nSv\u00e5righeter med metoden kan vara att f\u00e5 mer centrala vener bra unders\u00f6kta\/avbildade. Det kan \u00e4ven ibland vara sv\u00e5rt att f\u00e5 en injektionsn\u00e5l p\u00e5 plats p\u00e5 fotryggen om foten tex. \u00e4r svullen, missf\u00e4rgad, s\u00e5rig, etc.<\/p>\n

Ultraljud<\/em> f\u00e5r idag anses vara f\u00f6rstahandsval av metod f\u00f6r unders\u00f6kning av ven\u00f6sa tromboser i extremiteterna.
\nRiskerna med denna metod \u00e4r obefintliga.
\nRisk kan vara att tromboser missas i underben samt b\u00e4ckenvener d\u00e5 dessa avsnitt kan vara sv\u00e5runders\u00f6kt p\u00e5 vissa patienter.
\nVid fortsatt stark misstanke p\u00e5 ven\u00f6s trombos d\u00e4r ultraljud inte visar s\u00e5dant b\u00f6r kompletterande unders\u00f6kningsmetod anv\u00e4ndas f\u00f6r utesluta denna misstanke. Allternativt kan patienten g\u00f6r en kompletterande ultraljudsunders\u00f6kning efter en tid f\u00f6r att manifistera diagnosen.<\/p>\n

Datortomografi<\/em> (CT) anv\u00e4nds f\u00f6r kompletterande bildtagning av mer centrala vener d\u00e4r flebografi eller untraljud inte ger optimal diagnostik. Denna metod anv\u00e4nds d\u00e5 f\u00f6r att verifiera och avgr\u00e4nsa tromber som involverar dessa k\u00e4rlavsnitt.
\nRisker med CT \u00e4r dels bruket av jodkontrastmedel d\u00e4r ev. njurinsufficiens kan vara ett hinder f\u00f6r denna metod. Dels ger denna metod r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning som man vill undvika mot tex. gravida kvinnor.<\/p>\n

Magnetkamera<\/em> (MR) ger bra bilder av de ven\u00f6sa systemen. Denna metod \u00e4r dock fortfarande under utveckling och inte vedertagen som metod f\u00f6r ven\u00f6s trombosdiagnostik.
\nF\u00f6rdelen med MR \u00e4r att den inte avger n\u00e5gon str\u00e5lning samt att man inte beh\u00f6ver anv\u00e4nda jodkontrastmedel. Det finns inte heller n\u00e5gra andra varaktiga biverkningar vid anv\u00e4ndning av av MR kliniskt.
\nDenna metod kan d\u00e4rf\u00f6r fram\u00f6ver komma att bli standardmetod f\u00f6r trombosdiagnostik p\u00e5 framf\u00f6r allt gravida kvinnor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om tromber i vener Vener \u00e4r de blodk\u00e4rl som f\u00f6r tillbaka syrefattigt blod fr\u00e5n kroppen till lungor och hj\u00e4rta f\u00f6r ny syres\u00e4ttning. Venerna har [<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[189],"tags":[],"class_list":["post-1928","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vener"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1928","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1928"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1928\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1928"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1928"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1928"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}