{"id":1530,"date":"2012-10-03T14:42:00","date_gmt":"2012-10-03T13:42:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?p=1530"},"modified":"2015-01-21T15:28:36","modified_gmt":"2015-01-21T14:28:36","slug":"val-av-dran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/val-av-dran\/","title":{"rendered":"Val av dr\u00e4n"},"content":{"rendered":"

Typ av dr\u00e4nage<\/strong><\/p>\n

Val av dr\u00e4n beror p\u00e5 vad, var och hur l\u00e4nge<\/em> de avses fylla sin funktion.
\nGenerellt kan ett dr\u00e4n ligga kvar upp till 3 m\u00e5nader<\/em> f\u00f6rutsatt att den fyller sin funktion. Risken f\u00f6r desfunktion \u00e4r beroende p\u00e5 var och vad som avses dr\u00e4neras.<\/em><\/p>\n

Nefrostomier<\/em> klarar sig normalt upp till 3 m\u00e5nader innan de beh\u00f6ver bytas ut.
\nPleuradr\u00e4n<\/em> med indikation malignitet kan ”klottra igen” relativt snabbt pga. malign v\u00e4xt i pleraexudatet som d\u00e5 t\u00e4pper till dr\u00e4nagets h\u00e5l.
\nDr\u00e4nage i pleura<\/em> och abscesser<\/em> med enbart flytande v\u00e4tska\/pus brukar vara t\u00f6md inom 1 vecka och brukar ej beh\u00f6vas bytas innan de avvecklas.<\/p>\n

Man skiljer grovt p\u00e5 tv\u00e5 typer av dr\u00e4n.<\/p>\n

[<\/span> Utan tr\u00e5dfixering<\/a> ]<\/span> l\u00e4ggs vid planerad kort behandlingstid typ pleuradr\u00e4n, bukabscesser, vid ”oblodig applicering”, etc. samt d\u00e4r dr\u00e4nage kan avvecklas p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.
\nMan b\u00f6r anse att dr\u00e4nage som ber\u00e4knas ligga kvar \u00f6ver en vecka samt d\u00e4r bl\u00f6dningsrisk f\u00f6religger vid appliceringen b\u00f6r vara en tr\u00e5dfixerad modell som inte riskerar \u00e5ka ut och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r ”s\u00e4ttas om”.<\/p>\n

[<\/span> Tr\u00e5dfixerade dr\u00e4n<\/a> ]<\/span> l\u00e4ggs vid l\u00e4ngre tids behandling samt vid indikationer d\u00e4r bl\u00f6dning kan komplicera proceduren eller efterf\u00f6rloppet. Dvs. dr\u00e4naget ska ej riskera ”\u00e5ka ut” och beh\u00f6va l\u00e4ggas om s\u00e5 en ev. bl\u00f6dningsrisk f\u00f6religger eller \u00f6kar av enbart den orsaken.
\nLikas\u00e5 d\u00e5 dr\u00e4net l\u00e4gges igenom lumen p\u00e5 n\u00e5gon form av metall-stent b\u00f6r dr\u00e4net vara av ”otr\u00e5dad modell”. Risk kan finnas, vid avveckling av dr\u00e4net, att tr\u00e5den fastnar i stentmaskorna.<\/p>\n

Val av dr\u00e4nage<\/strong><\/p>\n

Till [<\/span> nefrostomi<\/a> ]<\/span> b\u00f6r en tr\u00e5dfixerad dr\u00e4nage anv\u00e4ndas d\u00e5 desa punktioner b\u00f6r begr\u00e4nsas pga. risk f\u00f6r bl\u00f6dning, urosepsis, mm. vid punktion. Dvs. man vill undvika att dr\u00e4naget ”\u00e5ker ut”\u00a0 av misstag. L\u00e4mplig storlek \u00e4r 8F vilket normalt\u00a0 r\u00e4cker f\u00f6r urinavfl\u00f6de. Initialt ska dr\u00e4net spolas vid blodblandad urin pga. punktionen.
\nDr\u00e4naget kan ligga kvar i upp till 3 m\u00e5nader eller enl. tillverkarens riktlinjer.<\/p>\n

Till bukabscesser<\/em><\/span> ska lumen i dr\u00e4naget anpassas efter vad avses dr\u00e4neras (CT). Vid mer tr\u00f6gflytande pus\/inneh\u00e5ll b\u00f6r ett st\u00f6re lumen (12-14F) anv\u00e4ndas. Likas\u00e5 b\u00f6r spolning av dr\u00e4net ske mer frekvent. F\u00f6r ascites r\u00e4cker normalt ett 8-10F dr\u00e4nage. Om dr\u00e4naget ska ha tr\u00e5dfixering eller ej avg\u00f6rs av hur l\u00e4nge, vem ska avl\u00e4gsna dr\u00e4naget samt risken f\u00f6r dr\u00e4naget att \u00e5ka ut f\u00f6religger.<\/p>\n

Till thoraxdr\u00e4n<\/em><\/span> anv\u00e4nds l\u00e4mpligen dr\u00e4nage utan tr\u00e5dfixering d\u00e5 dessa oftast ligger en kort tid. Dessa kan d\u00e5 enkelt avvecklas p\u00e5 v\u00e5rdavdelning.<\/p>\n

Till PTC<\/span><\/em> (percutan transhepatisk cholangiografi) anv\u00e4nds alltid tr\u00e5dfixerade dr\u00e4nage<\/span>. Beroende p\u00e5 om dr\u00e4net ska dr\u00e4nera galla internt<\/em> till tarmen eller externt<\/em> ut i en kopplad p\u00e5se anv\u00e4nds dr\u00e4nage med olika antal h\u00e5l samt l\u00e4ngden dessa sitter p\u00e5 av dr\u00e4naget.<\/p>\n