{"id":9917,"date":"2025-03-02T02:06:25","date_gmt":"2025-03-02T01:06:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=9917"},"modified":"2025-08-10T18:50:14","modified_gmt":"2025-08-10T16:50:14","slug":"bukens-karl","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/bukens-karl\/","title":{"rendered":"Bukens k\u00e4rl"},"content":{"rendered":"

K\u00e4rlanatomin i buken \u00e4r omfattande och varierande<\/span> vilket s\u00e4tter ansvarig operat\u00f6r p\u00e5 prov d\u00e5 den invasiva behandlingen ofta ber\u00f6r ett litet slingrigt k\u00e4rl l\u00e5ngt ut i periferin av ett stort omfattande k\u00e4rlsystem i buken.
\nVid stora flertalet gastrointestinala<\/span>1<\/a><\/sup>Mag-tarm kanalen som innefattar mags\u00e4ck och hela tarmsystemet till \u00e4ndtarmen.<\/span><\/span> bl\u00f6dningar g\u00f6rs en initial diagnostik med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> med intraven\u00f6s kontrast f\u00f6r att lokalisera ev. bl\u00f6dning.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Angio<\/a>
Angio bukens art\u00e4rer<\/figcaption><\/figure>\n

De flesta intraabdominella organ<\/span> (organ i buken)<\/span> har en stor vaskulation<\/span>2<\/a><\/sup>Blodfl\u00f6det inom ett organ.<\/span><\/span> som vid sjukdom eller skada l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r behandling med en endovaskul\u00e4r metod (angio\/k\u00e4rlingrepp)<\/span>. Denna minimala invasiva behandling \u00e4r ofta \u00e4ven den enda m\u00f6jligheten f\u00f6r behandling<\/span> d\u00e4r det sjuka blodk\u00e4rlet ofta utg\u00f6rs av sm\u00e5 slingriga k\u00e4rlsegment d\u00e4r en \u00f6ppen operation av buken oftast inte \u00e4r m\u00f6jlig.<\/p>\n

Elektiva<\/strong>3<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar och behandlingar.<\/span><\/span><\/p>\n

Till elektiv endovaskul\u00e4r intervention av bukart\u00e4rer h\u00f6r embolisering<\/span> av olika k\u00e4rlsegment som ofta utg\u00f6r en f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r framtida risker f\u00f6r akuta bl\u00f6dningar. Det kan r\u00f6ra sig om embolisering av k\u00e4rlmissbildningar<\/span>, tum\u00f6r<\/span>, aneurysm<\/span> i mindre bukk\u00e4rl, mm.
\nStenoser<\/span> i n\u00e5gondera bukart\u00e4r kan utg\u00f6ra en indikation f\u00f6r endovaskul\u00e4r behandling. Bukart\u00e4rer som ofta behandlas endovaskul\u00e4rt \u00e4r en proximal stenos i \u00f6vre tarmk\u00e4xart\u00e4ren<\/span> (a. iliaca superior)<\/span> med kroniska symtom som buksm\u00e4rta som debuterar 30-60 minuter efter en m\u00e5ltid.
\nNjurat\u00e4rstenoseller stenos i n\u00e5gondera njurart\u00e4r<\/span> (a. renalis)<\/span>.<\/p>\n

Akut indikation<\/strong><\/p>\n

Gastrointestinala arteriella bl\u00f6dningar<\/span> av ett perforerat<\/span> ulcus<\/span> (mags\u00e5r)<\/span> \u00e4r \u00e5terkommande ingrepp p\u00e5 angioenheten d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd oftast kr\u00e4ver akut intervention<\/span> med embolisering4<\/a><\/sup>Medel eller material som injiceras\/f\u00f6rs in i ett k\u00e4rl som d\u00e5 proppar igen detta vilket medf\u00f6r att blodfl\u00f6det genom detta k\u00e4rl upph\u00f6r.<\/span><\/span> av en p\u00e5g\u00e5ende livshotande bl\u00f6dning.<\/p>\n

Andra former av bl\u00f6dningar s\u00e5 som k\u00e4rltrauma<\/span> kan bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en invasiv embolisering.
\nStickskador<\/span> med penetrerande organ handl\u00e4ggs oftast kirurgiskt. Skador som uppkommit genom penetrerande v\u00e5ld p\u00e5 st\u00f6rre art\u00e4rsegment \u00e4r oftast allvarliga och m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas inom snarast. Dessa patienter har ofta multipla skador<\/span> i flertalet organ.\u00a0Skada p\u00e5 aorta<\/span> ger mycket kort tidsrymd f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rd innan patienten riskerar att avlida.<\/p>\n

Trubbigt v\u00e5ld<\/span> (trafikolycka, fall, mm.)<\/span> kan ge diffusa symtom som l\u00e4tt kan f\u00f6rbises med akuta mindre bl\u00f6dningar som kan vara sv\u00e5ra att diagnostisera initialt.
\nOrganskador<\/span> efter trubbigt trauma<\/span> kan ge en behandlingskr\u00e4vande bl\u00f6dning som d\u00e5 kan behandlas med endovaskul\u00e4r metod. Detta kan utg\u00f6ra bl\u00f6dning fr\u00e5n mj\u00e4lten<\/span>, [levern<\/a><\/span>] (bild)<\/span> samt njurarna<\/span>. Begr\u00e4nsas skadan enbart som krosskada mot organets parenkym (v\u00e4vnad)<\/span>, d\u00e4r kapseln runt organet \u00e4r hel, \u00e4r detta en \u00e5terh\u00e5llande faktor som begr\u00e4nsar bl\u00f6dningen till enbart inom organparenkymet. Bl\u00f6dning inom ett organ som inte har en skada i omgivande kapsel eller att blodet p\u00e5 annat s\u00e4tt l\u00e4cker ut i omkringliggande v\u00e4vnad eller bukh\u00e5lan kan initialt \u00f6vervakas d\u00e4r man d\u00e5 avvaktar med en endovaskul\u00e4r intervention. Bl\u00f6dning ut i tarm, omkringliggande v\u00e4vnad eller bukh\u00e5la ska \u00e5tg\u00e4rdas snarast.<\/p>\n

I samband med f\u00f6rlossning<\/span> kan kvinnan drabbas av onormalt stor bl\u00f6dning<\/span> (PPH\/postpartumbl\u00f6dning)<\/span> vilket i regel utg\u00f6r en urakut indikation f\u00f6r omedelbar kirurgisk eller endovaskul\u00e4r intervention. Orsaken till stora bl\u00f6dningar kan vara v\u00e4vnadsskador vid f\u00f6rlossningen, moderkaka som skadas, d\u00e5lig sammandragning av livmodern efter f\u00f6rlossning, mm. Vid blodf\u00f6rlust \u00f6ver 1 liter<\/span> r\u00e4knas detta som en sv\u00e5rare PPH.
\nI f\u00f6rsta hand f\u00f6rs\u00f6ker man stoppa\/minska p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning p\u00e5 medicinsk v\u00e4g eller genom manuell kompression av livmodern.<\/p>\n

Ocklusion av \u00f6vre tarmk\u00e4xart\u00e4rens<\/span> (akut mesenterial ischemi\/AMI)<\/span> proximala del efter avg\u00e5ngen fr\u00e5n aorta utg\u00f6r en urakut indikation<\/span> f\u00f6r en endovaskul\u00e4r intervention d\u00e4r man genom snabb ig\u00e5ngsatt invasiva \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6ppna upp den st\u00e4ngda tarmart\u00e4ren. Upph\u00e4vd blodf\u00f6rs\u00f6rjning till tarmarna leder snabbt till tarmgangr\u00e4n<\/span> (v\u00e4vnadsd\u00f6d)<\/span> av tarmv\u00e4ggen vilket kan utg\u00f6ra en livsfarlig situation f\u00f6r patienten med h\u00f6g d\u00f6dlighet.<\/p>\n

Komplikationer<\/strong><\/p>\n

Den allvarligaste komplikationen vid en p\u00e5g\u00e5ende st\u00f6rre bl\u00f6dning<\/span> som inte \u00e5tg\u00e4rdas kirurgisk eller med endovaskul\u00e4r intervention stoppas \u00e4r att patienten riskera att avlida.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

En vanlig endovaskul\u00e4r intervention inom buken (utom aorta)<\/span> utg\u00f6rs av embolisering<\/span>5<\/a><\/sup>Medel eller material som injiceras\/f\u00f6rs in i ett k\u00e4rl som d\u00e5 proppar igen detta vilket medf\u00f6r att blodfl\u00f6det genom detta k\u00e4rl upph\u00f6r.<\/span><\/span> av bukart\u00e4rer av olika orsaker. Detta kan vara i preventivt syfte men \u00e4ven av urakuta magtarmbl\u00f6dningar<\/span>.<\/p>\n

Intestinal bl\u00f6dning <\/strong>(magtarmkanalen)<\/span><\/span><\/p>\n

\"\u00d6vre<\/a>
Angio \u00f6vre tarmk\u00e4xart\u00e4ren<\/figcaption><\/figure>\n

I Sverige r\u00e4knar man med att ca 7-10 personer per dag<\/span> insjuknar i bl\u00f6dande mags\u00e5r<\/span> (ulcusbl\u00f6dning)<\/span>. Varannan eller var tredje dag avlider<\/span> en person av sjukdomen. Ca. 80%<\/span> av dessa ulcusbl\u00f6dningar upph\u00f6r<\/span> dock spontant. Tidigare var mags\u00e5rsbakterien Helicobacter pylori<\/span> en vanlig orsak till mags\u00e5r men denna etiologi till ulcus har minskat de senaste \u00e5ren.
\nMycket av diagnostiken av dessa mags\u00e5r g\u00e5r ut p\u00e5 att urskilja de d\u00e4r risken f\u00f6r \u00e5terkommande bl\u00f6dningar \u00e4r h\u00f6g.<\/p>\n

Vanligast lokalisation<\/span> (4 av 5 fall)<\/span> f\u00f6r en \u00f6vre gastrointestinal art\u00e4rbl\u00f6dning \u00e4r i mags\u00e4cken<\/span> (ulcusbl\u00f6dning)<\/span> eller inom tolvfingertarmen<\/span> (duodenalbl\u00f6dning)<\/span>. Man r\u00e4knar med att ca. 10% av bl\u00f6dningar fr\u00e5n \u00f6vre delarna av mag-tarmkanalen utg\u00f6rs av bl\u00f6dningar fr\u00e5n esophagusvaricer<\/span> (\u00e5derbr\u00e5ck i matstrupen)<\/span>. Cancer<\/span> i matstrupe eller mags\u00e4ck kan bl\u00f6da vilket kan vara det f\u00f6rsta symtomet som g\u00f6r att cancern uppt\u00e4cks. Dessa bl\u00f6dningar fr\u00e5n maligna f\u00f6r\u00e4ndringar upph\u00f6r oftast av sig sj\u00e4lv.
\nVid nedre gastrointestinal bl\u00f6dning i tjocktarmen<\/span> h\u00e4rstammar denna bl\u00f6dning oftast fr\u00e5n divertikulit<\/span>, hemorrojder<\/span>, tum\u00f6r<\/span>, mm.
\nPatienter med magtarm bl\u00f6dning (ulcus)<\/span> utg\u00f6rs oftast av \u00e4ldre personer<\/span>.<\/p>\n

Dessa gastrobl\u00f6dningar f\u00f6reg\u00e5s alltid av radiologisk bilddiagnostik med kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt datortomografi<\/span> (CTA)<\/span> d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker lokalisera bl\u00f6dningsk\u00e4llan med en p\u00e5g\u00e5ende extravasering av kontrastmedel vilket kan vara sv\u00e5rt om k\u00e4rlet inte bl\u00f6der just d\u00e5 denna CTA genomf\u00f6res (intermittent bl\u00f6dning)<\/span>. Man g\u00f6r oftast \u00e4ven en endoskopisk unders\u00f6kning av mags\u00e4cken och tolvfingertarmen f\u00f6r att lokalisera bl\u00f6dningst\u00e4llet samt ev. d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rda denna bl\u00f6dning genom att knipa ihop s\u00e5ret med operationsclips<\/span>6<\/a><\/sup>Liten metallkl\u00e4mma som man drar ihop s\u00e5rkanter med ist\u00e4llet f\u00f6r suturtr\u00e5d.<\/span><\/span>. R\u00e4cker denna \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att stoppa bl\u00f6dningen g\u00f6r man ingen endovaskul\u00e4r intervention. Stoppas inte bl\u00f6dningen med denna metod d\u00e4r man vid en efterf\u00f6ljande datortomografi (CT)<\/span> ser en p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning initieras en snar behandling med endovaskul\u00e4r metod.<\/p>\n

Man skiljer p\u00e5 \u00f6vre<\/span>– resp. nedre gastrointestinal bl\u00f6dning<\/span> d\u00e4r gr\u00e4nsen f\u00f6r bl\u00f6dningsk\u00e4llan g\u00e5r vid Treitz ligament vilket s\u00e5ledes skiljer begreppen f\u00f6r typ av bl\u00f6dning \u00e5t. De \u00f6vre gastrobl\u00f6dningarna<\/span>7<\/a><\/sup>Matstrupen, mags\u00e4cken, tolvfingertarmen (duodenum) och tomtarmen (jejunum).<\/span><\/span> utg\u00f6r ca. 70%<\/span> av alla gastrobl\u00f6dningar dvs. mycket mer vanlig \u00e4n en nedre gastrobl\u00f6dning<\/span>8<\/a><\/sup>Tunntarmarna (ileum) fr\u00e5n Treiz ligament till och med \u00e4ndtarmen (rektum).<\/span><\/span>.
\nRiskfaktorer<\/span> kan vara tidigare ulcus<\/span>, medicinering med NSAID<\/span>9<\/a><\/sup>L\u00e4kemedel f\u00f6r inflamation, sm\u00e4rta och feber. Dessa preparat p\u00e5verkar \u00e4ven blodets koagulation och \u00f6kar s\u00e5ledes risken f\u00f6r mag-tarm bl\u00f6dning.<\/span><\/span>, leversjukdom<\/span>, alkoholmissbruk<\/span>, esophagusvaricer<\/span>, r\u00f6kning<\/span>,\u00a0 peritonit<\/span>10<\/a><\/sup>Inflammation i bukhinnan som ger en h\u00e5rd bukk\u00e4nsla.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n

Symtom<\/span> vid bl\u00f6dande ulcus kan vara:<\/p>\n