{"id":9825,"date":"2025-02-18T00:31:38","date_gmt":"2025-02-17T23:31:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=9825"},"modified":"2025-07-05T01:41:09","modified_gmt":"2025-07-04T23:41:09","slug":"benkerl","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/benkerl\/","title":{"rendered":"Benk\u00e4rl"},"content":{"rendered":"
\"Avbildning<\/a>
Avbildning benk\u00e4rl med olika tekniker<\/figcaption><\/figure>\n

Det stora flertalet av perifer k\u00e4rlsjukdom<\/span> drabbar benen d\u00e4r \u00e5derf\u00f6rkalkning<\/span> (ateroskleros)<\/span> \u00e4r den dominerande orsaken (etiologi)<\/span> till k\u00e4rlsjukdom. Orsaker<\/span> till \u00e5derf\u00f6rkalkning kan vara r\u00f6kning<\/span>, diabetes<\/span>, levnadsvanor<\/span>, mm.<\/p>\n

Flertalet patienter med k\u00e4rlrelaterade besv\u00e4r \u00e4r \u00e4ldre personer<\/span> som i f\u00f6rsta hand f\u00e5r kontakt med prim\u00e4rv\u00e5rden<\/span> som \u00e4r den v\u00e5rdinstans patienten normalt sedan tidigare har en etablerad kontakt med. I m\u00e5nga fall uppm\u00e4rksammas dessa patienters k\u00e4rlsjukdom f\u00f6rst n\u00e4r besv\u00e4ren accelererat eller p\u00e5verkar personen s\u00e5 pass mycket att den dagliga livsf\u00f6ringen blir starkt inskr\u00e4nkt och d\u00e5 upps\u00f6ker v\u00e5rden.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Riktlinjer f\u00f6r handl\u00e4ggningen<\/span> b\u00f6r till stor del utg\u00f6ras av patientens subjektiva symtom<\/span>. Behandlingen<\/span> av av k\u00e4rlsjukdom best\u00e5r av konservativ behandling<\/span>, endovaskul\u00e4r intervention<\/span> eller kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd<\/span> samt absolut r\u00f6kstopp!!<\/span><\/p>\n

Patienter med claudicatio<\/span> utan invalidiserande symtom eller s\u00e5rbildning b\u00f6r oftast i f\u00f6rsta hand behandlas konservativt<\/span>. Den konservativa behandlingen inriktas d\u00e5 p\u00e5 en riskreduktion<\/span> av faktorer som leder till en progress av k\u00e4rlsjukdomen.
\nUpplever en patient med claudicatio att detta starkt p\u00e5verkar livskvalit\u00e9n samt, trotts den mer milda form av k\u00e4rlsjukdomar claudicatio utg\u00f6r, ger stora upplevda besv\u00e4r f\u00f6r patienten kan man \u00f6verv\u00e4ga en invasiv behandling. Dessa besv\u00e4r relaterad till en k\u00e4rlsjukdom kan vara of\u00f6rm\u00e5ga att sk\u00f6ta ett arbete, sysslorna i hemmet, socialt umg\u00e4nge, mm.<\/p>\n

Elektiva<\/strong>1<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar och behandlingar.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta typiska symtomen som ger indikation f\u00f6r en k\u00e4rlrelaterad sjukdom i benen \u00e4r v\u00e4rk i vadmusklerna vid promenader som sl\u00e4pper vid en stunds vila. Denna \u00e5komma kallas f\u00f6nstertittarsjuka<\/span> (claudicatio intermittens)<\/span> som kan liknas vid att patienten vid promenad (p\u00e5 stan)<\/span> stannar till vid olika skyltf\u00f6nster l\u00e4ngs promenaden och tittar p\u00e5 aff\u00e4rernas utbud f\u00f6r att sedan g\u00e5 vidare till ett skyltf\u00f6nster en bit l\u00e4ngre bort (beroende p\u00e5 grad av claudicatio)<\/span>.<\/p>\n

Patienter med k\u00e4rlrelaterade besv\u00e4r som claudicatio (f\u00f6nstertittarsjuka)<\/span> behandlas inledningsvis oftast av prim\u00e4r- och hemsjukv\u00e5rden konservativt med g\u00e5ngtr\u00e4ning<\/span>, f\u00f6rebyggande fotv\u00e5rd<\/span>, optimering av mediciner<\/span> tex. kontrollerad diabetesbehandling<\/span>, absolut r\u00f6kstopp<\/span> f\u00f6r patienter som fortfarande \u00e4r r\u00f6kare, mm. i prim\u00e4rv\u00e5rdens regi. Mindre s\u00e5r p\u00e5 underben och f\u00f6tter behandlas i regel med s\u00e5roml\u00e4ggningar<\/span>, mm.<\/p>\n

N\u00e4r tidigare claudicatio (f\u00f6nstertittarsjuka)<\/span> patienter f\u00e5r \u00f6kade besv\u00e4r<\/span> i form av minskad g\u00e5ngstr\u00e4cka<\/span>, kroniska sm\u00e4rtor<\/span> som inte l\u00e4ttar vid vila<\/span> och sv\u00e5rbehandlade bens\u00e5r<\/span> b\u00f6r k\u00e4rlkirurgisk specialitet involveras f\u00f6r bed\u00f6mning, klinisk utredning och ev. behandling i form av kirurgi eller endovaskul\u00e4r intervention.<\/span><\/p>\n

Akut indikation<\/strong><\/p>\n

Patienter med definierad\u00a0ischemisk<\/span> k\u00e4rlsjukdom<\/span>, oavsett s\u00e5rbildning p\u00e5 benet eller foten, b\u00f6r handl\u00e4ggas f\u00f6r en snar endovaskul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd<\/span>. Dessa patienter klarar normalt inte av promenader och lider ofta av sv\u00e5r kronisk sm\u00e4rta och s\u00e5rbildning p\u00e5 underbenet och foten.
\nPatienter som kommer till sjukhuset med akut extremitetsischemi<\/span> kr\u00e4ver oftast en snabb handl\u00e4ggning<\/span>. Denna akut uppkomna benischemi m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas inom det snaraste d\u00e5 en akut blodbrist till ben och fot ger sv\u00e5ra komplikationer inom n\u00e5gra f\u00e5 timmar d\u00e5 ben och fot f\u00e5r irreversibla skador med h\u00f6r amputationsrisk. Patienter med en urakuta benischemi utan f\u00f6reg\u00e5ende claudicatio eller andra tidigare k\u00e4rlbesv\u00e4r har troligen drabbats av en emboli. Dessa embolier h\u00e4rstammar ofta fr\u00e5n hj\u00e4rtat varf\u00f6r \u00e4ven en snabb utredning av patientens hj\u00e4rtatstatus \u00e4r angel\u00e4get.
\nDet brukar kr\u00e4vas en prediagnostik med annan bilddiagnostik innan patienten kan \u00e5tg\u00e4rdas med en endovaskul\u00e4r intervention<\/span>2<\/a><\/sup>Unders\u00f6kning eller behandling som utf\u00f6rs genom att man genom huden f\u00f6r in olika material in i blodk\u00e4rl tex. kateter, stent, mm.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Risker<\/strong><\/p>\n

Patienter i h\u00f6g \u00e5lder med generell k\u00e4rlsjukdom har ofta en \u00f6kad komorbiditet d\u00e4r man kan f\u00f6rv\u00e4nta en kortare \u00f6verlevnad.<\/p>\n

Komplikationer<\/strong><\/p>\n

Invasiva \u00e5tg\u00e4rder medf\u00f6r alltid risker<\/span> f\u00f6r komplikationer<\/span>, oavsett hur bra utg\u00e5ngen bed\u00f6mts i f\u00f6rv\u00e4g, som kan f\u00f6rs\u00e4mra blodfl\u00f6det i tidigare ”friska” k\u00e4rl och d\u00e4rav f\u00f6rv\u00e4rra patientens symtom och livsf\u00f6ring j\u00e4mf\u00f6rt med innan \u00e5tg\u00e4rden. Patienten kan komma f\u00f6r behandling av enbart claudicatio besv\u00e4r men riskera \u00e5ka hem fr\u00e5n sjukhuset med ett ben i mycket s\u00e4mre skick \u00e4n n\u00e4r patienten p\u00e5b\u00f6rjade invasiva behandlingen. Det finns fall d\u00e4r patienter f\u00e5tt sv\u00e5ra k\u00e4rlkomplikationer under den invasiva interventionen som d\u00e5 resulterat i en amputerad underben eller fot.<\/p>\n

\u00d6ppen kirurgi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"TEA<\/a>
TEA med Fogarty-ballong<\/figcaption><\/figure>\n

Patienter med tromber<\/span> eller kraftig invasiv f\u00f6rkalkning i ljumskk\u00e4rl<\/span> (a.femoralis communis)<\/span>, som man anser vara orsaken till ett d\u00e5ligt fl\u00f6de ner i benet, kan som alternativ till en ndovaskul\u00e4r behandling genomg\u00e5 en behandling med enbart \u00f6ppen kirurgi<\/span> (TEA\/trombendart\u00e4rektomi)<\/span> eller en kombination av \u00f6ppen kirurgi och endovaskul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd (sk. komboingrepp ell. hybridingrepp)<\/span>.<\/p>\n

Ljumskart\u00e4rerna \u00e4r k\u00e4rlsegment vari man f\u00f6rs\u00f6ker (om m\u00f6jligt)<\/span> undvika att placera stentar d\u00e5 dessa k\u00e4rl uts\u00e4tts f\u00f6r stor p\u00e5verkan av kroppsr\u00f6relser vid dagliga aktiviteter. Det finns stentar som \u00e4r anpassade till kraftiga r\u00f6relser av blodk\u00e4rl (komprimering, b\u00f6j och str\u00e4ck)<\/span>.
\nEn \u00f6ppen kirurgi v\u00e4ljer framf\u00f6r allt p\u00e5 yngre personer med ett l\u00e4ngre aktivt liv framf\u00f6r sig. \u00d6ppen kirurgi \u00e4r en mer p\u00e5frestande \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r \u00e4ldre patienter som \u00e4ven har s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att ligga helt s\u00f6vd med narkos.<\/p>\n

Vid ett \u00f6ppen kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r patienten helt s\u00f6vd (narkos)<\/span> d\u00e5 operat\u00f6ren sk\u00e4r upp hud och v\u00e4vnad ner i djupet i ljumsken och fril\u00e4gger art\u00e4ren h\u00e4r. Genom uppskuren \u00f6ppning i art\u00e4rv\u00e4ggen kan operat\u00f6ren f\u00f6ra in en speciell kateter med ballong3<\/a><\/sup>Fogarty ballongen togs fram 1961 av Thomas Fogarty. Uppbyggnaden \u00e4r n\u00e4stan identisk med andra vanliga sk. PTA-ballonger som anv\u00e4nds vid de flesta endovaskul\u00e4ra behandlingar. Denna ballong har dock en speciell form d\u00e4r ena \u00e4nden \u00e4r mer platt \u00e4n den andra rundade \u00e4nden. Med den mer platta \u00e4nden kan operat\u00f6ren dra ut tromber, mm.<\/span><\/span> (Fogarty-ballong) <\/span>som bl\u00e5ses upp med v\u00e4tska bortom f\u00f6rkalkning eller tromber som d\u00e4refter drar ut tromber och kalkbel\u00e4ggning ut genom den uppskurna \u00f6ppningen i k\u00e4rlv\u00e4ggen.<\/p>\n

By-pass<\/strong><\/p>\n

Ett alternativ n\u00e4r man varken endovaskul\u00e4r metod inte klarar att \u00f6ppna upp l\u00e4ngre igensatta k\u00e4rlsegment till ett acceptabelt blodfl\u00f6de ner i benet \u00e4r en by-pass.
\nBy-pas<\/span> \u00e4r \u00f6ppen kirurgi i narkos och betyder att man leder blodfl\u00f6det f\u00f6rbi ett stopp i ett blodk\u00e4rl via antingen patientens egna vener eller syntetisk graft n\u00e4r det inte finns n\u00e5gra befintliga l\u00e4mpliga ven\u00f6sa k\u00e4rl i benet som \u00e4r bra nog f\u00f6r denna uppgift.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Angio<\/a>
Angio l\u00e5rbensart\u00e4rerna<\/figcaption><\/figure>\n

Benart\u00e4rsjukdom \u00e4r oftast en del av en generell k\u00e4rlsjukdom i kroppen<\/span>. Denna sjukdom utg\u00f6r s\u00e5ledes en indikation f\u00f6r att det finns arterosklerotiska f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4ven i andra delar av patientens blodcirkulation. Man kan s\u00e5ledes \u00e4ven r\u00e4kna med att hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl \u00e4r angripna av ateroskleros. Studier har visat att 50-70%<\/span> av patienter med benart\u00e4rsjukdom \u00e4ven har symtom eller tecken till hj\u00e4rtsjukdom vid EKG-unders\u00f6kning.<\/p>\n

K\u00f6n<\/span> har betydelse d\u00e4r forskning visar att m\u00e4n l\u00f6per klart st\u00f6rre risk<\/span> f\u00f6r k\u00e4rlsjukdomar \u00e4n kvinnor. M\u00e4n har en p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4mring av fr\u00e4mst endotelcellerna i intiman under sin levnad. Hos kvinnan skyddar de kvinnliga k\u00f6nshormoner<\/span> detta endotelcellslager \u00e4nda fram till menopausen f\u00f6r att d\u00e4refter p\u00e5b\u00f6rja en liknande f\u00f6rs\u00e4mring av endotelet som likt hos m\u00e4n ger en \u00f6kad k\u00e4rlstyvhet.<\/p>\n

Risker f\u00f6r k\u00e4rlsjukdomar<\/span> samlar den enskilda m\u00e4nniskan p\u00e5 sig under sin livstid. S\u00e5 oavsett f\u00f6r\u00e4ndring av livsstil<\/span> under senare delen av livet har kroppen byggt p\u00e5 sig o\u00e5terkalleliga riskfaktorer genom \u00e5ren. Vad man kan p\u00e5verka med en mer h\u00e4lsosam livsstil<\/span> \u00e4r en minskad p\u00e5byggnad av ytterligare riskfaktorer och d\u00e4rmed skjuta fram den gr\u00e4ns f\u00f6r n\u00e4r en person f\u00e5r kliniska symtom av k\u00e4rlsjukdom.
\nI livsstilsfaktorn<\/span> ing\u00e5r stress<\/span> och bruket av tobak<\/span> som har betydelse f\u00f6r att utveckla k\u00e4rlsjukdomar. Fysisk inaktivitet<\/span> p\u00e5verkar faktorer som fetma<\/span>, diabetes<\/span>, hypertoni<\/span> som i sin tur har en p\u00e5verkan av utvecklingen av k\u00e4rlsjukdomar. R\u00f6kningens<\/span> roll som orsak till k\u00e4rlsjukdom \u00e4r en sedan l\u00e4nge v\u00e4lk\u00e4nd skyh\u00f6g riskfaktor<\/span>.<\/p>\n

Claudicatio intermittens<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Angio<\/a>
Angio b\u00e4ckenart\u00e4rer f\u00f6re och efter PTA<\/figcaption><\/figure>\n

Claudicatio intermittens kallas i daglig tal f\u00f6r f\u00f6rstertittarsjuka<\/span> (”\u00e5terkommande h\u00e4lta”)<\/span>\u00a0och drabbar omkring 6-7% av alla personer \u00f6ver 60 \u00e5r<\/span>. I gruppen personer \u00f6ver 74 \u00e5r har prevalensen \u00f6kat till ca. 15%. N\u00e4r personer under 50 \u00e5r<\/span> f\u00e5r ischemiska symtom fr\u00e5n benen kan man misst\u00e4nka att detta kan ha en heriedit\u00e4r<\/span> (\u00e4rftlig)<\/span> orsak.
\nClaudicatio intermittens definieras<\/span> som extremitetsischemi med muskelsm\u00e4rtor vid anstr\u00e4ngning<\/span> som upph\u00f6r efter en stunds vila<\/span>.
\nKliniska symtom<\/span> av f\u00f6rs\u00e4mrad blodgenomstr\u00f6mningen till muskel i arbete bortf\u00f6rklaras ofta av patienten<\/span> som ovidkommande ”normal” v\u00e4rk s\u00e5 som tr\u00e4ningsv\u00e4rk, mm.<\/p>\n

Sjukdomsbild<\/strong><\/p>\n