{"id":9719,"date":"2025-02-07T17:16:40","date_gmt":"2025-02-07T16:16:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=9719"},"modified":"2025-06-08T18:12:12","modified_gmt":"2025-06-08T16:12:12","slug":"aorta","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/aorta\/","title":{"rendered":"Aorta"},"content":{"rendered":"

Det stora flertalet aortaaneurysm<\/span> \u00e4r helt asymtomatiska och uppt\u00e4cks i stor utstr\u00e4ckning vid utredning av annan \u00e5komma eller en screening unders\u00f6kning.<\/p>\n

Bukaorta<\/span> (stora kroppspuls\u00e5dern)<\/span>\u00a0unders\u00f6ks idag med ultraljud som screening<\/span> f\u00f6r m\u00e4n som under kalender\u00e5ret fyller 65 \u00e5r<\/span> som en frivillig eng\u00e5ngsunders\u00f6kning. Vid fynd<\/span> (aortadiameter >30mm)<\/span> f\u00f6ljs detta upp med \u00e5terkommande kontroller<\/span> av kroppspuls\u00e5dern.
\nDet har visat sig att under den tid screeningprogrammet f\u00f6r aortaaneurysm<\/span> (AAA\/abdominal aortaaneurysm)<\/span> funnits har d\u00f6dligheten efter brusten puls\u00e5derbr\u00e5ck hos m\u00e4n minskat med 50%<\/span>. N\u00e4r man genom screening eller som bifynd vid annan bilddiagnostik finner aortaaneurysm (aortabr\u00e5ck)<\/span> f\u00f6ljs dessa upp med \u00e5terkommande ultraljudsunders\u00f6kningar<\/span>. Man r\u00e4knar med att ca. 5-10% av m\u00e4n \u00f6ver 60 \u00e5r<\/span> har n\u00e5gon grad av bukaortaaneurysm. Det \u00e4r 4 g\u00e5nger vanligare med aortabr\u00e5ck hos m\u00e4n \u00e4n hos kvinnor.<\/p>\n

F\u00f6r \u00e4ldre patienter \u00f6ver 70 \u00e5r<\/span> anses en endovaskul\u00e4r intervention<\/span>1<\/a><\/sup>Unders\u00f6kning eller behandling som utf\u00f6rs genom att man genom huden f\u00f6r in olika material in i blodk\u00e4rl tex. kateter, stent, mm.<\/span><\/span> f\u00f6r behandling av ett aortaaneurysm vara mindre p\u00e5frestande<\/span> samt har en n\u00e5got l\u00e4gre perioperativ mortalitet (ca. 2%)<\/span> i samband med ingreppet. En nackdel med denna metod \u00e4r den livsl\u00e5nga uppf\u00f6ljning patienten m\u00e5ste fullf\u00f6lja i f\u00f6rebyggande syfte f\u00f6r sena komplikationer som endol\u00e4ckage, graftmigration eller graftocklusion, mm. vilket kan f\u00f6ranleda en reintervention2<\/a><\/sup>Patienten \u00e5terkommer f\u00f6r nytt ingrepp f\u00f6r att behandla uppkomna felaktigheter, l\u00e4ckage, mm. p\u00e5 en tidigare \u00e5tg\u00e4rdad k\u00e4rlsjukdom.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Elektiva<\/strong>3<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar och behandlingar.<\/span><\/span><\/p>\n

\"CT<\/a>
CT bukaorta cirkul\u00e4rt aneurysm<\/figcaption><\/figure>\n

Indikationen f\u00f6r en endovaskul\u00e4r behandling av ett bukaortaaneurysm<\/span> (AAA)<\/span> baseras p\u00e5 storlek<\/span> (>5cm)<\/span>,\u00a0\u00a0tillv\u00e4xttakt<\/span> samt om aneurysmet ger symtom<\/span>\u00a0(se nedan)<\/span>.
\nBehandling av AAA<\/span> \u00e4r i mycket en preventiv \u00e5tg\u00e4rd<\/span> f\u00f6r att minska riskerna f\u00f6r framtida aortaruptur hos patienter med AAA utan aktuella symtom.
\nPatienter med symtom<\/span> som diffusa buksm\u00e4rtor<\/span> med tidigare k\u00e4nt AAA eller d\u00e4r ny diagnostik visar p\u00e5 ett AAA b\u00f6r \u00e5tg\u00e4rdas inom det snaraste ifall ingen annan diagnostik kan f\u00f6rklara symtomen.<\/span><\/p>\n

Om diameter<\/span> p\u00e5 br\u00e5cket v\u00e4xer till \u00f6ver 5 cm f\u00f6r m\u00e4n<\/span> samt 4,5 cm f\u00f6r kvinnor<\/span> kan dessa patienter bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r operation trots att patienten inte uppvisar n\u00e5gra symtom. Mindre br\u00e5ck \u00e4n s\u00e5 utan symtom f\u00f6ljs oftast enbart med kontroller en g\u00e5ng om \u00e5ret. Dessa ”sm\u00e5br\u00e5ck” \u00e5tg\u00e4rdas inte.
\nMindre br\u00e5ck som f\u00f6ljs med \u00e5rliga kontroller d\u00e4r en progress av aneurysmdiameter sker med en tillv\u00e4xt p\u00e5 mer \u00e4n 5 mm under en 6 m\u00e5naders period<\/span> b\u00f6r planeras in f\u00f6r operation.<\/p>\n

Vid elektiv preoperativ planering<\/span> inf\u00f6r behandling av definierad AAA g\u00f6rs en anatomisk kartl\u00e4ggning<\/span> av aneurysmet vad g\u00e4ller lokalisation<\/span>, utseende<\/span> och storlek<\/span>.
\nDenna prediagnostik<\/span> g\u00f6rs oftast med datortomografi<\/span> ( CTA)<\/span> d\u00e4r aneurysmutbredningen kartl\u00e4gges<\/span> och m\u00e4ts f\u00f6r att i f\u00f6rhand best\u00e4mma storlek p\u00e5 de syntetgrafter som kommer att anv\u00e4ndas vid interventionen (EVAR)<\/span>. Innan en s\u00e5 omfattande intervention som EVAR<\/span> (endovaskul\u00e4r aorta rekonstruktion)<\/span> inneb\u00e4r och p\u00e5b\u00f6rjas m\u00e5ste material i form av stentgrafter<\/span>, som passar storleksm\u00e4ssigt<\/span> till aneurysmet samt patientens k\u00e4rlanatomi, finnas tillg\u00e4ngligt i sortimentet p\u00e5 angioenheten.
\nFinns inga passande grafter tillg\u00e4ngliga p\u00e5 den ber\u00f6rda angioenheten eller \u00e5tkomliga fr\u00e5n n\u00e4rbel\u00e4gna sjukhus med angioenheter \u00e4r alternativet att senarel\u00e4gga ingreppet eller \u00e5tg\u00e4rda med \u00f6ppen kirurgi.<\/p>\n

F\u00f6r en thorakal aortaaneurysm<\/span> (TAA)<\/span> \u00e4r indikationen f\u00f6r handl\u00e4ggning \u00e4ven beroende p\u00e5 typ<\/span> av TAA, storleken<\/span>, var<\/span> utefter thorakalaorta aneurysmet \u00e4r lokaliserad samt om ett aneurysm ger symtom<\/span>. N\u00e4r ett aneurysm har en diameter p\u00e5 6 cm eller mer<\/span>, med eller utan symtom, i thorakalaorta<\/span> \u00f6verv\u00e4gs en behandling.<\/p>\n

Akut indikation AAA<\/strong><\/p>\n

\"CT-aorta<\/a>
CT-aorta EVAR graft<\/figcaption><\/figure>\n

Aortaaneurysm<\/span> som pl\u00f6tsligt ger symtom i form av sm\u00e4rta i buken<\/span> ska unders\u00f6kas inom snarast<\/span> d\u00e5 det kan f\u00f6religga ett genombrott av blod genom aneurysms\u00e4ckens v\u00e4gg dvs. ett brustet aortaaneurysm. Bl\u00f6dningen kan d\u00e5 ske p\u00e5 olika s\u00e4tt d\u00e4r rupturens lokalisation starkt p\u00e5verkar tidsaspekten f\u00f6r \u00f6verlevnad. Vissa delar av aorta l\u00f6per utanf\u00f6r bukhinnan<\/span> (retroperitoneal)<\/span> d\u00e4r en ruptur <\/span>d\u00e5 sker i utrymmet mellan bakre bukv\u00e4ggen och bukhinnans fascia (retroperitoneal bl\u00f6dning)<\/span>. Utrymmet dit denna bl\u00f6dning sker fylls upp efter en korta stund av blod varp\u00e5 bl\u00f6dningen tempor\u00e4rt upph\u00f6r. Det \u00e4r denna typ av aortaruptur d\u00e4r patienterna hinner in till sjukhus och f\u00e5r genomg\u00e5 en snabb operation som troligen r\u00e4ddar deras liv.
\nRuptur som sker i en del av aorta som ligger innanf\u00f6r bukhinnan<\/span> (intraperitoneal)<\/span> bl\u00f6der d\u00e5 ut i den fria bukh\u00e5lan som l\u00e4tt rymmer kroppens hela blodvolym. Det \u00e4r dessa patienter som avlider inom n\u00e5gon minut och inte hinner komma in till sjukhuset.<\/p>\n

Bukaortaaneurysm<\/span> som rupturerat<\/span>, rAAA<\/span>, dvs. brustit med en efterf\u00f6ljande livsfarlig bl\u00f6dning ut fr\u00e5n aortan, kr\u00e4ver ett omedelbart omh\u00e4ndertagande<\/span> p\u00e5 sjukhuset. M\u00e5nga olika v\u00e5rdprofessioner deltar i denna omv\u00e5rdnaden kring en patient med misst\u00e4nkt brusten aorta fr\u00e5n det patienten inkommer till sjukhuset till en behandling och \u00e5tg\u00e4rd av aneurysmet \u00e4r klar.<\/p>\n

Vid misst\u00e4nkt rAAA<\/span> genomg\u00e5r patienten \u00e4ven i de flesta fallen en urakut CT<\/span>\u00a0(datortomografi)<\/span> f\u00f6r att diagnostisera rAAA<\/span> utesluta en ev. differentialdiagnos<\/span>4<\/a><\/sup>Sjukdom vars symtom kan likna annan sjukdoms symtom.<\/span><\/span> samt f\u00e5 en anatomisk kartl\u00e4ggning inf\u00f6r EVAR<\/span> (endovaskul\u00e4r metod)<\/span> alternativt \u00f6ppen kirurgi<\/span>. Annan tids\u00f6dande bilddiagnostik \u00e4r uteslutet d\u00e5 handl\u00e4ggningen m\u00e5ste var mycket snabb vid misst\u00e4nkt rAAA.<\/p>\n

F\u00f6r en endovaskul\u00e4r metod<\/span> (EVAR)<\/span> \u00e4r en CT med intraven\u00f6s kontrastinjektion \u00f6nskv\u00e4rd, om tid finnes, f\u00f6r att v\u00e4lja storlekar p\u00e5 de grafter som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att exkludera aneurysm och ruptur s\u00e5 bl\u00f6dningen fr\u00e5n aorta ut i bukh\u00e5lan stoppas.
\nViktigt f\u00f6r patientens \u00f6verlevnad \u00e4r att stoppa bl\u00f6dning<\/span> ut u bukh\u00e5la som g\u00f6rs genom att operat\u00f6ren via en punktion i n\u00e5gondera ljumske placerar en stor uppbl\u00e5sbar ballong<\/span> (ocklusionsballong)<\/span> ovanf\u00f6r den del av aorta d\u00e4r blodet l\u00e4cker ut (rupturering)<\/span>.<\/p>\n

\"Angio<\/a>
Angio EVAR<\/figcaption><\/figure>\n

Finns ingen tid f\u00f6r en prediagnostik<\/span> av aortarupturen med CT, om patientens h\u00e4lsotillst\u00e5nd inte t\u00e5ler denna tidsf\u00f6rdr\u00f6jning, kan man v\u00e4lja att p\u00e5 vitalindikation<\/span>5<\/a><\/sup>Omst\u00e4ndigheter som kr\u00e4ver direkta \u00e5tg\u00e4rder utan sedvanliga f\u00f6rberedelser av patienten s\u00e5 som fasta, blodprover eller andra kontraindikationer, mm.<\/span><\/span> direkt<\/span> genomf\u00f6ra en \u00f6ppen kirurgi eller en endovaskul\u00e4r intervention utan en prediagnostik om man anser att den kliniska diagnosen \u00e4r uppenbar.
\nV\u00e4ljer man en endovaskul\u00e4r intervention<\/span> (EVAR)<\/span> \u00e4r det f\u00f6rsta man g\u00f6r \u00e4r att f\u00f6ra in kateter i patientens blodk\u00e4rl och bl\u00e5ser upp en stor ballong i aorta ovanf\u00f6r platsen (proximalt om)<\/span> d\u00e4r aorta brustit. Denna sk. ocklusionsballong<\/span> t\u00e4pper d\u00e5 till blodfl\u00f6det i aorta till mer distala delar av kroppen vilket \u00e4ven inkluderar st\u00e4llet d\u00e4r aorta brustit och blodet tidigare runnit ut fr\u00e5n aorta. Denna metod f\u00f6r att stoppa bl\u00f6dningen fr\u00e5n aorta ut i bukh\u00e5lan ger operat\u00f6ren mer tid<\/span> f\u00f6r att planera de \u00e5tg\u00e4rder som m\u00e5ste till f\u00f6r att behandla denna aortaruptur.<\/p>\n

Man kan \u00e4ven v\u00e4lja att konvertera<\/span> den inledande endovaskul\u00e4ra metoden f\u00f6r en \u00f6ppen kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd ist\u00e4llet d\u00e5 tid f\u00f6r denna \u00e4ndring av metod f\u00f6r behandling har skapats genom placeringen av en ocklusionsballong i aorta.
\nEn akut \u00f6ppen kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd<\/span> av ett rupturerat aortaaneurysm inneb\u00e4r alltid en \u00f6kad risk<\/span> f\u00f6r patienten d\u00e5 dessa patienter oftast kommer in till sjukhuset med ett kraftigt nedsatt allm\u00e4ntillst\u00e5nd<\/span> d\u00e4r en komplicerad \u00f6ppen kirurgi kan f\u00f6rv\u00e4rra tillst\u00e5ndet f\u00f6r patienten ist\u00e4llet f\u00f6r att hj\u00e4lpa patienten. Det \u00e4r s\u00e5ledes en avv\u00e4gning mellan den endovaskul\u00e4ra interventionen och en \u00f6ppen kirurgi som till stor del beror p\u00e5 patientens tillst\u00e5nd.
\nFinns k\u00e4rlkirurger<\/span> med endovaskul\u00e4r kompentens p\u00e5 plats som kan genomf\u00f6ra en akut EVAR<\/span> b\u00f6r denna metod d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ljas f\u00f6re en \u00f6ppen kirurgi.<\/p>\n

Akut indikation aortadissektion<\/strong><\/p>\n

Patienter med pl\u00f6tslig p\u00e5kommen skarp sm\u00e4rta<\/span> (vanligaste symtomet)<\/span> i br\u00f6stkorgen (typ A)<\/span> samt\/eller bak\u00e5t mellan skulderbladen (typ B)<\/span> kan misst\u00e4nkas f\u00f6r thorakal aortadissektion. I ca. 20-30%<\/span> av fallen kan man m\u00e4rka en klar sidoskillnad av puls och blodtryck<\/span> i armarna. Hos ca. 15%<\/span> av patienterna ser man EKG-f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span>.
\nEn skyndsam diagnostik<\/span> \u00e4r ett krav f\u00f6r dessa patienter d\u00e4r datortomografi<\/span> (CT)<\/span> i de flesta fallen \u00e4r f\u00f6rstaval som diagnostisk metod som ger en enkel, snabb och med en bra \u00f6versk\u00e5dlighet (anatomi)<\/span> av dissektionens utbredning. Efter en verifierad dissektion ska man omedelbart p\u00e5b\u00f6rja behandling med blodtryckss\u00e4nkande l\u00e4kemedel<\/span> f\u00f6r att minska blodtrycket i aorta och d\u00e4rmed tryckbelastningen mot aortav\u00e4ggen.<\/p>\n

F\u00f6r patient med ett tidigare k\u00e4nt thorakalt aneurysm<\/span> som kommer in till sjukhuset med symtom och d\u00e4r en unders\u00f6kning med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> p\u00e5visar en aortadissektion typ A<\/span> samt blod i hj\u00e4rts\u00e4cken (perikardutgjutning)<\/span> ska ha en mycket snabb handl\u00e4ggning<\/span> d\u00e5 det finns en risk f\u00f6r en hj\u00e4rttamponad d\u00e4r hj\u00e4rts\u00e4cken brister och blod fl\u00f6dar ut i br\u00f6stkorgen. Dessa patienter f\u00f6rberedes omg\u00e5ende f\u00f6r en \u00f6ppen kirurgisk intervention. Patienter med enbart dissektion typ A,<\/span> utan p\u00e5verkan av hj\u00e4rtat<\/span>, beh\u00f6ver inte samma snabba handl\u00e4ggning men b\u00f6r behandlas inom n\u00e5gon dag d\u00e5 man bed\u00f6mer att risken f\u00f6r att avlida \u00f6kar med ca. 1-2% f\u00f6r varje timme<\/span> som g\u00e5r innan \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

Patienter med ett thorakalt aortadissektion typ B<\/span> som endast engagerar aorta efter v\u00e4nster nyckelbensart\u00e4rs avg\u00e5ng (a. subclavia sinister)<\/span> som inte p\u00e5verkar mer distal viktiga sidogrenar (njur-, tarmart\u00e4r)<\/span> fr\u00e5n aorta l\u00e4ggs in f\u00f6r observation med blodtryckss\u00e4nkande behandling f\u00f6r vidare bed\u00f6mning och utredning. B\u00e4ttrar sig patienten under n\u00e5gra dagars inneliggande observation och som svarar bra p\u00e5 den medicinska behandlingen kan troligen g\u00e5 hem f\u00f6r att sedan kallas f\u00f6r \u00e5terkommande kontroller efter 1, 3, 6 och 12 m\u00e5nader.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Bukaortaaneurysm<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud aortaaneurysm<\/figcaption><\/figure>\n

Etiologin<\/span>6<\/a><\/sup>Orsak och bakgrund till en viss sjukdom.<\/span><\/span> till att en person f\u00e5r AAA<\/span> \u00e4r i mycket ok\u00e4nd<\/span> men man vet flertalet riskfaktorer d\u00e4r r\u00f6kning<\/span>, fetma, h\u00f6gt blodtryck <\/span>och h\u00f6g kolesterolhalt<\/span> i blodet sticker ut. Till\u00a0 riskfaktorerna h\u00f6r \u00e4ven\u00a0 en heriditet\u00a0<\/span>i form av genetiska faktorer s\u00e5 som vid Marfans syndrom<\/span>7<\/a><\/sup>Marfans syndrom \u00e4r en \u00e4rftlig bindv\u00e4vssjukdom som beror p\u00e5 en mutation i en gen (FBN1) som leder till en f\u00f6r\u00e4ndring och brist av proteinet fibrilin vilken har betydelse f\u00f6r bindv\u00e4v i kroppen som h\u00e5ller ihop och ger stadga av v\u00e4vnad och organ, mm. Aortan inneh\u00e5ller mycket fibrilin. Det finns ingen behandling f\u00f6r Marfans syndrom.<\/span><\/span>, Ehlers-Danlos syndrom<\/span>8<\/a><\/sup>Ehlers-Danlos syndrom \u00e4r namnet f\u00f6r en grupp \u00e4rftliga sjukdomar som beror p\u00e5 bindv\u00e4vsf\u00f6r\u00e4ndringar. 13 sjukdomar ing\u00e5r i detta syndrom. I Sverige uppskattas att denna sjukdom f\u00f6rekommer hos 10 personer av 100 000. Denna sjukdom g\u00e5r ej att bota utan behandlingen g\u00e5r ut p\u00e5 att lindra symtomen. (Socialstyrelsens databas f\u00f6r s\u00e4llsynta h\u00e4lsotillst\u00e5nd<\/a>)<\/span> <\/span> samt Turners syndrom<\/span>9<\/a><\/sup>Turners syndrom beror p\u00e5 en defekt av arvsmassan som visar sig i form av l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt p\u00e5 barn, defekta \u00e4ggstockar, hj\u00e4rtfel i form av missbildningar, \u00e4tsv\u00e5righeter, anatomiska avvikelser p\u00e5 urinv\u00e4gar och k\u00e4kleder, mm. Behandlingen best\u00e5r av hormontillf\u00f6rsel<\/span><\/span>.<\/p>\n

Aortabr\u00e5ck \u00e4r mer vanligt hos m\u00e4n<\/span> \u00e4n kvinnor d\u00e4r f\u00f6rdelningen f\u00f6r m\u00e4nnens<\/span> del \u00e4r \u00f6ver 80% med en medel\u00e5lder p\u00e5 ca. 72 \u00e5r f\u00f6r m\u00e4n<\/span> som behandlas f\u00f6r aneurysm. F\u00f6r kvinnliga<\/span> patienter som genomg\u00e5r dylik behandling \u00e4r medel\u00e5ldern ca. 72 \u00e5r<\/span>. Man r\u00e4knar med prevalens f\u00f6r AAA hos ca 4-5% av m\u00e4n \u00f6ver 60 \u00e5r<\/span>. Kvinnor har ca 1\/4-dels prevalens f\u00f6r AAA mot m\u00e4nnen.
\nM\u00e4n med hereditet<\/span> f\u00f6r aortaaneurysm har 10-faldigt \u00f6kad risk<\/span> f\u00f6r aortaaneurysm.<\/p>\n

Fysiologiskt<\/span> med \u00f6kad \u00e5lder f\u00e5r aortav\u00e4ggen en allt mer minskad elasticitet med elastin<\/span>10<\/a><\/sup>Elastin \u00e4r ungef\u00e4r 1000 g\u00e5nger mer elastisk \u00e4n kollagen. Med \u00e5ren minskar elastin inslaget i aortav\u00e4ggen d\u00e5 denna komponent har en begr\u00e4nsad oms\u00e4ttning.<\/span><\/span> och kollagen som \u00e4r en bidragande orsak till v\u00e4ggf\u00f6rsvagning av framf\u00f6r allt den distala allt mer avsmalnande delen av aorta (bukaorta)<\/span>. Med \u00f6kad \u00e5lder \u00f6kar s\u00e5ledes \u00e4ven risken f\u00f6r ett aortaaneurysm.<\/p>\n

\"Angio<\/a>
Angio bukaorta aneurysm<\/figcaption><\/figure>\n

Ett \u00e4kta aortaaneurysm<\/span> har en utvidgad k\u00e4rlv\u00e4gg l\u00e4ngs en str\u00e4cka av aorta d\u00e4r samtliga lager \u00e4r involverade.
\n<\/span><\/span>Aortaaneurysm (AAA)<\/span> definieras som en oftast lokal utvidgning med 1,5 ggr aortas normala vidd<\/span> som d\u00e5 ska ha en diameter p\u00e5 mer \u00e4n 3 cm<\/span>. Frekvensen f\u00f6r AAA stiger med \u00f6kad \u00e5lder och \u00e4r ca. fem g\u00e5nger vanligare hos m\u00e4n<\/span> \u00e4n kvinnor.
\n<\/span>Det stora flertalet AAA \u00e4r helt asymtomatiska<\/span> och uppt\u00e4cks i stor utstr\u00e4ckning vid utredning av annan \u00e5komma.<\/p>\n

De symtom<\/span> man ev. kan ha av ett okomplicerad bukaortaaneurysm \u00e4r:<\/p>\n