{"id":8971,"date":"2024-12-03T23:42:48","date_gmt":"2024-12-03T22:42:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=8971"},"modified":"2024-12-06T21:58:53","modified_gmt":"2024-12-06T20:58:53","slug":"sialografi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/sialografi\/","title":{"rendered":"Sialografi"},"content":{"rendered":"
\"Sialografi<\/a>
Sialografi \u00f6ronspottk\u00f6rteln<\/figcaption><\/figure>\n

Saliven<\/span> uts\u00f6ndras\u00a0 hela tiden mer eller mindre via spottk\u00f6rtlar i munh\u00e5lan. Saliven \u00e4r den tunnaste av kroppens alla v\u00e4tskor (blod, urin, mm.)<\/span> d\u00e5 den inneh\u00e5ller 99% vatten.
\nI ”vila” utan yttre p\u00e5verkan uts\u00f6ndras ca. 0,25 ml saliv per minut<\/span> till munh\u00e5lan. Vid yttre p\u00e5verkan uts\u00f6ndras ca. 1 ml saliv per minut<\/span>. Salivuts\u00f6ndring sker \u00e4ven genom att enbart t\u00e4nka p\u00e5 mat eller p\u00e5 ens sinnesst\u00e4mning. Normal salivuts\u00f6ndring per dygn uppg\u00e5r till 1-1,5 liter per dygn<\/span>. Saliven har en uppgift i att sm\u00f6rja munh\u00e5lans slemhinna s\u00e5 denna inte torkar samt remineralisering av t\u00e4ndernas yta, mm.
\nDessa k\u00f6rtlar med saliv tillh\u00f6r matspj\u00e4lkningsorganen<\/span> d\u00e5 saliven \u00e4ven deltar i matsm\u00e4ltningen genom att tillf\u00f6ra maten i munnen enzymer (amylas)<\/span>, fuktar maten f\u00f6r enklare transport genom matstrupen,<\/p>\n

Sialografi <\/span>\u00e4r en unders\u00f6kning d\u00e4r spottk\u00f6rtelg\u00e5ngarna<\/span> (salivg\u00e5ngar)<\/span> och tillh\u00f6rande spottk\u00f6rtlar<\/span> bildm\u00e4ssigt framst\u00e4lls med hj\u00e4lp av injicerad kontrastmedel i den aktuella salivg\u00e5ngen.
\nDenna unders\u00f6kning g\u00f6rs oftast p\u00e5 en odontologisk enhet p\u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Sialografi<\/a>
Sialografi underk\u00e4ks-spottk\u00f6rteln<\/figcaption><\/figure>\n

Besv\u00e4r med salivfl\u00f6det visar sig oftast i samband med m\u00e5ltider<\/span> d\u00e5 man \u00e4ven kan uppleva en sm\u00e4rtande svullnad av en spottk\u00f6rteln<\/span>. Detta kan d\u00e5 bero p\u00e5 en spottsten<\/span> som sitter fastkilad i salivg\u00e5ngen och orsakar hinder f\u00f6r salivfl\u00f6det fr\u00e5n den aktuella salivg\u00e5ngen. Mellan m\u00e5ltiderna \u00e5terg\u00e5r spottk\u00f6rtlarna till en mer vilande period med l\u00e5ga volymer av saliv f\u00f6r att vid n\u00e4sta m\u00e5ltid \u00e5ter ge symtom som sm\u00e4rta vid ett \u00f6kat salivfl\u00f6de.
\nIndikation f\u00f6r att g\u00f6ra en sialografi kan \u00e4ven vara vid svullen kind utan annan uppenbar orsak, tecken p\u00e5 inflammation<\/span> i spottk\u00f6rtel (parotit)<\/span>, stenextraktion<\/span>, Sj\u00f6grens sjukdom<\/span> eller kartl\u00e4ggning inf\u00f6r operation<\/span> i munh\u00e5lan.<\/p>\n

Det finns alternativa unders\u00f6kningsmetoder s\u00e5 som ultraljud<\/span>, datortomografi<\/span> (CT)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> om fr\u00e5gest\u00e4llningen p\u00e5 patologi enbart g\u00e4ller spottk\u00f6rtelv\u00e4vnaden<\/span> (parenkym)<\/span> som tum\u00f6r, inflammation, mm.
\nOm unders\u00f6kningen ska g\u00f6ras med ultraljud<\/span> kr\u00e4vs oftast en mer utvidgad fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4n enbart misstanke p\u00e5 spottsten. MR<\/span> g\u00f6rs oftast som en utredning av annan k\u00e4nd patologi s\u00e5 som kontroll av hals- mun tum\u00f6r. Vid unders\u00f6kning av svalget med CT<\/span> erh\u00e5ller man f\u00f6rutom bilder av mjukdelar i mun och svalg \u00e4ven ev. spottstenar i salivg\u00e5ngarna inom detta omr\u00e5de.
\nUnders\u00f6kningar med indikation f\u00f6r enbart spottsten g\u00f6rs inte med dessa metoder p\u00e5 rutin d\u00e5 dessa modaliteter oftast \u00e4r h\u00e5rt uppbokade med ibland mycket l\u00e5nga v\u00e4ntetider f\u00f6r annan mer prioriterad diagnostik och utredningar.<\/p>\n

Patologi inom spottk\u00f6rtelsystemet handl\u00e4ggs oftast av \u00f6ron-n\u00e4sa-hals specialist<\/span> som vid behov remitterar patienten f\u00f6r n\u00e5gon form av bilddiagnostik\u00a0 (r\u00f6ntgen)<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Spottsten<\/a>
Spottsten i underk\u00e4ken<\/figcaption><\/figure>\n

Spottstenar<\/span> (sialolithiasis)<\/span> har n\u00e5got oklar orsak som inte kan kopplas till f\u00f6da eller annan bakomliggande sjukdom. Dessa spottstenar kan finnas inom alla spottk\u00f6rtlarna men \u00e5terfinns vanligen i underk\u00e4kens salivg\u00e5ngar (gl. submandibularis).<\/span> Ett stopp i underk\u00e4ksspottk\u00f6rteln ger i de flesta fall upphov till en bl\u00e5f\u00e4rgad slemhinna<\/span> under tungan som uppkommer av salivansamlingen h\u00e4r vilket orsakas av en spottsten<\/span>. Spottstenar under 4 mm<\/span> kan sk\u00f6ljas ut spontat om patienten tar n\u00e5got surt i munnen som d\u00e5 kraftigt \u00f6kar salivfl\u00f6det. Vid st\u00f6rre stenar eller d\u00e4r spottsten inte spontant avg\u00e5r kan en stenextraktion bli aktuell f\u00f6r att avl\u00e4gsna detta konkrement. St\u00f6rre stenar i sj\u00e4lva spottk\u00f6rteln, som inte spontant avg\u00e5r, kan beh\u00f6va \u00e5tg\u00e4rdas kirurgiskt d\u00e4r delar av eller hela spottk\u00f6rteln avl\u00e4gsnas (exstirpation)<\/span>.<\/p>\n

Infektioner<\/span> inom spottk\u00f6rtelsystemet (sialoadenit)<\/span> utg\u00f6r en vanlig orsak till hinder i salivg\u00e5ngarna. Denna infektion beror d\u00e5 p\u00e5 bakterier<\/span>\u00a0(staphylococcus aureus, streptokocker,\u00a0haemophilus influenzae) <\/span>eller virus<\/span> (coxsackie, cytomegalovirus, paramyxovirus)<\/span>.\u00a0 Sarkoidos<\/span>1<\/a><\/sup>En inflammatorisk sjukdom som kan upptr\u00e4da i praktiken \u00f6verallt i kroppen samt i spottk\u00f6rtlar. Spottk\u00f6rtlarna blir svullna och \u00f6mma. Drabbar dock oftast lungorna men kan \u00e4ven ses i huden, \u00f6gon, lymfbanor, mm.<\/span><\/span> \u00e4r en inflammatorisk sjukdom som kan s\u00e4tta sig i bla. spottk\u00f6rtlarna. F\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar kan \u00e4ven f\u00f6rekomma vid inflammation, i fr\u00e4mst \u00f6ronspottk\u00f6rtlarna, i samband anna underliggande infektion som tuberkulos<\/span>, lymfom<\/span> eller HIV<\/span>-infektion.
\nF\u00f6religger en infektion i spottk\u00f6rteln kan man oftast pressa ut lite var genom utf\u00f6rsg\u00e5ngen i kinden.
\nEn tidigare vanlig orsak till inflammation i spottk\u00f6rtlarna var p\u00e5ssjuka<\/span> (epidemisk parotit av paramyxovirus)<\/span> som dock ses mer s\u00e4llan idag efter att barnvaccinationsprogrammet (MPR m\u00e4ssling\/p\u00e5ssjuka\/r\u00f6da hund)<\/span> startades p\u00e5 60-talet.<\/p>\n

F\u00f6rstorade<\/span> \u00f6ronspottk\u00f6rtlar (glandula parotis)<\/span> kan \u00e4ven ses vid f\u00f6rgiftningstillst\u00e5nd<\/span> med tungmetaller.<\/p>\n

\"Sialografi<\/a>
Sialografi Sj\u00f6grens sjukdom<\/figcaption><\/figure>\n

Sj\u00f6grens sjukdom<\/span> (siccasyndromet)<\/span> \u00e4r en l\u00e5ngsamt progredierande inflammatorisk (autoimmun)<\/span> sjukdom som p\u00e5verkar kroppens exokrina k\u00f6rtlar. Till dessa exokrina k\u00f6rtlar h\u00f6r allt d\u00e4r det uts\u00f6ndras v\u00e4tska till externa organ s\u00e5 som \u00f6gonen hornhinna, t\u00e5rkanaler, spottk\u00f6rtlar, hud, slemhinna i mun, underliv, mm. Sekretionen till dessa organ blir ofta kraftigt nedsatt. Denna sjukdom drabbar fr\u00e4mst kvinnor (9 av 10)<\/span> som d\u00e5 kan uppkomma i en symbios med en reumatisk sjukdom (sekund\u00e4r Sj\u00f6grens syndrom)<\/span>. Prim\u00e4r Sj\u00f6grens sjukdom uppkommer utan annan bakomliggande sjukdomstillst\u00e5nd.
\nTill dessa exokrina k\u00f6rtlar h\u00f6r s\u00e5ledes spottk\u00f6rtlarna med dess salivutg\u00e5ngar. Inflammationen i spottk\u00f6rteln medf\u00f6r att salivproduktionen minskar kraftigt (hyposalivation) <\/span>med f\u00f6ljd en \u00f6kad muntorrhet.
\nDenna torrhet i munh\u00e5lan kan medf\u00f6ra heshet<\/span>, torrhosta<\/span>, sv\u00e5righeter att sv\u00e4lja f\u00f6da<\/span> (torrt)<\/span>, \u00f6kad risk f\u00f6r kariesangrepp<\/span> d\u00e5 remineraliseringen genom saliven minskat, mm.
\nDiagnosen f\u00f6r Sj\u00f6grens sjukdom st\u00e4lls oftast genom de kliniska symtom<\/span> patienten har (ovan)<\/span> samt m\u00e4tning av salivproduktionen. Det finns inget botemedel f\u00f6r denna sjukdom utan patienten f\u00e5r behandla och lindra symtomen.
\nP\u00e5 en sialografi ses spottk\u00f6rtlarna som en stor m\u00e4ngd utspridda salivk\u00f6rtlar med kontrastmedel. Kan liknas vid ett k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4d.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/span>2<\/a><\/sup>Benigna tum\u00f6rer inom salivg\u00e5ngarna kan vara pleomorf adenom, Warthins och onkocytom.
\nMaligna typer kan utg\u00f6ras av adenokarcinom, lymfom, mycoepidermoid cancer, adenoidcystisk cancer samt metatstaser fr\u00e5n annan prim\u00e4rtum\u00f6r.<\/span><\/span> kan utg\u00f6ra en annan orsak till ett p\u00e5verkad salivfl\u00f6de. Dessa tum\u00f6rer sitter d\u00e5 vanligen inte i sj\u00e4lva salivg\u00e5ngen utan p\u00e5verkar ett tryck utifr\u00e5n omgivande v\u00e4vnad som d\u00e5 kl\u00e4mmer ihop salivg\u00e5ngen. Man kan \u00e4ven finna tum\u00f6rer inom sj\u00e4lva spottk\u00f6rteln som kan p\u00e5verka salivproduktionen. Dessa k\u00f6rteltum\u00f6rer \u00e4r d\u00e5 oftast av en benign natur. En vanlig tum\u00f6rtyp i spottk\u00f6rtlarna \u00e4r pleomorf adenom<\/span> som har en l\u00e5ngsamt progredierande tillv\u00e4xt. Som flertalet ”p\u00e5 pappret” andra benigna tum\u00f6rtyper kan \u00e4ven denna \u00e4ndra struktur till en malign typ.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Sialografi<\/a>
Sialografi n\u00e5l<\/figcaption><\/figure>\n

Unders\u00f6kningen genomf\u00f6res med patienten liggande p\u00e5 rygg med huvudet vilande p\u00e5 en kudde.
\nEn tunn trubbig ”kanyl” f\u00f6res in ytligt i den aktuella spottk\u00f6rtelns salivg\u00e5ngsmynning varp\u00e5 man f\u00f6rsiktigt sprutar in ett vattenl\u00f6sligt kontrastmedel (jod)<\/span> tills samtliga salivg\u00e5ngar till den enskilda spottk\u00f6rteln har fyllts med kontrast.
\nSj\u00e4lva injiceringen av kontrast k\u00e4nns knappt.
\nBildtagningen sker sedan med tv\u00e5 sidoprojektioner<\/span> och tv\u00e5 frontala projektioner<\/span>.<\/p>\n

Efter kontrastinjektionen bed\u00f6mer man \u00e4ven hur snabbt salivg\u00e5ngarna t\u00f6mmer sig<\/span> p\u00e5 den injicerade kontrasten. En frisk spottk\u00f6rtel t\u00f6mmer sig normal helt inom 1 minut<\/span>.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen tar 20-30 minuter<\/span>.
\nDenna unders\u00f6kning g\u00f6res i regel av en \u00f6vertandl\u00e4kare<\/span> med assistans av tandsk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n

Inga f\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Anatomi<\/strong><\/span><\/p>\n

I hela munh\u00e5lan har man ett stort antal sm\u00e5 spottk\u00f6rtlar<\/span> d\u00e4r salivuts\u00f6ndringen till munh\u00e5lan sker.
\nInom ansiktsregionen finns tre stora pariga spottk\u00f6rtlar. Dessa \u00e4r \u00f6ronspottk\u00f6rteln<\/span> (glandula parotis)<\/span>, som ligger strax nedom och framf\u00f6r \u00f6rat. Underk\u00e4ksspottk\u00f6rteln<\/span> (gl. submandibularis)<\/span>, finner man under underk\u00e4kens vinkel. De minsta av dessa, undertung-spottk\u00f6rtlarna<\/span> (gl. sublingualis)<\/span>, \u00e4r bel\u00e4gen under tungan och har ingen samlad utf\u00f6rsg\u00e5ng.<\/p>\n

Saliv<\/span>3<\/a><\/sup>Saliv utg\u00f6rs till 99,5% av vatten. \u00d6vriga komponenter i saliven \u00e4r proteiner, glykoproteiner samt mineraler (kalcium och fosfatsalter). En normal salivinfl\u00f6de till munh\u00e5lan utan yttre p\u00e5verkan \u00e4r ca. 0,25ml\/min. Vid extern p\u00e5verkan (f\u00f6da, lukt, mm.) \u00e4r salivfl\u00f6det ca. 1ml\/min.<\/span><\/span> utg\u00f6r den mekanism med att \u00e5terf\u00f6ra mineraler till tandens yta efter ett surt angrepp vid m\u00e5ltiderna.<\/p>\n

Uppdateras…<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saliven uts\u00f6ndras\u00a0 hela tiden mer eller mindre via spottk\u00f6rtlar i munh\u00e5lan. Saliven \u00e4r den tunnaste av kroppens alla v\u00e4tskor (blod, urin, mm.) d\u00e5 den inneh\u00e5ller<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8971","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8971","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8971"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8971\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8971"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}