{"id":8608,"date":"2024-11-07T23:05:57","date_gmt":"2024-11-07T22:05:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=8608"},"modified":"2025-04-07T00:06:37","modified_gmt":"2025-04-06T22:06:37","slug":"om-mammografi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/om-mammografi\/","title":{"rendered":"Om mammografi"},"content":{"rendered":"
\"Mammografi<\/a>
Mammografi 1962<\/figcaption><\/figure>\n

Br\u00f6sten var tidigare en sv\u00e5rligen diagnostiserbar kroppsdel d\u00e5 bilderna \u00f6ver br\u00f6sten med konventionell r\u00f6ntgen gav suddiga och oklara bilder.
\nI slutet av 60-talet<\/span> utvecklades en ny r\u00f6ntgenapparat i Frankrike med avsikt enbart f\u00f6r att r\u00f6ntga br\u00f6sten. Denna mammograf hade ett r\u00f6ntgenr\u00f6r och h\u00e5llare f\u00f6r filmkassett som satt monterad p\u00e5 samma arm och kunde roterades kring en axel. Denna d\u00e5 nya mammograf kunde ge r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning med mycket l\u00e5g str\u00f6mbelastning mot r\u00f6rtallriken (anoden)<\/span>, som var gjord av molybden, vilket d\u00e5 gav bra bilder av mjukdelar s\u00e5 som br\u00f6stv\u00e4vnad. Dagens moderna mammografer kan \u00e4ven ha wolfram i sin anod som s\u00e4nker r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen ytterligare men p\u00e5 bekostnad av mindre bildkontrast.<\/p>\n

Under 70-talet<\/span> utvecklades h\u00f6guppl\u00f6sta f\u00f6rst\u00e4rkningssk\u00e4rmar som tillsammans med h\u00f6guppl\u00f6st analog r\u00f6ntgenfilm gav synnerligen skarpa bilder samtidigt som den absorberande str\u00e5ldosen mot br\u00f6stet kunde s\u00e4nkas ytterligare.
\n2005<\/span> p\u00e5b\u00f6rjades mammografering med helt digital<\/span> bildteknik i USA. Dagens digitala bilden har klart s\u00e4mre uppl\u00f6sning \u00e4n de tidigare analoga filmerna men den digitala versionen vinner av att man i efterhand kan bildbehandla den digitala r\u00f6ntgenbilden manuellt och d\u00e5 \u00e4ndra p\u00e5 sv\u00e4rtning och kontrast i bilden, f\u00f6rstora intressanta delar i bilden, \u00e4ndra sk\u00e4rpa, m\u00e4ta t\u00e4theten i v\u00e4vnaden, mm. mm.<\/p>\n

Mammografen<\/span> \u00e4r enbart till f\u00f6r r\u00f6ntgen av br\u00f6st. Andra diagnostiska metoder f\u00f6r att unders\u00f6ka br\u00f6sten \u00e4r med ultraljud<\/span> och magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> men dessa avbildningsmedia anv\u00e4nds idag oftast enbart till kompletterande bildtagning vid os\u00e4kra fynd i samband med mammograferingen.<\/p>\n

Teknik<\/strong><\/span><\/p>\n

\"F\u00f6rsta<\/a>
F\u00f6rsta mammografen 1966<\/figcaption><\/figure>\n

Br\u00f6sten \u00e4r mjuka organ d\u00e4r olika v\u00e4vnader kan se likadan ut i en r\u00f6ntgenbild. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r flertalet tum\u00f6rer som har en liknande\u00a0 ”konsistens” som br\u00f6stk\u00f6rtlarna (mj\u00f6lkk\u00f6rtlar)<\/span> vilket d\u00e5 kan vara sv\u00e5r att skilja \u00e5t. F\u00f6rkalkningar som ofta \u00e4r de f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet som indikerar en f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stv\u00e4vnaden \u00e4r d\u00e4remot enkla att se p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.<\/p>\n

Vid r\u00f6ntgen av br\u00f6sten<\/span> (mammae)<\/span> anv\u00e4nds d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskild r\u00f6ntgen-apparatur och ”detektor\/film” f\u00f6r att f\u00e5 fram stora kontrastskillnader i bilden med s\u00e5 l\u00e5g r\u00f6rsp\u00e4nning till r\u00f6ntgenr\u00f6ret som m\u00f6jligt. \u00c4ldre konventionell r\u00f6ntgenfilm har idag helt ersatts av en digital bildtagning och bildframst\u00e4llning.
\nDagens digitala teknik och bildbehandling s\u00e4nker r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen ytterligare. Det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att h\u00e5lla nere r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen mot br\u00f6stet p\u00e5 s\u00e5 l\u00e5g niv\u00e5 som m\u00f6jligt d\u00e5 br\u00f6stv\u00e4vnaden \u00e4r en av kroppens k\u00e4nsligaste f\u00f6r joniserande str\u00e5lning (r\u00f6ntgen)<\/span>. En idag modern digital mammograf ger br\u00f6stk\u00f6rtlar ca. 1,2-1,8 mGy per bildserie <\/span>(screening)<\/span> f\u00f6r ett ”normalt” br\u00f6st som inneh\u00e5ller h\u00e4lften fett och h\u00e4lften br\u00f6stk\u00f6rtlar.<\/p>\n

Ingenting tyder p\u00e5 att risker f\u00f6r str\u00e5lningsinducerad cancer<\/span> i br\u00f6stet \u00f6kar vid mammografering med dagens s\u00e5 l\u00e5ga str\u00e5ldoser. S\u00e5v\u00e4l f\u00f6r screening som den kliniska unders\u00f6kningen. Denna mycket l\u00e5ga str\u00e5ldos torde inte medf\u00f6ra n\u00e5gon risk och utg\u00f6r s\u00e5ledes inget hinder f\u00f6r upprepade h\u00e4lsokontroller om man med detta kan uppt\u00e4cka tidiga f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet och d\u00e5 f\u00f6rhindra en mer utvecklad br\u00f6stcancer.<\/p>\n

Bildteknik<\/strong><\/p>\n

\"Mammograf\"<\/a>
Mammograf<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgentekniken bygger p\u00e5 samma principer sedan 100 \u00e5r f\u00f6r att erh\u00e5lla denna r\u00f6ntgenstr\u00e5lning som n\u00e4stan kan passera igenom all t\u00e4nkbar material bara man ger r\u00f6ntgenapparaturen tillr\u00e4ckligt med str\u00f6m och effekt. M\u00e4nniskokroppen \u00e4r organisk samt mestadels mjuk och m\u00e5r inte bra av att uts\u00e4ttas f\u00f6r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning i allt f\u00f6r stora doser. Vissa organ i m\u00e4nniskokroppen \u00e4r mer k\u00e4nslig f\u00f6r joniserande str\u00e5lning<\/span> (r\u00f6ntgen)<\/span> \u00e4n andra som tex. \u00f6gat, delar av k\u00f6nsorganen och br\u00f6sten, etc.
\nEn r\u00f6ntgenbild<\/span> skapas av att en r\u00f6ntgenstr\u00e5le bestr\u00e5lar och tr\u00e4ffar en detektor (”film”)<\/span>, som kan liknas vid den bildsensor som sitter i en mobilkamera, som d\u00e5 skapar en svart och vit avbild av det objekt som sitter mellan dessa tv\u00e5 enheter. I detta fall br\u00f6stet.<\/p>\n

Str\u00e5lningen mot br\u00f6stet kan minskas avsev\u00e4rt vid digitala detektorer d\u00e5 dessa absorberar och skapar en bild av i stort all str\u00e5lning som tr\u00e4ffar dem. Genom att komprimera br\u00f6stet platt mellan tv\u00e5 plattor blir det en mindre kropp f\u00f6r r\u00f6ntgenstr\u00e5len att passera f\u00f6r att n\u00e5 detektorn p\u00e5 motsatta sidan av br\u00f6stet.
\nD\u00e5 r\u00f6ntgenbilden vid mammografi \u00e4r s\u00e5 pass kontrastrik kan man urskilja f\u00f6rkalkningar ner till n\u00e5gra tiondels millimeter stora.
\nMammografi-bilder kan ge falsk diagnostik d\u00e4r r\u00f6ntgenbilden visar helt normala f\u00f6rh\u00e5llande i br\u00f6stv\u00e4vnaden trots en palpabel knuta. Detta kan bero p\u00e5 h\u00f6g k\u00f6rtelt\u00e4thet i br\u00f6stv\u00e4vnaden vilket \u00e4r vanligt hos yngre kvinnor.
\nDet finns datorprogram idag som uppt\u00e4cker mikrof\u00f6rkalningar och andra f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6ntgenbilden som det m\u00e4nskliga \u00f6gat inte uppfattar.<\/p>\n

Varf\u00f6r mammografi<\/strong><\/span><\/p>\n

Den viktigaste indikationen f\u00f6r r\u00f6ntgen av br\u00f6sten \u00e4r att i tid uppt\u00e4cka br\u00f6stcancer. R\u00f6ntgen av br\u00f6sten g\u00f6rs \u00e4ven f\u00f6r att diagnostisera oklara fynd i br\u00f6stet s\u00e5 som en oklar knuta i br\u00f6stet. Mammografering \u00e4r \u00e4ven indikerad trots att en k\u00e4nnbar f\u00f6r\u00e4ndring tolkas som godartad. R\u00f6ntgen av br\u00f6sten g\u00f6rs s\u00e5ledes \u00e4ven p\u00e5 mycket vida samt vaga indikationer och symtom (icke palpabla)<\/span> fr\u00e5n br\u00f6sten p\u00e5 kvinnor \u00f6ver 30 \u00e5r.<\/p>\n

Screening<\/strong><\/p>\n

Idag rekommenderar Socialstyrelsen till att kvinnor 40-74 \u00e5r<\/span> ska erbjudas screening<\/span> f\u00f6r br\u00f6stcancer med mamografering med 10-24 m\u00e5naders mellanrum.
\nStudier har visat att den screenade mammograferingen har minskat p\u00e5 d\u00f6dlighet<\/span> i br\u00f6stcancer med \u226520-25%<\/span> av den population som ing\u00e5r i screeningprogrammet.
\nKvinnor som inte kallas till mammografi-screening \u00e4r de som opererat bort b\u00e5da br\u00f6sten och kvinnor med ett funktionshinder som tidigare visat sig om\u00f6jligg\u00f6ra en normal mammografering.
\nAlternativa diagnostiska metoder kan d\u00e5 ist\u00e4llet bli ultraljud<\/span> eller\u00a0 MR<\/span> (magnetkamera)<\/span>. Sedan finns det de kvinnor som inte \u00f6nskar genomg\u00e5 denna screening som ju p\u00e5 frivillig bas.<\/p>\n

Forskare debatterar livligt f\u00f6r och emot mammografering och d\u00e5 fr\u00e4mst screeningens<\/span> v\u00e4rde vad avser tidigt uppt\u00e4ckta f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet versus den str\u00e5lning br\u00f6stet uts\u00e4tts f\u00f6r vid de trotts allt flesta fall d\u00e4r man inte finner n\u00e5got avvikande fynd vilket av vissa tolkas som sk. ”\u00f6verdiagnostik”. Det \u00e4r dock i mycket oklart om den nutida minskade d\u00f6dligheten i br\u00f6stcancer beror p\u00e5 just mammografi screening eller en numera allm\u00e4nt mer vaksamma patienter som regelbundet sj\u00e4lv unders\u00f6ker (palpera)<\/span> sina br\u00f6st.<\/p>\n

Graviditet<\/span> \u00e4r inget hinder f\u00f6r mammografering d\u00e5 fostret ligger utanf\u00f6r det prim\u00e4ra str\u00e5lf\u00e4ltet och den lilla spridda str\u00e5lning som \u00e4nd\u00e5 n\u00e5r fostret \u00e4r helt f\u00f6rsumbar.
\nAmmande kvinnor<\/span> b\u00f6r inte avst\u00e5 fr\u00e5n screening-programmet d\u00e5 den kraftigt f\u00f6rh\u00f6jda \u00f6strogenins\u00f6ndringen under s\u00e5v\u00e4l graviditet och senare amning kan p\u00e5skynda en ev. tum\u00f6rutveckling. Mammografering g\u00f6rs d\u00e5 efter att br\u00f6sten mj\u00f6lkats ur.<\/p>\n

Annan metod<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud br\u00f6st<\/figcaption><\/figure>\n

Ultraljud<\/span> anv\u00e4nds ofta som komplement till den radiologiska metoden (r\u00f6ntgen)<\/span> vid oklara symtom, fynd eller om man vill bed\u00f6ma typ p\u00e5 misst\u00e4nkt tum\u00f6r. Ultraljud anv\u00e4nds \u00e4ven som initial unders\u00f6kningsmetod av br\u00f6sten p\u00e5 unga kvinnor (<30 \u00e5r)<\/span> f\u00f6r att slippa r\u00f6ntgenbestr\u00e5la br\u00f6sten.
\nT\u00e4ta br\u00f6st med mycket fettinneh\u00e5ll kan vara sv\u00e5ra av avbilda med mammografering d\u00e4r ultraljudet d\u00e5 ev. kan framst\u00e4lla en f\u00f6r\u00e4ndring samt till viss del avg\u00f6ra om f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r cystisk eller solid.<\/p>\n

Ultraljud anv\u00e4nds \u00e4ven vid finn\u00e5lspunktion<\/span> mot en f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet f\u00f6r att aspirera (suga ut)<\/span> inneh\u00e5llet i f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r cytologisk diagnostik.
\nSm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar (<1cm)<\/span> punkteras oftast med sk. stereotaktisk<\/span> punktionsteknink d\u00e4r en dator r\u00e4knar ut n\u00e5lens vinkel in mot f\u00f6r\u00e4ndringen utifr\u00e5n bilder projicerade fr\u00e5n olika vinklar mot br\u00f6stet.<\/p>\n

Duktografi<\/span> (galaktografi)<\/span> \u00e4r en metod d\u00e4r man visualiserar br\u00f6stets mj\u00f6lkg\u00e5ngar genom att via en ”kanyl” injicera kontrastmedel via br\u00f6stv\u00e5rtans g\u00e5ng\u00f6ppning. Denna unders\u00f6kning kan g\u00f6ras vid oklar sekretion fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan.<\/p>\n

\"MR-bild<\/a>
MR-bild br\u00f6stimplantat<\/figcaption><\/figure>\n

Magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> anv\u00e4nds mestadels som komplement redan genomf\u00f6rd mammografering d\u00e4r man funnit oklara fynd som inte kan f\u00f6rklaras genom enbart mammografering. Br\u00f6stimplantat som spruckit eller p\u00e5 annat s\u00e4tt riskerar spricka (infektion, mm.)<\/span> vid en kompression av br\u00f6sten med vanlig mammografering kan unders\u00f6kas med MR.
\nMR-unders\u00f6kning g\u00f6rs \u00e4ven p\u00e5 yngre kvinnor med familj\u00e4r f\u00f6rh\u00f6jd (genetisk)<\/span> risk f\u00f6r br\u00f6stcancer som g\u00f6r regelbundna unders\u00f6kningar d\u00e5 MR inte bestr\u00e5lar br\u00f6sten med joniserande str\u00e5lning (r\u00f6ntgen)<\/span>. F\u00f6rutom den t\u00e4ta screening, som kvinnor med \u00e4rftlig genetisk h\u00f6g risk f\u00f6r att utveckla br\u00f6stcancer genomg\u00e5r, utg\u00f6r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen<\/span> i sig en risk f\u00f6r cellmutation till cancerceller av dessa redan genetiskt k\u00e4nsliga celler i br\u00f6sten.
\nYngre kvinnor har \u00e4ven ofta en h\u00f6g k\u00f6rtelt\u00e4t br\u00f6stv\u00e4vnad d\u00e4r mammografibilderna ibland vara sv\u00e5ra att tolka och analysera. MR har en mycket h\u00f6g sensibilitet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i mjukdelar. En MR-unders\u00f6kning av br\u00f6sten kan \u00e4ven involvera en injektion av MR-kontrastmedel f\u00f6r att b\u00e4ttre \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra k\u00e4rlrika f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stv\u00e4vnaden.<\/p>\n

Generell screening-unders\u00f6kning av br\u00f6sten med MR<\/span> \u00e4r fortfarande (2024)<\/span> i sin linda och i mycket forskningsstadiet. P\u00e5 flertalet stora universitets-sjukhus utf\u00f6rs en stor forskning om MR-teknikens v\u00e4rde med MR som generell (screening)<\/span> unders\u00f6kningsmetod av br\u00f6sten d\u00e4r forskare har skilda \u00e5sikter. P\u00e5 mindre sjukhus g\u00f6rs en MR av br\u00f6sten enbart som kompletterande unders\u00f6kningsmetod vid oklara fynd, mm. d\u00e5 kapaciteten f\u00f6r ett mycket stort antal br\u00f6stunders\u00f6kningar (screening)<\/span> inte \u00e4r m\u00f6jligt idag.<\/p>\n

Scinigrafi<\/span> inneb\u00e4r att en radioaktiv isotop<\/span> (sp\u00e5r\u00e4mne)<\/span> sprutas in i blodet som sedan s\u00f6ker sig till specifika patologiska cellf\u00f6r\u00e4ndringar. Denna metod anv\u00e4nds fr\u00e4mst om man vill lokalisera den sk. portvakts-lymfk\u00f6rteln<\/span>. Portvakts-lymfk\u00f6rteln kallas den f\u00f6rsta lymfk\u00f6rtel som dr\u00e4nerar tum\u00f6romr\u00e5det i br\u00f6stet fr\u00e5n lymfv\u00e4tska.<\/p>\n

M\u00e4n<\/strong><\/p>\n

Br\u00f6stcanser hos m\u00e4n \u00e4r ovanligt med drabbar dock ca. 60 m\u00e4n per \u00e5r<\/span> i Sverige. Orsaken till m\u00e4ns br\u00f6stcancer \u00e4r oftast en \u00e4rftlig genetisk f\u00f6r\u00e4ndring\/mutation (BRCA2)<\/span> vilket d\u00e5 f\u00f6ranleder en familj\u00e4r utredning f\u00f6r att se om fler inom familjen b\u00e4r p\u00e5 dessa anlag vilket medf\u00f6r h\u00f6gre risk f\u00f6r br\u00f6stcancer oavsett k\u00f6n. Br\u00f6stcancer drabbar generellt m\u00e4n i h\u00f6gre \u00e5lder \u00e4n f\u00f6r kvinnor. Br\u00f6stcancer hos m\u00e4n har \u00e4ven generellt en s\u00e4mre prognos \u00e4n f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Kompressionsplatta\"<\/a>
Kompressionsplatta<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r att f\u00e5 en j\u00e4mn kroppstjocklek \u00f6ver hela bildplanet pressas br\u00f6stet samman. Denna sammanpressning av br\u00f6stet minskar \u00e4ven r\u00f6relseosk\u00e4rpa (patienten r\u00f6r sig)<\/span> och en sk. spridd str\u00e5lning fr\u00e5n br\u00f6stet vilket p\u00e5verkar kontrasten i bilden. Denna ihoppressning av br\u00f6stet kan upplevas obehagligt och i viss m\u00e5n sm\u00e4rtsamt f\u00f6r patienten.<\/p>\n

Vid en fullst\u00e4ndig klinisk<\/span>1<\/a><\/sup>En klinisk unders\u00f6kning inneb\u00e4r oftast att man efter fynd eller symtom som inte kan f\u00f6rklaras vid en initial h\u00e4lsokontroll, sjukbes\u00f6k, etc. g\u00f6r en utvidgad utredning med anamnes, kompletterande r\u00f6ntgen, ronddiskution mellan l\u00e4kare, mm.<\/span><\/span> mammografering tas 3 bildprojektioner<\/span> av vardera br\u00f6st. Dessa bildprojektioner kompletterar varandra f\u00f6r att dels f\u00e5 br\u00f6stkorgen ur bild, fastst\u00e4lla exakt l\u00e4ge av ev. f\u00f6r\u00e4ndring samt att f\u00e5 med s\u00e5 stor del som m\u00f6jligt av mjukdelarna bakom stora br\u00f6stmuskeln. Dessa tre bildprojektioner kan kompletteras med andra bildprojektioner mot br\u00f6stet vid otillr\u00e4cklig visualisering av br\u00f6stv\u00e4vnaden eller vid oklara fynd.<\/p>\n

Med kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt mammografi<\/span> kan man genom att injicera kontrast<\/span> i blodet l\u00e4ttare urskilja tum\u00f6r fr\u00e5n alla annan t\u00e4t v\u00e4vnad i br\u00f6stet. Patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar (tum\u00f6rer, etc.) <\/span>laddas oftast upp av kontrast d\u00e5 dessa har en kraftig k\u00e4rlnybildning i f\u00f6r\u00e4ndringen. Tekniken g\u00e5r ut p\u00e5 att ta en f\u00f6rsta bild \u00f6ver br\u00f6stet, injicera kontrastmedel i blodet och sedan ta ytterligare en bild efter ca. 2 minuter utan att man \u00e4ndrat eller r\u00f6rt br\u00f6stet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Genom sk. subtraktion suddas all br\u00f6stv\u00e4vnad ut i bilden d\u00e4r ingen f\u00f6r\u00e4ndring i bilden har skett mellan de tv\u00e5 exponeringarna medan f\u00f6r\u00e4ndringar i bilden, exv .kontrastuppladdatd tum\u00f6r, blir synlig.
\nDenna metod till\u00e4mpas vid oklara fynd d\u00e4r MR av n\u00e5gon anledning \u00e4r kontraindicerat (pacemaker, hj\u00e4rnklips, metallsplitter i k\u00e4nsliga organ, mm.)<\/span>.<\/p>\n

Br\u00f6sttomosyntes<\/span> (3D mammofrafi)<\/span> \u00e4r en ny teknik d\u00e4r man med en speciell mammograf f\u00e5r 3D-liknande bildsnitt genom att exponera br\u00f6stet ett flertal g\u00e5nger under en l\u00e4ngsg\u00e5ende r\u00f6relse \u00f6ver br\u00f6stet. F\u00f6rdelarna med denna nya teknik \u00e4r att man kan finna mindre mikrof\u00f6rkalkningar<\/span>, b\u00e4ttre avg\u00f6ra en ev. tum\u00f6rs gr\u00e4nser<\/span>, mindre bestr\u00e5lning<\/span> \u00e4n 2D-mammografi samt att br\u00f6stet inte beh\u00f6ver komprimeras s\u00e5 h\u00e5rt<\/span> vid denna bildtagning. En nackdel \u00e4r att st\u00f6rre f\u00f6rkalkningar skapar artefakter (bildst\u00f6rning)<\/span> i bilden.<\/p>\n

N\u00e4r patienten har en palpabel (k\u00e4nnbar)<\/span> knuta i br\u00f6stet med oklar natur g\u00f6rs oftast en punktion\/biopsi<\/span> f\u00f6r att verifiera typen av tum\u00f6r.<\/p>\n

Punktion, n\u00e5lindikering och preparatr\u00f6ntgen<\/strong><\/p>\n

\"Preparat<\/a>
Preparat med preoperativ indikering<\/figcaption><\/figure>\n

Alla former av f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet, som man med s\u00e4kerhet inte kan klassificera, b\u00f6r verifieras genom en punktion<\/span> (finn\u00e5l\/biopsi)<\/span> mot f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r f\u00e5 ut ett v\u00e4vnadsprov f\u00f6r cytologisk analys.
\nPatienter med palpabel f\u00f6r\u00e4ndring kan genomg\u00e5 en trippeldiagnostik<\/span> vilket d\u00e5 involverar en klinisk bed\u00f6mning<\/span> (palpation)<\/span>,\u00a0mammografi<\/span> samt punktion\/biopsi<\/span> av f\u00f6r\u00e4ndringen. Denna kompletta utredning har visat sig i upp till 99%<\/span> ge en diagnos som \u00f6verensst\u00e4mmer med tum\u00f6ren.<\/p>\n

Preoperativ indikering<\/span> g\u00f6rs p\u00e5 oftast sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar (f\u00f6rkalkningar)<\/span> som inte \u00e4r k\u00e4nnbara (palpabel)<\/span> utifr\u00e5n. F\u00f6r\u00e4ndringen punkteras med en n\u00e5l varigenom en metallkrok, med vidh\u00e4ngande metalltr\u00e5d som h\u00e4nger ut genom huden, f\u00f6rs in i eller i n\u00e4rheten av f\u00f6r\u00e4ndringen. Denna invasiva fixering av en krok i f\u00f6r\u00e4ndringen (indikering)<\/span> kan \u00e4ven g\u00f6ras med ultraljud<\/span> eller en en sk. stereotaktisk punktion<\/span>. Vid det senare kirurgiska ingreppet kan operat\u00f6ren med denna tr\u00e5d orientera sig in mot f\u00f6r\u00e4ndringen.
\nEn preoperativ indikering av br\u00f6stf\u00f6r\u00e4ndring kan \u00e4ven g\u00f6ras genom att ett f\u00e4rg\u00e4mne<\/span> (kolsuspension)<\/span> sprutas in genom injektionsn\u00e5len f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e4rga in f\u00f6r\u00e4ndringen samt stickkanalen som v\u00e4gledning f\u00f6r operat\u00f6ren.<\/p>\n

Den bortopererade v\u00e4vnaden<\/span> fr\u00e5n br\u00f6stet (preparatr\u00f6ntgen)<\/span>, som d\u00e5 inneh\u00e5ller metallkroken i f\u00f6r\u00e4ndringen, skickas tillbaka till mammografienheten f\u00f6r en r\u00f6ntgenbild av den bortopererade v\u00e4vnadsbiten. Detta f\u00f6r att kontrollera att\u00a0 hela f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6ljt med den bortopererade delen av br\u00f6stet. Denna kontroll sker under p\u00e5g\u00e5ende operation d\u00e5 man har m\u00f6jlighet till ett ut\u00f6kat ingrepp om man inte avl\u00e4gsnat tillr\u00e4ckligt av f\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n

Kontraindikationer<\/strong><\/p>\n

N\u00e5gra absoluta kontraindikationer<\/span> f\u00f6r att r\u00f6ntga br\u00f6sten finns inte dock b\u00f6r alla tidigare kirurgiska ingrepp i br\u00f6sten uppges f\u00f6r personalen inf\u00f6r mammografering.
\nFinns en subcutan Pacemaker<\/span> inopererad ska detta uppges f\u00f6r personalen inf\u00f6r r\u00f6ntgen. Man m\u00e5ste d\u00e5 ta h\u00e4nsyn till denna dosa n\u00e4r br\u00f6stet pressas samman vid bildtagningen s\u00e5 inte dosans delar tar skada eller att patienten k\u00e4nner sm\u00e4rta.
\nMan b\u00f6r vara restriktiv<\/span> f\u00f6r mammografi-screeningen av yngre kvinnor<\/span>\u00a0och uppf\u00f6ljningar<\/span> efter genomg\u00e5ngen bilateral mastektomi (borttagning av br\u00f6st)<\/span>.<\/p>\n

Implantat<\/strong><\/p>\n

\"Br\u00f6stprotes<\/a>
Br\u00f6stprotes bakom br\u00f6stmuskeln<\/figcaption><\/figure>\n

Detta g\u00e4ller \u00e4ven br\u00f6stimplantat<\/span> (silikonprotes)<\/span> d\u00e5 man i regel inte kan anv\u00e4nda sig av den normala exponeringsautomatiken i mammografen som bilderna tas med d\u00e5 r\u00f6ntgengenomstr\u00e5lningen genom br\u00f6stimplantaten beh\u00f6ver justeras f\u00f6r att f\u00e5 en acceptabel bild av v\u00e4vnaden runt omkring implantatet. Likas\u00e5 beh\u00f6vs ev. att man fysiskt drar fram br\u00f6stets mjukdelar fr\u00e5n br\u00f6stimplantatet samt tar kompletterande bildtagning f\u00f6r att f\u00e5 avbildat all br\u00f6stv\u00e4vnad runt implantaten.
\nBr\u00f6stimplantat kan placeras [framf\u00f6r<\/a><\/span>] (bild)<\/span> resp. <\/span>[bakom<\/a><\/span>] (bild)<\/span> br\u00f6stmuskeln<\/span> vilket ofta beror p\u00e5 kvinnans storlek. Med delar av implantatet bakom br\u00f6stmuskeln kan br\u00f6stet vara l\u00e4ttare att avbilda d\u00e5 st\u00f6rre delen av sj\u00e4lva br\u00f6stet inte inneh\u00e5ller n\u00e5got implantat \u00e4n vad ofta g\u00e4ller f\u00f6r implantat [framf\u00f6r<\/a><\/span>] (bild)<\/span> br\u00f6stmuskeln under det subcutana br\u00f6stfettet d\u00e4r implantatet d\u00f6ljer mer br\u00f6stv\u00e4vnad.
\nF\u00e5s inte all br\u00f6stv\u00e4vnad med p\u00e5 bild f\u00e5r man ev. komplettera unders\u00f6kningen med ultraljud<\/span> d\u00e4r de delar av br\u00f6stet som ej avbildas unders\u00f6kes.
\nSv\u00e5righeter med f\u00e5 bra exponerade bilder med inopererade silikonproteser \u00e4r att det idag finns ca. 700 olika varianter<\/span> av dessa. Den vanligaste protesen utg\u00f6rs av en kudde med ett yttre h\u00f6lje<\/span> av fast silikon med inneh\u00e5ll av flytande silikon. Andra varianter p\u00e5 br\u00f6stproteser har tv\u00e5 h\u00f6ljen<\/span>, ett yttre samt ett inre, d\u00e4r mellanrummet mellan h\u00f6ljena best\u00e5r av flytande silikon medan protesens k\u00e4rna (innanf\u00f6r inre fasta h\u00f6ljet)<\/span> best\u00e5r av koksalt.<\/p>\n

Str\u00e5lning<\/strong><\/span><\/p>\n

Kroppens olika organ \u00e4r olika k\u00e4nsliga f\u00f6r bestr\u00e5lning med r\u00f6ntgen (joniserande str\u00e5lning)<\/span>. Generellt g\u00e4ller att v\u00e4vnader med h\u00f6g cellnybildning\/delning \u00e4r k\u00e4nsligare f\u00f6r bestr\u00e5lning \u00e4n v\u00e4vnad med liten celldelning. Organ med h\u00f6gre cellnybildning \u00e4r tex. blodbildande benm\u00e4rg, k\u00f6nsceller, br\u00f6stk\u00f6rtlar, mm. Nervceller f\u00e5r man inga nya av utan de som bildas under fosterstadiet \u00e4r de man har resten av livet vilket g\u00f6r dom mindre k\u00e4nsliga f\u00f6r bestr\u00e5lning. Hypotesen \u00e4r att yngre individer som har en st\u00f6rre nyproduktion av celler, \u00e4n \u00e4ldre individer, \u00e4r s\u00e5ledes \u00e4ven mer k\u00e4nslig f\u00f6r bestr\u00e5lning.<\/p>\n

R\u00f6ntgenunders\u00f6kningar g\u00f6rs p\u00e5 v\u00e4l avv\u00e4gda indikationer med nytta mot den bestr\u00e5lning patienten uts\u00e4tts f\u00f6r. Risken med att inte genomg\u00e5 en r\u00f6ntgen som baseras p\u00e5 v\u00e4lgrundade indikationer \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n att g\u00f6ra denna n\u00f6dv\u00e4ndiga r\u00f6ntgen.
\nMan bed\u00f6mer att varje svensk i genomsnitt uts\u00e4tts f\u00f6r 0,9 mSv<\/span>\/milliSivert (0,0009Sv)<\/span> per \u00e5r genom medicinsk r\u00f6ntgenunders\u00f6kning. Den naturliga bakgrundsstr\u00e5lningen<\/span> (fr\u00e5n rymden, marken, hus, mat, flygresor, mm.)<\/span> ger varje person i Sverige ca. 1 mSv<\/span> per \u00e5r.<\/p>\n

Lokal bestr\u00e5lning<\/strong><\/p>\n

Ingen normal r\u00f6ntgenunders\u00f6kning kommer i n\u00e4rheten av de str\u00e5lningsdoser som anses kan ha en skadlig effekt p\u00e5 cellerna i kroppen. En lokal h\u00f6g bestr\u00e5lning mot en del av kroppen p\u00e5 2-7 Sv\/Gy<\/span> ger \u00f6verg\u00e5ende hudrodnad<\/span>, tillf\u00e4lligt h\u00e5ravfall<\/span> p\u00e5 den bestr\u00e5lade hudpartiet samt ev. s\u00e5rbildning<\/span>\u00a0p\u00e5 hudpartiet som bestr\u00e5lats.<\/p>\n

Helkroppsbestr\u00e5lning<\/strong><\/p>\n

Vid mycket h\u00f6ga str\u00e5ldoser mot HELA kroppen<\/span> p\u00e5 0,5-2,5 Gy\/Sv<\/span> (Gray)<\/span> f\u00e5s \u00f6verg\u00e5ende symtom som illam\u00e5ende, aptitl\u00f6shet och tr\u00f6tthet. Str\u00e5ldoser \u00f6ver 5 Gy<\/span> medf\u00f6r kraftig illam\u00e5ende, diarr\u00e9er med kraftiga v\u00e4tskef\u00f6rluster, bl\u00f6dningsben\u00e4genhet i hud och slemhinnor. Man bed\u00f6mer att en str\u00e5ldos mot hela kroppen p\u00e5 \u00f6ver 3 Sv har en d\u00f6dlighet p\u00e5 upp till 50%. Dessa h\u00f6ga str\u00e5ldoser uts\u00e4tts en m\u00e4nniska enbart vid sv\u00e5ra k\u00e4rnkraftsolyckor.<\/p>\n

Gravida<\/strong><\/p>\n

R\u00f6ntgen av br\u00f6stet under graviditeten anses helt ofarligt f\u00f6r fostret d\u00e5 den lilla str\u00e5lning som n\u00e5r fostret anses f\u00f6rsumbar. Det finns inte n\u00e5gra absoluta kontraindikationer f\u00f6r att r\u00f6ntga br\u00f6sten p\u00e5 gravida<\/span> kvinnor eller strax efter f\u00f6rlossningen.
\nDock b\u00f6r man \u00e4nd\u00e5 ha en \u00e5terh\u00e5llsam bed\u00f6mning av indikationer f\u00f6r en r\u00f6ntgen under slutet av graviditeten eller strax efter f\u00f6rlossningen. Br\u00f6stv\u00e4vnaden brukar d\u00e5 vara mycket t\u00e4t vilket medf\u00f6r att man m\u00e5ste \u00f6ka r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen f\u00f6r att erh\u00e5lla bilder som kan bed\u00f6mas optimalt.<\/p>\n

L\u00e4s mer<\/span><\/strong><\/p>\n