![\"Stereotaktisk](\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/gallery\/mammo\/stereotaktisk_punktion_120.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Alla former av f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet, som man med s\u00e4kerhet inte kan klassificera, b\u00f6r verifieras genom en punktion<\/span> (finn\u00e5l\/biopsi)<\/span> mot f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r f\u00e5 ut ett v\u00e4vnadsprov f\u00f6r cytologisk analys. Punktion<\/strong><\/span><\/p>\n Punktioner mot en oklar f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet g\u00f6rs mestadels med finn\u00e5lspunktion<\/span> (0,6mm\/18gauge)<\/span> men kan \u00e4ven g\u00f6ras med hj\u00e4lp av ultraljud<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>. Med en punktion med finn\u00e5l<\/span> kan aspirerar (suger)<\/span> ut inneh\u00e5ll (celler)<\/span> fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att skicka f\u00f6r cytologisk analys<\/span>. Finn\u00e5lspunktion g\u00f6rs \u00e4ven p\u00e5 cystor<\/span> d\u00e4r man f\u00f6rutom f\u00e5r ut v\u00e4tskan fr\u00e5n cystan f\u00f6r cytologisk analys \u00e4ven samtidigt kan suga ut cystan och t\u00f6mma den p\u00e5 inneh\u00e5ll. Finn\u00e5l<\/strong><\/p>\n Vid en palpabel f\u00f6r\u00e4ndring<\/span> i br\u00f6stet kan en finn\u00e5lspunktion utf\u00f6ras p\u00e5 fri hand ev. med v\u00e4gledning av ultraljud. Flertalet f\u00f6r\u00e4ndringar inom br\u00f6sten \u00e4r s\u00e5 pass sm\u00e5 att de ej k\u00e4nns d\u00e5 man k\u00e4nner efter p\u00e5 utsidan. Oftast syns de d\u00e5 heller inte med blotta \u00f6gat d\u00e5 det r\u00f6r sig om mikroskopiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Biopsi<\/strong><\/p>\n Numera \u00e4r det vanligt att initialt g\u00f6ra enbart en n\u00e5lbiopsi<\/span> ist\u00e4llet f\u00f6r finn\u00e5l d\u00e4r man d\u00e5 erh\u00e5ller en bit hel v\u00e4vnad<\/span> fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringen. Denna biopsi g\u00f6rs d\u00e5 med en gr\u00f6vre n\u00e5l (2mm)<\/span> d\u00e4r spetsen p\u00e5 denna gr\u00f6vre n\u00e5l kan skala av en st\u00f6rre v\u00e4vnadsbit fr\u00e5n sj\u00e4lva f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4n vad man klarar att suga ut genom en finn\u00e5l. Flertalet f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet \u00e4r sv\u00e5ra att s\u00e4rskilja d\u00e5 de utseendem\u00e4ssigt p\u00e5 mammografibilderna kan se likadan ut. Vid stark misstanke p\u00e5 en malign f\u00f6r\u00e4ndring utifr\u00e5n tidigare gjord mammografi eller ultraljud d\u00e4r man \u00e4ven misst\u00e4nker en spridning till n\u00e4rliggande lymfk\u00f6rtel tas en biopsi av denna lymfk\u00f6rtel i samband med det \u00f6vriga ingreppet i br\u00f6stet.<\/p>\n Metod<\/strong><\/p>\n N\u00e5gra enstaka mammografienhet i Sverige har \u00e4ven en speciell b\u00e4nk som inneh\u00e5ller b\u00e5de r\u00f6ntgenapparat och n\u00e5lhantag d\u00e4r patienten d\u00e5 ligger p\u00e5 magen<\/span> med det aktuella br\u00f6stet \u00f6ver ett h\u00e5l i britsen. Patologiska fyndkoder<\/strong><\/p>\n Vid den analys av v\u00e4vnadsmateria som g\u00f6rs efter finn\u00e5l eller biopsi av en f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet anv\u00e4nds ett kod-system utifr\u00e5n fynd fr\u00e5n provmaterialet.<\/p>\n Efter provtagning<\/strong><\/p>\n Efter ingreppet komprimeras punktionsh\u00e5let<\/span> f\u00f6r hand f\u00f6r att sedan pl\u00e5stras om<\/span>. Indikering<\/strong><\/span><\/p>\n Inf\u00f6r en operation<\/span> kan en ej k\u00e4nnbar f\u00f6r\u00e4ndring utifr\u00e5n markeras\u00a0(indikeras)<\/span> med en krokf\u00f6rsedd metalltr\u00e5d<\/span> eller genom inf\u00e4rgning (kolsuspension)<\/span> av det aktuella omr\u00e5det eller i huden d\u00e4r en f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r lokaliserad. Detta g\u00f6r man strax innan operationen som v\u00e4gledning f\u00f6r den opererande kirurgen som d\u00e5 kan f\u00f6lja metalltr\u00e5den eller inf\u00e4rgningen in till tum\u00f6ren.<\/p>\n Man kan \u00e4ven punktera med finn\u00e5l och f\u00e4rga<\/span> in f\u00f6r\u00e4ndringen<\/span> samt den stickkanal<\/span> varigenom man g\u00f6r denna punktion med uppslammad kolsuspension<\/span>. Operat\u00f6ren kan sedan f\u00f6lja den svartf\u00e4rgade stickkanalen in till ett svartf\u00e4rgat omr\u00e5de d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r lokaliserad.<\/p>\n Metod<\/strong><\/p>\n Denna preoperativa indikering av tum\u00f6ren kan g\u00f6ras med hj\u00e4lp av mammografen<\/span> eller ultraljud<\/span>. Anv\u00e4nds mammografen<\/span> till indikeringen g\u00f6rs denna oftast med en stereotaktisk metod<\/span>. Sentinel node <\/strong><\/span>(portvaktsscinigrafi)<\/span><\/p>\n F\u00f6r diagnostik av spridning<\/span> av tum\u00f6rspecifika celler fr\u00e5n en br\u00f6stcancer g\u00f6rs en sk. sentinel node<\/span> (SLNB)<\/span> d\u00e4r man genom en n\u00e5lpunktion injicerar en isotop<\/span> (radioaktivt \u00e4mne; Teknekium (99m Tc))<\/span> in i tum\u00f6ren som senare ska avl\u00e4gsnas.
\nPatienter med palpabel f\u00f6r\u00e4ndring kan genomg\u00e5 en trippeldiagnostik<\/span> vilket d\u00e5 involverar en klinisk bed\u00f6mning<\/span> (palpation)<\/span>,\u00a0mammografi<\/span> samt punktion\/biopsi<\/span> av f\u00f6r\u00e4ndringen. Denna kompletta utredning har visat sig i upp till 99%<\/span> ge en diagnos som \u00f6verensst\u00e4mmer med tum\u00f6ren.<\/p>\n
\nF\u00e5r man inte ut adekvat material fr\u00e5n en finn\u00e5lspunktion g\u00e5r man vidare med en biopsi<\/span> (grovn\u00e5l 1,2mm\/18gauge)<\/span>. Med biopsin\u00e5len stansar man av en bit levande v\u00e4vnad fr\u00e5n den aktuella f\u00f6r\u00e4ndringen som d\u00e4refter analyseras (PAD\/patologisk anatomisk diagnos)<\/span>.<\/p>\n
\nPunktionen mot en ej palpabel<\/span> f\u00f6r\u00e4ndring g\u00f6rs med mammografi d\u00e4r l\u00e4karen har v\u00e4gledning av dels en kraniell bildprojektion n\u00e4r man riktar in n\u00e5len mot f\u00f6r\u00e4ndringen med hj\u00e4lp av en graderad koordinatplatta<\/span> d\u00e4r punktionsst\u00e4llet best\u00e4ms av sidomarkeringar i plattan. En sidoprojektion av det sammanpressade br\u00f6stet best\u00e4mmer djupet fr\u00e5n hudplanet ner till\u00a0 f\u00f6r\u00e4ndringen dvs. hur djupt i br\u00f6stet man sticker ner n\u00e5len f\u00f6r att n\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen.
\nMan g\u00f6r ofta flera punktioner<\/span> mot omr\u00e5det d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r f\u00f6r att \u00f6ka chansen att f\u00e5 med patologiska celler\/material i utsuget. Punktionerna g\u00e5r snabbt och orsakar oftast enbart lite obehag f\u00f6r patienten.<\/p>\n
\nVid en liten f\u00f6r\u00e4ndring<\/span> (<1cm)<\/span> kan man s\u00e5ledes beh\u00f6va g\u00f6ra en sk. stereotaktisk punktion<\/span> d\u00e4r man med v\u00e4gledning av 2 mindre bilder, tagna fr\u00e5n olika vinklar mot br\u00f6stet, kan l\u00e4gesbest\u00e4mma s\u00e5v\u00e4l vinkeln som djupet<\/span> f\u00f6r att n\u00e5lspetsen exakt ska komma in i f\u00f6r\u00e4ndringen. Denna teknik brukar ha en precision p\u00e5 1-2mm mot f\u00f6r\u00e4ndringens centrum.
\nDet finns en speciell kompressionsplatta med ett \u00f6ppet f\u00f6nster genom plexiglaset f\u00f6r en stereotaktisk punktion.<\/p>\n
\nDet finns st\u00f6rre biopsin\u00e5lar<\/span> (vakuumbiopsi)<\/span> som ger v\u00e4vnadsbitar p\u00e5 upp till 4mm som kan anv\u00e4ndas n\u00e4r man vid en f\u00f6reg\u00e5ende finn\u00e5l eller ”normal” biopsin\u00e5l inte f\u00e5tt \u00f6nskad utbyte av v\u00e4vnadsmaterial eller d\u00e5 man vill undvika punktera br\u00f6stet flertalet g\u00e5nger vid diffus f\u00f6r\u00e4ndring. En gr\u00f6vre n\u00e5l ger en \u00f6kad chans f\u00f6r att f\u00e5 ut adekvat v\u00e4vnadsmaterial f\u00f6r cytologisk analys.
\nEn biopsi d\u00e4r man tar ut en bit v\u00e4vnad fr\u00e5n en oklar f\u00f6r\u00e4ndring fastst\u00e4ller oftast exakt typ av f\u00f6r\u00e4ndring\/tum\u00f6r. Med v\u00e4gledning av denna exakta diagnos kan man snabbt anpassa och p\u00e5b\u00f6rja behandlingen mot en specifik typ tum\u00f6r.<\/p>\n\n
\nG\u00f6rs punktionen med ultraljud<\/span> riktas punktionsn\u00e5len in f\u00f6r hand med v\u00e4gledning av ultraljudet. P\u00e5 ultraljudsproben monteras d\u00e5 en sk. punktionstillsats<\/span> som f\u00f6renklar punktionsn\u00e5len bana in till den aktuella f\u00f6r\u00e4ndringen.
\nG\u00f6rs en biopsi med gr\u00f6vre n\u00e5l<\/span> brukar patienten f\u00e5 vila<\/span> sig en stund efter provtagningen.
\nInnan patienten sedan g\u00e5r hem brukar en sjuksk\u00f6terska f\u00f6rst kontrollera insticksst\u00e4llet<\/span>.<\/p>\n\n
\nDet finns ingen specifik efterv\u00e5rd efter en punktion i br\u00f6stet.
\nPunktioner med gr\u00f6vre n\u00e5lar<\/span> kan ge bl\u00e5nader<\/span> i huden efter\u00e5t.
\nSkulle man vid punktionen passera igenom en liten art\u00e4r med mer sivande bl\u00f6dning fr\u00e5n punktionsst\u00e4llet efter\u00e5t s\u00e5 f\u00e5r man komprimera punktionsh\u00e5let en liten l\u00e4ngre stund.<\/p>\n
\nEn ultraljudsledd indikering<\/span> g\u00f6rs p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid en n\u00e5lpunktion av en f\u00f6r\u00e4ndring. Med hj\u00e4lp av en sk. punktionstillsats p\u00e5 ultraljudsproben kan man med v\u00e4gledning av ultraljudsbilden f\u00f6lja en definierad exakt punktionsvinkel\/kanal in mot f\u00f6r\u00e4ndringen. Med ultraljud kan man \u00e4ven enkelt avg\u00f6ra det djup i br\u00f6stv\u00e4vnaden man ska f\u00f6ra in kroken f\u00f6r att den ska placera sig i eller i n\u00e4rhet av f\u00f6r\u00e4ndringen om s\u00e5 \u00f6nskas av mammografil\u00e4karen.<\/p>\n![\"Scintigrafi](\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/scint_brest_senod_m_upptag_.jpg\")
<\/a>
\nEfter isoptop injektionen unders\u00f6ks patienten med en gammakamera<\/span> eller SPECT kan lokalisera lymfbanan till den f\u00f6rst t\u00f6mmande lymfk\u00f6rtel (”portvaktsk\u00f6rtel”)<\/span> n\u00e4rmast tum\u00f6romr\u00e5det. Efter denna n\u00e4rmaste lymfk\u00f6rtel f\u00f6ljer sedan en l\u00e5ng kedja av lymfk\u00f6rtlar upp mot armh\u00e5lan (axillen)<\/span> som avleder lymfa fr\u00e5n br\u00f6stet i helhet. Det g\u00e5r \u00e4ven att injicera detta \u00e4mne i blodet f\u00f6r att l\u00e4sa av b\u00e5da br\u00f6sten vid scintigrafin.
\nPortvakten<\/span> \u00e4r den lymfk\u00f6rtel till vilken lymfan fr\u00e5n sj\u00e4lva tum\u00f6romr\u00e5det dr\u00e4nerar sig f\u00f6rst. Det \u00e4r till denna n\u00e4rmaste lymfknuta de ev. f\u00f6rsta cellerna fr\u00e5n tum\u00f6ren sprider och etablerar sig. Det kan \u00e4ven r\u00f6ra sig om flera portvaktsk\u00f6rtlar runt en misst\u00e4nkt tum\u00f6rf\u00f6r\u00e4ndring som man d\u00e5 f\u00e5r unders\u00f6ka. Man kan \u00e4ven blanda in ett bl\u00e5tt f\u00e4rg\u00e4mne med isotop-materialet f\u00f6r att f\u00e4rga in tum\u00f6romr\u00e5det inf\u00f6r operation.<\/p>\n