{"id":6001,"date":"2023-10-27T23:17:27","date_gmt":"2023-10-27T22:17:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=6001"},"modified":"2025-07-19T00:38:01","modified_gmt":"2025-07-18T22:38:01","slug":"magsack","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/magsack\/","title":{"rendered":"Mags\u00e4ck"},"content":{"rendered":"

Mags\u00e4cken<\/span> (ventrikeln)<\/span> \u00e4r en del av gastrointestinalkanalen som str\u00e4cker sig fr\u00e5n munnen till anus.
\nMags\u00e4cken \u00e4r ”v\u00e4ntrum” f\u00f6r f\u00f6dan vi \u00e4ter. H\u00e4r passar kroppen p\u00e5 att blanda upp f\u00f6dan med enzymer och saltsyra. Detta g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r kommande tarmsystem att hand om f\u00f6dan som f\u00e5tt en mera hanterbar konsistens.
\nSaltsyran i mags\u00e4cken kan dessv\u00e4rre ge upphov till mags\u00e5r. Ju mera syra mags\u00e4cken producerar desto st\u00f6rre \u00e4r risken f\u00f6r mags\u00e5r.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Mags\u00e4cken<\/a>
Mags\u00e4cken med kontrast<\/figcaption><\/figure>\n

Unders\u00f6kning av mags\u00e4cken \u00e4r oftast led i utredning av oklara kr\u00e4kningar<\/span>, illam\u00e5ende<\/span>, tidig m\u00e4ttnadsk\u00e4nsla<\/span>, oklar anemi<\/span>, viktminskning<\/span>, sm\u00e4rta<\/span> vid f\u00f6dointag, mm.<\/p>\n

Mags\u00e5r<\/span> (ulcus)<\/span> \u00e4r ofta en anledning f\u00f6r att man genomg\u00e5r en unders\u00f6kning av mags\u00e4cken. Sm\u00e5 ytliga s\u00e5r ses inte p\u00e5 en r\u00f6ntgenbilden. Dessa sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar ser man b\u00e4st med ett sk. gastroskop<\/span>. Detta \u00e4r en kameraf\u00f6rsedd sond som f\u00f6res ner i mags\u00e4cken d\u00e4r l\u00e4karen visuellt kan se f\u00f6r\u00e4ndringar i slemhinnan.<\/p>\n

F\u00f6rstaval av unders\u00f6kningsmetod vid misst\u00e4nkt malignitet i mags\u00e4cken \u00e4r med gastroskop<\/span> d\u00e5 man samtidigt kan ta ett v\u00e4vnadsprov (biopsi)<\/span> av f\u00f6r\u00e4ndringen.
\nDatortomografi<\/span> (CT)<\/span> och magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> g\u00f6rs ev. vid oklara fynd av gastroskopi eller f\u00f6r kartl\u00e4ggning av tum\u00f6rspridning (metastaser)<\/span> till andra delar av kroppen.
\nNumera g\u00f6rs en konventionell r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av mags\u00e4cken vid misstanke p\u00e5 hinder<\/span> distalt om nedre magmunnen (duodenum)<\/span> om man inte lyckats passera denna niv\u00e5 med ett gastroskop som \u00e4r f\u00f6rstaval f\u00f6r unders\u00f6kning av mags\u00e4cken.<\/p>\n

Kontroll av nutritions access<\/span>1<\/a><\/sup>Metod som p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n ett vanligt intag av f\u00f6da genom munnen f\u00f6rser patient med n\u00e4ring (f\u00f6da, v\u00e4tska, mm.).<\/span><\/span> s\u00e5 som gastrostomi<\/span>\u00a0(magknapp)<\/span>, l\u00e4ge<\/span> eller justering av [nutritionssonder<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, mm. kan f\u00f6ranleda en r\u00f6ntgen av mags\u00e4cken.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Kontroll<\/a>
Kontroll av sondl\u00e4ge<\/figcaption><\/figure>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Tum\u00f6r<\/span> utg\u00f6r ofta en st\u00f6rre v\u00e4ggf\u00f6r\u00e4ndring (tum\u00f6r)<\/span> och \u00e4r den den vanligaste orsaken till passagehinder till tunntarmen. Vanligaste typen av tum\u00f6r i mag-tarmkanalen utg\u00f6rs av adenocarcinom<\/span> (>90%)<\/span> som i mags\u00e4cken infiltrerar slemhinnan som g\u00f6r mags\u00e4cksv\u00e4ggen stel och inte kan str\u00e4ckas ut (distendera)<\/span>.
\nEn tum\u00f6r i mags\u00e4ckens v\u00e4gg kan v\u00e4xa sig stor innan den bryter igenom magslemhinnan. Likas\u00e5 kan symtom upptr\u00e4da i ett sent skede<\/p>\n

Skirr\u00f6s cancer<\/span> \u00e4r ofta en infiltrerad typ av cancer som initialt kan vara sv\u00e5r att se, \u00e4ven med gastroskop, d\u00e5 slemhinnan \u00e4r intakt.\u00a0 En skirr\u00f6s cancer har ingen distinkt gr\u00e4ns f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringens start i slemhinnev\u00e4ggen och kan involvera stora delar av mags\u00e4cksv\u00e4ggen vilket kan ge stora deformiteter (”kruthornsmage”)<\/span> av mags\u00e4cken.<\/p>\n

Mags\u00e5r<\/strong><\/p>\n

Ulcus<\/span> (mags\u00e5r)<\/span> kan vara enskilda eller multipla s\u00e5r i mags\u00e4ckens slemhinna. Om s\u00e5rytan \u00e4r mera utspridd eller om man har haft sina mags\u00e5r en l\u00e4ngre tid kan detta ses \u00e4ven med konventionell r\u00f6ntgen med kontrast. Mags\u00e4ckens slemhinna har en tendens att skrumpna ihop sig runt s\u00e5r d\u00e4r ventrikelslemhinnans l\u00e4ngsg\u00e5ende f\u00e5ror f\u00e5r ett oregelbundet f\u00f6rlopp. Vid r\u00f6ntgenunders\u00f6kning med kontrast av ulcus ses oftast \u00e4ven en kontrastansamling i de gropar som s\u00e5ren bildar.<\/p>\n

Benigna mags\u00e5r<\/span> sitter ofta i mags\u00e4ckens \u00f6vre del<\/span> (antrum)<\/span> eller inom mags\u00e4ckens inre mindre kurvatur<\/span> (curvatura minor)<\/span> medan mer maligna<\/span> typer av s\u00e5r kan finnas inom mags\u00e4ckens stora kurvatur<\/span> (curvatura major)<\/span>, mellandelen<\/span> (corpus ventriculi)<\/span> eller i nedre delarna<\/span> (fundus)<\/span> av mags\u00e4cken.
\nBenigna s\u00e5r kan \u00e4ven utveckla sig till cancer<\/span>. Risken att benigna s\u00e5r utvecklas till cancer beror till stor del p\u00e5 hur stort s\u00e5ret \u00e4r och var i mags\u00e4cken s\u00e5ret \u00e4r lokaliserat. \u00c4ldre (<50 \u00e5r)<\/span> med kroniska epigastriska besv\u00e4r utg\u00f6r en stor riskgrupp.<\/p>\n

Divertikel<\/strong><\/p>\n

Divertiklar<\/span> kan ses i framf\u00f6r allt nedre delarna av mags\u00e4cken (fundus)<\/span> men de \u00e4r mer s\u00e4llan f\u00f6rkommande. Dessa \u00e4r desto vanligare i tolvfingertarmen.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid r\u00f6ntgen av mags\u00e4cken f\u00e5r patienten sitta och dricka Bariumsulfat<\/span>-kontrast oftast tillsammans med n\u00e5gon form av brustablett<\/span> (Samarin)<\/span>. Brustabletten g\u00f6r att mags\u00e4cken bl\u00e5ser upp sig.<\/p>\n

Sj\u00e4lva bildtagningen g\u00f6res sedan liggande. Patienten f\u00e5r vrida sig runt p\u00e5 unders\u00f6kningsbordet ett antal varv f\u00f6r att vi skall f\u00e5 bra bilder. Vid fr\u00e5gest\u00e4llning om \u00f6vre magmunsbr\u00e5ck, sk. hiatushernia<\/span>, tar vi ocks\u00e5 bilder p\u00e5 \u00f6vre magmunnen (cardia)<\/span> och nedre delen av matstrupen. Patienten dricker kontrast samtidigt som denne sp\u00e4nner bukmuskulaturen. Vid magmunnsbr\u00e5ck pressas maginneh\u00e5ll (i detta fall kontrastmedel)<\/span> tillbaka upp i matstrupen (reflux)<\/span>.<\/p>\n

Barium-kontrast ges inte till patienter som riskerar reflux<\/span> eller d\u00e4r man misst\u00e4nker en perforation<\/span> av ventrikelv\u00e4ggen d\u00e4r Barium riskerar komma ut i fri bukh\u00e5la.
\nVid denna fr\u00e5gest\u00e4llning eller indikation f\u00e5r patienten drick vattenl\u00f6sligt kontrastmedel (jodkontrast)<\/span>.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen tar ca. 30 minuter<\/span>.
\nEn r\u00f6ntgenl\u00e4kare<\/span> (radiolog)<\/span> g\u00f6r denna unders\u00f6kning med assistans av r\u00f6ntgensk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n

Patienten ska vid elektiv (tidbokad)<\/span> unders\u00f6kning normalt fasta 8 timmar<\/span> innan unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi tunga<\/figcaption><\/figure>\n

Mun och svalg<\/strong><\/p>\n

I munnen<\/span> s\u00f6nderdelas maten med t\u00e4nderna2<\/a><\/sup>Vid vuxen \u00e5lder sitter det normalt 32st permanenta t\u00e4nder. Till detta antal r\u00e4knas de visdomst\u00e4nder som f\u00f6rst v\u00e4xer fram efter 20 \u00e5rs \u00e5lder och ibland ibland kommer de inte upp fr\u00e5n k\u00e4kbenet.<\/span><\/span>. K\u00e4ken dras ihop av fyra stycken k\u00e4kmuskler som (hos en ung man)<\/span> klarar att trycka ihop bettet med en kraft p\u00e5 71 kilo (kilogram-force)<\/span>. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan en krokodil sl\u00e5 ihop k\u00e4ftarna med ett tryck p\u00e5 ca. 2000 kilo.
\nI munnen blandas f\u00f6dan med saliv<\/span> fr\u00e5n spottk\u00f6rtlarna3<\/a><\/sup>I ansiktet p\u00e5 vardera sitter 3 par spottk\u00f6rtlar (\u00f6ronspottk\u00f6rteln, underk\u00e4ksspottk\u00f6rteln och undertungsspottk\u00f6rteln) som har salivg\u00e5ngar till munnen. Saliven inneh\u00e5ller bla. amylas (enzym) som spj\u00e4lkar (bryter ner) st\u00e4rkelse i maten. D\u00e5 f\u00f6dan i allm\u00e4nhet sv\u00e4ljs fort har amylas en effekt f\u00f6rst nere i mags\u00e4cken.<\/span><\/span> som g\u00f6r denna mjuk och hal som \u00e4r l\u00e4tt att sv\u00e4lja.<\/p>\n

Matstrupe<\/strong><\/p>\n

Matstrupen<\/span> fungerar i stort endast som en transportkanal till mags\u00e4cken. F\u00f6dan f\u00f6rs ner genom matstrupen med peristaltiska<\/span>4<\/a><\/sup>Muskelr\u00f6resler som f\u00f6r ner f\u00f6dan genom matstrupen. Tack vare dessa v\u00e5gr\u00f6relser i matstrupen kan man sv\u00e4lja mat st\u00e5ende upp-och-ner. Denna mekanism med sv\u00e4ljningen g\u00f6r det \u00e4ven m\u00f6jligt f\u00f6r astronauter att sv\u00e4lja i tyngdl\u00f6st tillst\u00e5nd utan p\u00e5verkan av graviditet.<\/span><\/span> r\u00f6relser<\/span>.
\nL\u00e4ngs matstrupen finns tre tr\u00e5nga partier<\/span> d\u00e4r allt f\u00f6r stor m\u00e4ngd svald f\u00f6da eller fr\u00e4mmande f\u00f6rem\u00e5l kan fastna. Dessa st\u00e4llen \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen mellan svalget och matstrupen (niv\u00e5 med struphuvudet)<\/span>, niv\u00e5 med aortab\u00e5gen<\/span> samt passagen genom mellang\u00e4rdet<\/span> strax f\u00f6re \u00f6vre magmunnen (cardia)<\/span>.
\nDen \u00f6vre magmunnen<\/span> har till uppgift att hindra mags\u00e4ckens inneh\u00e5ll att rinna upp i matstrupen (reflux)<\/span>.<\/p>\n

Mags\u00e4ck<\/strong><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi mags\u00e4cken<\/figcaption><\/figure>\n

Mags\u00e4cken<\/span> fungerar som tillf\u00e4llig lagringsplats f\u00f6r f\u00f6dan och rymmer normalt ca. 1,5-2 liter<\/span>. Under denna tid f\u00f6dan ligger i mags\u00e4cken forts\u00e4tter spj\u00e4lkningsprocessen d\u00e4r maten blandas med\u00a0 saltsyra och enzymer.
\nUnder f\u00f6dans v\u00e4g genom mag-tarm kanalen bearbetas den av mer \u00e4n 20 olika enzymer som alla \u00e4r specialiserade p\u00e5 att bearbeta en viss best\u00e5ndsdel i f\u00f6dan.<\/p>\n

\u00d6vre delen<\/span> av mags\u00e4cken har k\u00f6rtelceller<\/span> som enbart uts\u00f6ndrar slem<\/span>. I nedre delen<\/span> av mags\u00e4cken finns miljontals av de k\u00f6rtelcellerna (parietalceller)<\/span>5<\/a><\/sup>Parietalceller \u00e4r de f\u00e5 celltyper i kroppen som klarar av att ligga i en sur milj\u00f6 som best\u00e5r av saltsyra.<\/span><\/span> som uts\u00f6ndrar saltsyran<\/span> i mags\u00e4cken. Slemhinneproducerande celler i mags\u00e4cken bildar ett skyddande skikt i mags\u00e4ckens v\u00e4gg som skydd mot saltsyran.
\nAll slem och andra produkter som uts\u00f6ndras av celler i mags\u00e4cken kallas magsaft<\/span>. Det bildas normalt ca. 2-3 liter<\/span> sur magsaft per dygn. Denna sura milj\u00f6 i mags\u00e4cken f\u00f6rst\u00f6r n\u00e4stan alla mikroorganismer utom ett f\u00e5tal som klarar denna milj\u00f6 s\u00e5 som tuberkulosbakterie.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mags\u00e4cken (ventrikeln) \u00e4r en del av gastrointestinalkanalen som str\u00e4cker sig fr\u00e5n munnen till anus. Mags\u00e4cken \u00e4r ”v\u00e4ntrum” f\u00f6r f\u00f6dan vi \u00e4ter. H\u00e4r passar kroppen p\u00e5<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6001","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6001"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6001\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}