{"id":5465,"date":"2023-10-12T00:15:59","date_gmt":"2023-10-11T23:15:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5465"},"modified":"2026-02-07T17:47:17","modified_gmt":"2026-02-07T16:47:17","slug":"om-mr","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/om-mr\/","title":{"rendered":"Om MR"},"content":{"rendered":"
\"MR-prototyp<\/a>
MR-prototyp 1974<\/figcaption><\/figure>\n

Magnetkameran<\/span> (MR\/MRI\/MRT)<\/span> \u00e4r ingen r\u00f6ntgenapparat<\/span> och avger s\u00e5ledes ingen r\u00f6ntgenstr\u00e5lning.<\/p>\n

Sj\u00e4lva fenomenet bakom denna metod \u00e4r k\u00e4nd sedan 40-talet. Magnetf\u00e4ltets egenskaper i v\u00e4vnaden uppt\u00e4cktes av Felix Bloch och Mills Purell som sedermera fick Nobelpriset 1952 f\u00f6r sitt arbete. Tekniken f\u00f6rfinades senare av Paul Lauterbur och Peter Mansfield f\u00f6r att kunna anv\u00e4ndas inom medicinen vilka \u00e4ven de bel\u00f6nades f\u00f6r sitt arbete med Nobelpriset i Medicin eller fysiologi 2003.
\nF\u00f6rsta g\u00e5ngen en m\u00e4nniska avbildades med en MR-kamera prototyp var 1974 Den f\u00f6rsta MR-maskinen f\u00f6r allm\u00e4n medicinsk diagnostik tillverkades 1979<\/span> i England. Sverige fick sin f\u00f6rsta MR-kamera s\u00e5 sent som 1984.
\nDenna teknik anv\u00e4nder sig inte utav joniserande r\u00f6ntgenstr\u00e5lar som exv. datortomografi (CT)<\/span> som vid f\u00f6rsta anblick ger bildm\u00e4ssigt liknande bilder. Magnetkameran ger skarpa bilder som kan f\u00e5s i alla plan mot kroppen utan att patienten beh\u00f6ver \u00e4ndra st\u00e4llning. Man f\u00e5r inga st\u00f6rningar fr\u00e5n intilliggande ben h\u00e4r s\u00e5 som vid datortomografi.<\/p>\n

De f\u00e5 nackdelar denna metod har \u00e4r de oftast l\u00e5nga unders\u00f6kningstiderna<\/span> d\u00e4r patienten dessutom skall ligga still. Det l\u00e5nga och tr\u00e5nga utrymmet i apparaten f\u00f6r patienten kan \u00e4ven ge upphov till viss klaustrofobisk k\u00e4nsla. Dessutom skapar maskinen ett h\u00f6gt knackande ljud som kan upplevas obehagligt varf\u00f6r patienten som ska genomg\u00e5 en MR-unders\u00f6kning f\u00e5r l\u00e5na h\u00f6rlurar med musik som till viss del d\u00e4mpar detta h\u00f6ga knackande ljud.<\/p>\n

Teknik<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

\"Dammsugare<\/a>
Golvtv\u00e4tt som fastnat i magnetf\u00e4ltet<\/figcaption><\/figure>\n

Magnetkamera skapar bilder genom att skapa ett mycket kraftigt magnetf\u00e4lt<\/span> kring kroppen och registrera responsen av kroppens v\u00e4teatomer alltefter magnetf\u00e4ltet s\u00e4tts p\u00e5 och st\u00e4ngs av. Denna teknik alstrar s\u00e5ledes ingen r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning och ska d\u00e4rf\u00f6r inte ben\u00e4mnas som en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning utan som en radiologisk bilddiagnostisk unders\u00f6kning<\/span> eller kort och gott MR-unders\u00f6kning.<\/p>\n

MR-maskinens magnetstyrka<\/span> (f\u00e4ltstyrka)<\/span> brukar anges i enheten ”tesla<\/span>”. En idag normal f\u00e4ltstyrka p\u00e5 de MR-maskiner som finns ute i bruk p\u00e5 de flesta sjukhusen ligger p\u00e5 1,5-3,0 tesla<\/span>. Det finns forskningsmaskiner de stora universitetssjukhusen som har MR-maskiner upp till 7 tesla.<\/p>\n

Denna kraftiga magnet medf\u00f6r att man inte kan ha n\u00e5got av metall med sig in vid unders\u00f6kningen. Detta g\u00e4ller elektroniska apparater, klockor, smycken, h\u00f6rapparater, nycklar, h\u00e5rn\u00e5lar, pennor, mm, mm. \u00c4ven bankkort m\u00e5ste l\u00e4mnas utanf\u00f6r rummet med MR-kameran d\u00e5 annars informationen i bankkortet kan p\u00e5verkas och g\u00e5 f\u00f6rlorad.<\/p>\n

MR-bilden<\/strong><\/span><\/p>\n

Under ett kraftigt l\u00e4ngsg\u00e5ende magnetf\u00e4lt (r\u00f6ret d\u00e4ri patienten ligger)<\/span> l\u00e4gger sig alla kroppens v\u00e4tejoner (protoner)<\/span>, som har en inbyggd magnetism (magnetisk dipoler)<\/span>, i samma l\u00e4ngsg\u00e5ende riktning. N\u00e4r man sedan skickar in radiopulsv\u00e5gor fr\u00e5n en\u00a0 90\u00b0 vinkel \u00e4ndrar dessa protoner riktning (mot radiopulsv\u00e5gen)\u00a0<\/span> och absorbera samtidigt energi fr\u00e5n radiopulsv\u00e5g. N\u00e4r radiopulsen sedan st\u00e4ngs av \u00e5terg\u00e5r dessa protoner till sitt ursprungsl\u00e4ge (relaxation)<\/span> samtidigt som dom g\u00f6r sig av med den tidigare tillf\u00f6rda ”\u00f6verskottsenergi” till omgivningen. Dessa fotonenergier (radiosignaler)<\/span> kan m\u00e4tas av en radiomottagare och skapa en bild av v\u00e4vnaden. Denna relaxation av v\u00e4tejonerna till sitt ursprungliga l\u00e4ge l\u00e4ngs med kroppen i MR-maskinen tar ca. 50-500ms (millisekunder)<\/span>.
\nBeroende p\u00e5 typ av v\u00e4vnad finns det olika mycket v\u00e4tejoner (protont\u00e4thet)<\/span>. Beroende p\u00e5 protont\u00e4theten f\u00e5r man olika gr\u00e5skalor i MR-bilden. Luft (lungor)<\/span> inneh\u00e5ller f\u00e5 protoner och s\u00e4nder d\u00e5 ut f\u00e5 svaga signaler som blir svarta f\u00e4lt i MR-bilden.<\/p>\n

Olika ”spolar” placeras \u00e4ven runt den kroppsdel som avses unders\u00f6kas. Dessa spolar fungerar som extra s\u00e4ndare och mottagare f\u00f6r, de fr\u00e5n huvudmagneten runt sj\u00e4lva ”tunneln”, alstrade radiosignalerna.<\/p>\n

MR-kontrast kan f\u00f6rkorta relaxationstiden f\u00f6r protonerna varp\u00e5 det blir en skillnad i olika v\u00e4vnader beroende p\u00e5 protont\u00e4theten eller en f\u00f6r\u00e4ndring (med avvikande antal v\u00e4tejoner)<\/span> gentemot omgivande frisk v\u00e4vnad.
\nMR-kontrast ses inte med MR utan det \u00e4r dess p\u00e5verkan av kroppens mjukdelar (protoner)<\/span> man ser.<\/p>\n

L\u00e4mpliga organ f\u00f6r unders\u00f6kning med MR \u00e4r framf\u00f6rallt alla ”mjuka organ<\/span>” som inneh\u00e5ller v\u00e4tska s\u00e5 som hj\u00e4rnan och ryggm\u00e4rgen som ocks\u00e5 utg\u00f6r den helt dominerande andelen av unders\u00f6kningar med MR. MR \u00e4r ocks\u00e5 \u00f6verl\u00e4gsen vad g\u00e4ller diagnostik av benm\u00e4rgssjukdomar och skador i leder (brosk och ligament)<\/span>.<\/p>\n

Bilderna kan liknas vid de som skapas av en datortomograf (CT)<\/span>. Bildsnitten man erh\u00e5ller kan vinklas i vilken riktning som helst av m\u00e4nniskokroppen.<\/p>\n

Varf\u00f6r MR<\/strong><\/span><\/p>\n

MR-tekniken alla f\u00f6rdelar till trots s\u00e5 \u00e4r dessa unders\u00f6kningar ofta kompletteringar till andra unders\u00f6kningar med annan metod som CT, ultraljud och konventionell r\u00f6ntgen. Dock finns vissa specifika organomr\u00e5den d\u00e4r MR utg\u00f6r en initial diagnostik.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/p>\n

\"J\u00e4mf\u00f6relse<\/a>
J\u00e4mf\u00f6relse CT vs. MR av samma patient<\/figcaption><\/figure>\n

Akuta skador<\/span> med klara neurologiska symtom utreds oftast initialt med akut CT (datortomografi)<\/span> vilket \u00e4r en snabb och enkel metod. Vid neurologiska symtom med tex. medvetandes\u00e4nkning, d\u00e4r genomg\u00e5ngen CT-unders\u00f6kning visat normala fynd dvs. en oklar diagnostik, g\u00f6rs en akut MR-unders\u00f6kning.<\/p>\n

Grunden f\u00f6r ortopedisk bilddiagnostik<\/span> \u00e4r dock fortfarande att en traditionell r\u00f6ntgenunders\u00f6kning oftast f\u00f6reg\u00e5r ev. vidare utredningar med CT eller MR.<\/p>\n

Andra organ med patologi som utreds elektiv<\/span>1<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span> med MR \u00e4r lever och gallv\u00e4gar, ryggrad och ryggm\u00e4rg, skelett- och ledsjukdomar, k\u00e4rlsjukdom p\u00e5 patienter med njursvikt<\/span>2<\/a><\/sup>Nedsatt njurfunktion d\u00e4r njurarna inte klarar av att uts\u00f6ndra tillr\u00e4ckligt v\u00e4tska och f\u00f6r kroppen skadliga \u00e4mnen med urinen.<\/span><\/span> eller tidigare sv\u00e5r allergi mot jodkontrast som d\u00e4rf\u00f6r inte anses klarar av en unders\u00f6kning med tex. CT.<\/p>\n

F\u00f6rdelar vs. nackdelar, MR vs. CT.<\/strong><\/span><\/p>\n

Magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> och datortomografi<\/span> (CT)<\/span> kan vara sv\u00e5ra att skilja p\u00e5 f\u00f6r en lekman d\u00e5 bilderna l\u00e4tt kan f\u00f6rv\u00e4xlas d\u00e5 b\u00e5da metoderna avbildar kroppen i olika vinklade bildsnitt.<\/p>\n

MR<\/span>\u00a0har f\u00f6rdelar gentemot CT d\u00e5 den inte avger n\u00e5gon r\u00f6ntgenstr\u00e5lning\u00a0(f\u00f6r gravida)<\/span>, b\u00e4ttre p\u00e5 senor och ligament, ryggm\u00e4rgskanalen, hj\u00e4rnans hinnor, hj\u00e4rnans substanser\u00a0(vit\/gr\u00e5)<\/span>, mindre m\u00e4ngd kontrast beh\u00f6ver anv\u00e4ndas, mm. Nackdelar \u00e4r generellt l\u00e4ngre unders\u00f6kningstider, ev. kontraindikationer f\u00f6r vissa implantat\u00a0(hj\u00e4rnclips, pacemaker, mm.),<\/span>\u00a0klaustrofobi, kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r urakuta unders\u00f6kningar, mm.<\/p>\n

CT<\/span> \u00e4r en snabbare metod<\/span>, kan b\u00e4ttre p\u00e5visa f\u00e4rska bl\u00f6dningar<\/span>, b\u00e4ttre p\u00e5 skelettskador<\/span>, kan unders\u00f6ka patienter som ligger med respirator<\/span>, patienter som har sv\u00e5rt att ligga still<\/span>, en CT \u00e4r oftast tillg\u00e4nglig f\u00f6r urakuta unders\u00f6kningar, mm. Nackdelar<\/span> \u00e4r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning samt ev. bruk av intraven\u00f6s jodkontrast.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"MR-kamera\"<\/a>
MR-kamera<\/figcaption><\/figure>\n

Vid unders\u00f6kningarna f\u00e5r du byta om till sjukhusets patientskjorta f\u00f6r att inte riskera att material i egna kl\u00e4derna kan p\u00e5verka magnetf\u00e4ltet och d\u00e4rmed bilderna.
\nDu f\u00e5r ligga p\u00e5 en brits, som f\u00f6rs in i magnetens unders\u00f6knings-utrymme, som har belysning och \u00e4r \u00f6ppen i b\u00e5da \u00e4ndar. Unders\u00f6kningsutrymmet f\u00f6r patienten i magnetkameran liknas som en tunnel som i sin helhet omges av en mycket kraftig magnetspole, radios\u00e4ndare och mottagare f\u00f6r radiosignalerna fr\u00e5n radios\u00e4ndaren.
\nPatienten f\u00e5r oftast en sk ”spole<\/span>” runt den kroppsdel som ska unders\u00f6kas f\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rker signalerna till och fr\u00e5n magnetf\u00e4ltet. En huvudspole<\/span> kan k\u00e4nnas obehagligt d\u00e5 den t\u00e4tt omsluter hela huvudet.
\nR\u00f6ntgensk\u00f6terskan som utf\u00f6r unders\u00f6kningen sitter i rummet intill och kan b\u00e5de se och h\u00f6ra dig. Du kan n\u00e4r som helst p\u00e5kalla sk\u00f6terskans uppm\u00e4rksamhet via en signalanordning.<\/p>\n

Under tiden bilderna tas h\u00f6rs ett kraftigt knackande ljud<\/span>. Patienten f\u00e5r l\u00e5na h\u00f6rlurar f\u00f6r detta som kan f\u00f6rses med musik. Patienten har \u00e4ven m\u00f6jlighet att \u00e4ven ha egna \u00f6ronproppar som extra skydd mot detta h\u00f6gt knackande ljud fr\u00e5n maskinen.
\nDet kan bli n\u00e5got varmare i magnetkameran. Det finns en fl\u00e4kt personalen kan\u00a0\u00f6ka\u00a0eller minska\u00a0om s\u00e5 \u00f6nskas av dig.<\/p>\n

Varje bildserie tar 1-10 minuter med korta pauser mellan.
\nHela unders\u00f6kningen tar mellan 30 och 60 minuter, beroende p\u00e5 vilken kroppsdel som ska unders\u00f6kas. Det \u00e4r viktigt att ligga stilla under hela unders\u00f6kningen f\u00f6r att bilderna ska bli bra.
\nI en del fall beh\u00f6ver man spruta in kontrastmedel (Gadolinium)<\/span> i ett blodk\u00e4rl i armen f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga utbyte av unders\u00f6kningen.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/p>\n

\"Huvudspole<\/a>
MR huvudspole<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rberedelser kr\u00e4vs vid unders\u00f6kning av tarmar, gallv\u00e4gar samt d\u00e5 unders\u00f6kningen involverar injektion med MR-kontrast till blodbanorna.
\nInopererade elektroniska apparater (pacemaker etc.)<\/span> eller magnetiska metall-klips i hj\u00e4rnan om\u00f6jligg\u00f6r med st\u00f6rsta sannolikhet en unders\u00f6kning. Metall-splitter i \u00f6gat eller n\u00e5gon annan del av kroppen kan ocks\u00e5 vara ett hinder f\u00f6r att genomg\u00e5 denna unders\u00f6kning. F\u00f6r MR-unders\u00f6kning kr\u00e4vs oftast att man i f\u00f6rv\u00e4g fyller i ett formul\u00e4r och tar med sig vid unders\u00f6kningen. Annan metall i kroppen, s\u00e5som h\u00f6ft-, kn\u00e4protes, kopparspiral eller metallclips i buken \u00e4r d\u00e4remot inget hinder f\u00f6r en MR-unders\u00f6kning.<\/p>\n

Vid cellskr\u00e4ck<\/span> (klaustrofobi)<\/span> g\u00e5r unders\u00f6kningen ofta att genomf\u00f6ra om patienten f\u00e5r n\u00e5got lugnande medel innan unders\u00f6kningen. Sm\u00e5 barn<\/span> som ska unders\u00f6kas med MR s\u00f6vs oftast f\u00f6r att klara att ligga stilla en l\u00e4ngre stund.<\/p>\n

Kontrast<\/strong><\/span><\/p>\n

Vattenl\u00f6sligt kontrastmedel kan injiceras i blodet f\u00f6r att p\u00e5verka hur kroppens v\u00e4tejoner beter sig i de olika organen och v\u00e4vnaden vid p\u00e5slag av magnetf\u00e4ltet. Generellt s\u00e5 p\u00e5verkar MR-kontrast v\u00e4tejonerna i den v\u00e4vnad kontrast finns till att \u00e5terg\u00e5 till sitt ”normala” l\u00e4ge (relaxation)<\/span>\u00a0 i kroppen snabbare \u00e4n i organ och v\u00e4vnad med mindre p\u00e5verkan av kontrastmedel.
\nIdag finns ett vattenl\u00f6sligt kontrast\u00e4mne f\u00f6r klinisk bruk som injiceras i blodet som heter Gadolinium.
\nGadolinium<\/span> \u00e4r starkt ”ferromagnetiskt<\/span>”3<\/a><\/sup>Ett \u00e4mne som har vissa specifika egenskaper vid p\u00e5lagd extern magnetism.<\/span><\/span> vid l\u00e4gre temperaturer. Dvs. \u00e4mnet p\u00e5verkar materia som riktas om till en parallellt riktning. Denna egenskap f\u00f6rloras ovanf\u00f6r en viss temperaturgr\u00e4ns (sk. Curietemperatur)<\/span>, som vid tex. kroppstemperatur och blir d\u00e5 ”paramagnetiskt<\/span>” (ingen magnetism)<\/span>.<\/p>\n

Uts\u00f6ndring<\/strong><\/p>\n

Gadoliniumkontrast l\u00e4mnar kroppen via urinen<\/span>. N\u00e5gra kontrastsorter (f\u00f6r leverunders\u00f6kningar)<\/span> l\u00e4mnar kroppen \u00e4ven via gallan<\/span>.
\nKontrast som drickes<\/span> l\u00e4mnar kroppen via tarmen<\/span> d\u00e4r en ytterst liten del av kontrasten tas upp i blodet.<\/p>\n

Amning<\/strong><\/p>\n

Vid amning<\/span> f\u00f6rs en mycket liten m\u00e4ngd gadolinium<\/span> \u00f6ver med br\u00f6stmj\u00f6lken om modern gjort en MR-unders\u00f6kning med intraven\u00f6s anv\u00e4ndning av MR-kontrast senaste 24 timmarna. D\u00e5 kontrast absorberas i en ytterst liten del fr\u00e5n tarmen medf\u00f6r denna minimala m\u00e4ngd gadolinium som kanske f\u00f6rs \u00f6ver med modersmj\u00f6lken till barnet f\u00f6rv\u00e4ntas ingen effekt alls p\u00e5 barnet (l\u00e4kemedelskategori 4A)<\/span>4<\/a><\/sup>Grupp 1:<\/strong>\u00a0Passerar ej \u00f6ver i modersmj\u00f6lk.<\/span>
\nGrupp 2:<\/strong>\u00a0Passerar \u00f6ver i modersmj\u00f6lk men risk f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 barnet synes osannolik med\u00a0terapeutiska doser<\/span>.<\/span>
\nGrupp 3:<\/strong>\u00a0Passerar \u00f6ver i modersmj\u00f6lk i s\u00e5dana m\u00e4ngder att risk f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 barnet f\u00f6religger \u00e4ven med\u00a0terapeutiska doser<\/span>.<\/span>
\nGrupp 4A:<\/strong>\u00a0Uppgift saknas om passage \u00f6ver i modersmj\u00f6lk.<\/span>
\nGrupp 4B:<\/strong>\u00a0Uppgift om passage \u00f6ver i modersmj\u00f6lk \u00e4r otillr\u00e4cklig f\u00f6r att bed\u00f6ma risken f\u00f6r barnet.
\n<\/span>FASS 2015<\/span><\/span>. Vid fall d\u00e4r den ammande modern trots allt \u00e4r orolig f\u00f6r detta kan modern inf\u00f6r MR-unders\u00f6kningen tappa ut br\u00f6stmj\u00f6lk i f\u00f6rv\u00e4g som r\u00e4cker i ett dygn efter gjord unders\u00f6kning.
\nKontrasten som f\u00f6rs \u00f6ver med br\u00f6stmj\u00f6lken \u00e4r s\u00e5 pass liten som <0,04% av den dos modern fick injicerat i blodet. Den volym som n\u00e5r fostrets blodsystem uppskattas till <0,0004% av den dos modern fick injicerad i blodet d\u00e5 barnets tarm tar upp n\u00e4st intill om\u00e4tbara m\u00e4ngder av den kontrastm\u00e4ngd som trotts allt f\u00f6rs \u00f6ver med br\u00f6stmj\u00f6lken.<\/p>\n

L\u00e4s mer<\/strong><\/span><\/p>\n