{"id":5239,"date":"2023-10-09T23:19:33","date_gmt":"2023-10-09T22:19:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5239"},"modified":"2025-05-27T13:29:39","modified_gmt":"2025-05-27T11:29:39","slug":"om-angio","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/om-angio\/","title":{"rendered":"Om angiografi"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Benens art\u00e4rer<\/figcaption><\/figure>\n

Angiografi<\/span> (oftast kallad k\u00e4rlr\u00f6ntgen)<\/span> betyder r\u00f6ntgen av kroppens blodk\u00e4rl<\/span> med kontrast och d\u00e5 i de flesta fallen art\u00e4rerna, dvs. de blodk\u00e4rl som f\u00f6r ut syrerikt blod till kroppens olika organ. Ingreppet utf\u00f6res oftast genom en mindre n\u00e5lpunktion i n\u00e5gon perifer art\u00e4r1<\/a><\/sup>Perifera blodk\u00e4rl avses de som finns i armar och ben.<\/span><\/span> vari operat\u00f6ren d\u00e5 kan f\u00f6ra in olika material i blodk\u00e4rlet (invasiv)<\/span> f\u00f6r behandling av tex. en f\u00f6rtr\u00e4ngning som resulterat i sk. ”f\u00f6nster-tittar-sjuka”.
\nVid en invasiv \u00e5tg\u00e4rd av n\u00e5gon av kroppens blodk\u00e4rl, utom hj\u00e4rta och hj\u00e4rna, heter detta p\u00e5 fackspr\u00e5k endovaskul\u00e4r intervention<\/span>2<\/a><\/sup>Unders\u00f6kning eller behandling som utf\u00f6rs genom att man genom huden f\u00f6r in olika material in i blodk\u00e4rl tex. kateter, stent, mm.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen<\/span> (coronarangiografi\/PCI)<\/span> och neurointervention<\/span> (hj\u00e4rnans blodk\u00e4rl)<\/span> \u00e4r egna specialiteter inom interventionell angiografi som bedrives inom egna enheter p\u00e5 ett sjukhus. Invasiva interventioner (angiografi)<\/span> i hj\u00e4rta och hj\u00e4rna \u00e5terfinner man oftast enbart p\u00e5 de st\u00f6rre sjukhusen i landet. F\u00f6r dessa interventioner ger vi endast \u00f6vergripande f\u00f6rklaringar d\u00e5 vi h\u00e4r inriktar oss p\u00e5 de perifera blodk\u00e4rlen<\/span>3<\/a><\/sup>Denna anatomiska ben\u00e4mning g\u00e4ller generellt alla \u00f6vriga blodk\u00e4rl i kroppen utom hj\u00e4rtats och hj\u00e4rnans blodk\u00e4rl.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Teknik<\/strong><\/span><\/p>\n

Historia<\/strong><\/p>\n

\"Angioenhet<\/a>
Angioenhet 80-talet<\/figcaption><\/figure>\n

Redan n\u00e5got \u00e5r efter R\u00f6ntgens uppt\u00e4ckt 1885<\/span> publicerade en tysk l\u00e4kare en artikel d\u00e4r han beskrev hur han ing\u00f6t en blandning av blym\u00f6nja (blyoxid, linolja och vatten)<\/span> i tarmen p\u00e5 ett marsvin\u00a0 som sedan kunde avbildas med r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning. Samma \u00e5r 1896 sprutade man in diverse kalkl\u00f6sningar i blodk\u00e4rl p\u00e5 avlidna personer f\u00f6r att visualisera och l\u00e4ra sig k\u00e4rlanatomin.
\nSamma \u00e5r sprutade Eduard Haschek<\/span> och Otto Lidenthal<\/span> in en blandning av krita, kvicksilversulfid och paraffin (mineralolja)<\/span> i blodk\u00e4rlen p\u00e5 en hand fr\u00e5n en avliden person.
\nAngiografier i ordets bem\u00e4rkelse p\u00e5b\u00f6rjades mer allm\u00e4nt d\u00e5 de f\u00f6rsta kontrastmedlen som baserades p\u00e5 diverse jordartsmetaller uppl\u00f6sta i natriumjodid framst\u00e4lles fr\u00e5n 1920-talet<\/span> och fram\u00e5t.<\/p>\n

1953<\/span> redovisade den svenska radiologen Sven Ivar Seldinger<\/span> (1921-1998)<\/span> sin metod f\u00f6r att utf\u00f6ra en angiografisk unders\u00f6kning. Denna metod g\u00e5r ut p\u00e5 att via ljumsken punktera art\u00e4ren med n\u00e5l, f\u00f6ra in en metall ledare, ta ut n\u00e5len och sedan \u00f6ver denna ledare f\u00f6ra p\u00e5 en angiokateter genom vilken man kan spruta kontrastmedel.
\n1964<\/span> utf\u00f6rdes den f\u00f6rsta k\u00e4rldilatationen av den amerikanska radiologen [Charles Theodore Dotter<\/a><\/span>]\u00a0(1920-1985) (bild)<\/span>. Dilatationen gjordes med en kateter som \u00f6ppnade upp en t\u00e4t stenos p\u00e5 en 82-\u00e5rig dam med sv\u00e5ra ischemiska sm\u00e4rtor i benet som v\u00e4grade g\u00e5 med p\u00e5 en amputation av benet.<\/p>\n

Nutid<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Angiosal<\/figcaption><\/figure>\n

Dagens angioenheter<\/span> best\u00e5r av ett speciellt anpassat rum med en C-b\u00e5ge<\/span> (r\u00f6ntgenapparat)<\/span> och ett r\u00f6rligt unders\u00f6kningsbord<\/span> som \u00e4r placerad mitt i rummet. Generatordel (elf\u00f6rs\u00f6rjning)<\/span> och tillh\u00f6rande styrenheter finns placerade i andra utrymme med st\u00e4ndig klimatanpassad avkylning av fr\u00e4mst d\u00e5 generatorn som f\u00f6rs\u00f6rjer C-b\u00e5gens r\u00f6ntgenr\u00f6r med en kontinuerlig h\u00f6g str\u00f6mstyrka (>20Kv)<\/span>.
\nDenna ”C-b\u00e5ge” kan snabbt roteras kring den axel den \u00e4r f\u00e4st med, oavsett golv- eller takmonterad, i alla riktningar. Denna rotation m\u00f6jligg\u00f6r genomlysning och bildtagning runt patienten p\u00e5 unders\u00f6kningsbordet i 180\u00b0 (orbital rotation)<\/span>.<\/p>\n

Tillh\u00f6rande en modern angioenhet ing\u00e5r \u00e4ven ett avskilt dedikerat man\u00f6verrum<\/span>, f\u00f6rberedelserum<\/span> f\u00f6r patienten, granskningsrum<\/span>, separata externa lagerutrymmen<\/span>, tv\u00e4ttrum<\/span>, rondrum<\/span>, kontorsrum<\/span>, mm. Angioenheten utg\u00f6r oftast en egen enhet i en annan stor avdelning (r\u00f6ntgen-, operations-, kirurgavdelning, mm)<\/span>.<\/p>\n

Operat\u00f6rens m\u00f6jligheter att v\u00e4lja specifikt material f\u00f6r olika ingrepp samt hur k\u00e4rlsjukdomen ser ut \u00e4r idag s\u00e5 omfattande att man f\u00e5r begr\u00e4nsa materialvalet p\u00e5 angioenheten f\u00f6r att dess f\u00f6rr\u00e5d inte ska sv\u00e4lla \u00f6ver alla gr\u00e4nser i antal material samt storlek p\u00e5 f\u00f6rr\u00e5den. Det finns idag ett mycket stort antal tillverkare och leverant\u00f6rer av material som kan anv\u00e4ndas vid olika situationer under en angiografisk behandling. Angiof\u00f6rr\u00e5det \u00e4r idag oftast de st\u00f6rsta och mest inneh\u00e5llsrika av alla sjukhusets olika f\u00f6rr\u00e5d.
\nDessa stora valm\u00f6jligheter av material kr\u00e4ver \u00e4ven omfattande kunskap hur allt detta material anv\u00e4nds, n\u00e4r, hur, mm. f\u00f6r operat\u00f6rens vid val av material.<\/p>\n

Bilder<\/strong><\/p>\n

\"Subtraktions<\/a>
Subtraktions angio vs. osubtraherad bild<\/figcaption><\/figure>\n

Bildtekniken som anv\u00e4ndes i samband med bildtagning och insprutning av kontrastmedel i blodk\u00e4rlen kallas Digital-Subtraktions-Angiografi<\/span>, DSA. Denna teknik g\u00f6r att omgivande skelett och organ d\u00e4r det ej f\u00f6rekommer n\u00e5gon r\u00f6relse i bilden ”suddas ut” i dator i bildsekvenserna medan r\u00f6relser i bilden dvs. kontrasten som flyter med blodet avbildas.\u00a0Denna teknik f\u00f6ruts\u00e4tter dock att patienten klarar av att ligga helt stilla vid kontrastinjektionen samt efterf\u00f6ljande bildtagning d\u00e5 blodk\u00e4rlen fylls med kontrastmedel. R\u00f6r sig patienten vid denna bildtagning registreras alla r\u00f6relser i bilden som artefakter (bildst\u00f6rningar)<\/span> som d\u00e5 ofta p\u00e5verkar bildkvalit\u00e9n s\u00e5 pass mycket att den aktuella bildsekvensen blir n\u00e4st intill obrukbar att arbeta med. Bildsekvensen beh\u00f6ver oftast d\u00e5 tas om d\u00e4r patienten d\u00e5 f\u00e5r uppmanas att ligga helt stilla under de 10-20 sekunder det oftast tar att slutf\u00f6ra en bildsekvens inklusive kontrastinjektion.<\/p>\n

Denna bildteknik med subtraktion anv\u00e4nds idag vid alla invasiva bilddiagnostiska unders\u00f6kningar s\u00e5 som kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen (PCI)<\/span>, perifera endovaskul\u00e4ra interventioner samt neuroradiologiska interventioner.
\nDenna subtraktion sker i realtid<\/span> under tiden kontrasten injiceras in i blodk\u00e4rlet.<\/p>\n

Tidigare erh\u00f6lls enbart enkla 2-D subtraktions bilder vid en endovaskul\u00e4r angiografi d\u00e4r dagens bildbearbetning inneh\u00e5ller en stor verktygsl\u00e5da med diverse datorprogram som hj\u00e4lper operat\u00f6ren att [analysera<\/a><\/span>] (bild)<\/span> bilder, bearbeta<\/span> bilder, rekonstruera<\/span> bilder, skapa 3-D bilder<\/span> i realtid medan unders\u00f6kningen p\u00e5g\u00e5r, ultraljudsdiagnostik<\/span> av k\u00e4rlets insida (IVUS)<\/span>, fusionsteknik<\/span>, mm. mm.<\/p>\n

Fusionsteknik<\/span> g\u00e5r ut p\u00e5 att man l\u00e4gger in bilder fr\u00e5n tidigare gjord datortomografi<\/span> (CTA)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MRA)<\/span> av patientens blodk\u00e4rl i den r\u00f6ntgengenomlysning man har f\u00f6r stunden av den p\u00e5g\u00e5ende endovaskul\u00e4ra interventionen vilket medf\u00f6r att man erh\u00e5ller en \u00f6verlagrad 3D-bild<\/span> av blodk\u00e4rlen i realtid efter en tidigare genomf\u00f6rd k\u00e4rlunders\u00f6kning. Med v\u00e4gledning av dessa 3-dimensionella bilder underl\u00e4ttas operat\u00f6rens arbete dels med att leta sig fram i annars slingrig k\u00e4rlanatomi men man minskar \u00e4ven str\u00e5ldosen<\/span> samt kontrastm\u00e4ngden<\/span> till patienten vid den aktuella unders\u00f6kningen.
\nDenna bildbehandling i realtid kan ha olika ben\u00e4mningar (Emboguide, Vesselnavigator, ImagingRite, Syngo Dyna3D, mm.)<\/span> beroende p\u00e5 leverant\u00f6r av r\u00f6ntgenutrustningen.<\/p>\n

Dagens avancerade r\u00f6ntgenapparater f\u00f6r endovaskul\u00e4ra interventioner (k\u00e4rlr\u00f6ntgen)<\/span> f\u00f6renklar s\u00e5ledes p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt proceduren f\u00f6r operat\u00f6ren vilket leder till kortare unders\u00f6kningstider<\/span>, samt vad viktigare \u00e4r, en b\u00e4ttre chans att klara av att behandla \u00e4ven k\u00e4rlsjukdomar med mycket sv\u00e5ra anatomiska och patologiska f\u00f6rh\u00e5llande som tidigare kanske inte kunnat klaras av trots idoga och l\u00e5ngvariga f\u00f6rs\u00f6k d\u00e4r behandlingen d\u00e5 konverterats till behandling med \u00f6ppen kirurgi.<\/p>\n

Bemanning<\/strong><\/p>\n

\"Angioenhet\"<\/a>
Angioenhet<\/figcaption><\/figure>\n

Tidigare var dessa angiografienheter (perifer samt kransk\u00e4rl)<\/span> en subenhet inom r\u00f6ntgenv\u00e4rlden och bemannades av radiologer, r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskor och undersk\u00f6terskor allena. 2006<\/span> blev k\u00e4rlkirurgin en egen grenspecialitet<\/span> f\u00f6r att 2014<\/span> bli en basspecialitet<\/span> inom kirurgin. Stora flertalet angioenheter har idag helt \u00f6verg\u00e5tt i kirurgisk\/medicinsk regi d\u00e4r k\u00e4rlkirurger och kardiologer ansvarar dessa angioenheter som har en bemanning som best\u00e5r av olika l\u00e4karspecialiteter, sjuksk\u00f6terskor, operationssk\u00f6terskor, r\u00f6ntgensk\u00f6terskor, undersk\u00f6terskor, mm.
\nK\u00e4rlkirurgin<\/span> nu ansvaret f\u00f6r hela den kliniska v\u00e5rdkedjan fr\u00e5n diagnostik och behandling med antingen endovaskul\u00e4r metod eller \u00f6ppen kirurgi till efterv\u00e5rden av patienten. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r koronarangiografi<\/span> (kransk\u00e4rl)<\/span> d\u00e4r kardiologerna<\/span> numera ansvar f\u00f6r hela v\u00e5rdkedjan.<\/p>\n

Kontrast<\/strong><\/span><\/p>\n

Genom att anv\u00e4nda intraven\u00f6s jodkontrast kan man \u00f6ka attenuering av r\u00f6ntgenstr\u00e5len i div. organ, v\u00e4vnader och patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar som inneh\u00e5ller olika m\u00e4ngd kontrastmedel.
\nJodkontrast har en h\u00f6g vattenl\u00f6slighet<\/span> och \u00e4r blandbar med blod och \u00e4r till f\u00f6r unders\u00f6kningar av blodk\u00e4rl och andra mjuka organ. Jodkontrast l\u00e4mnar kroppen via urinen varf\u00f6r en v\u00e4l fungerande njurfunktion \u00e4r viktig.<\/p>\n

Jodkontrast<\/strong><\/p>\n

Jodkontrastens egenskaper vid r\u00f6ntgen kommer av jodatomen har h\u00f6gre t\u00e4thet<\/span> \u00e4n vad kroppens mjukv\u00e4vnader har (v\u00e4te, kol, kv\u00e4ve, syre)<\/span>. Detta medf\u00f6r att r\u00f6ntgenstr\u00e5len bromsas upp (attenuering)<\/span> lite mer d\u00e5 bestr\u00e5lningen passerar organisk v\u00e4vnader med jodkontrast med h\u00f6gre atommassa \u00e4n omkringliggande mjukv\u00e4vnader med l\u00e4gre atommassa. Denna attenuering<\/span> (d\u00e4mpning)<\/span> av r\u00f6ntgenstr\u00e5lens passage genom ett organ g\u00f6r att man f\u00e5r en skillnad i r\u00f6ntgenbildens gr\u00e5skala.
\nVid injicering av\u00a0kontrastmedel<\/span> synkas bildtagningen med kontrastinjektionen s\u00e5 man erh\u00e5ller en optimal ”kontrastfyllnad” av de blodk\u00e4rl man avser avbilda s\u00e5 man \u00e4ven f\u00e5r en optimal subtraktionsbild<\/span> d\u00e4r all omgivande strukturer \u00e4r ”bortsuddat”.<\/p>\n