{"id":5235,"date":"2023-10-09T23:14:36","date_gmt":"2023-10-09T22:14:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5235"},"modified":"2024-11-14T23:50:16","modified_gmt":"2024-11-14T22:50:16","slug":"ductografi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ductografi\/","title":{"rendered":"Ductografi"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Ductografi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(galaktografi)<\/span> \u00e4r en unders\u00f6kning av br\u00f6stets mj\u00f6lkg\u00e5ngar med vattenl\u00f6sligt kontrastmedel.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Denna unders\u00f6kning g\u00f6r man n\u00e4r det kommer <span style=\"color: #008080;\">blodig<\/span> eller annan <span style=\"color: #008080;\">sekretion<\/span> fr\u00e5n en mj\u00f6lkg\u00e5ngs\u00f6ppning i br\u00f6stv\u00e5rtan.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><strong>Papillom<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8721\" aria-describedby=\"caption-attachment-8721\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ductografi_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8721\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ductografi_1-150x150.jpg\" alt=\"Br\u00f6st ductografi\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ductografi_1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ductografi_1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ductografi_1.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8721\" class=\"wp-caption-text\">Br\u00f6st duktografi<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Sekretion<\/span> fr\u00e5n en eller flera mj\u00f6lkg\u00e5ngar \u00e4r oftast orsakad av benign <span style=\"color: #008080;\">intraduktal<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"000000006964c018000000001a1137ef_5235\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">&#8221;Intra&#8221; \u00e4r en ben\u00e4mning p\u00e5 n\u00e5got som tillh\u00f6r en g\u00e5ng tex. gallg\u00e5ng, k\u00f6rtelg\u00e5ng eller mj\u00f6lkg\u00e5ng i br\u00f6stet. &#8221;Ductal&#8221; betyder mj\u00f6lkg\u00e5ng.<\/span><\/span> <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkg\u00e5ngpapillom<\/span>. Ett papillom utg\u00f6rs av en v\u00e5rtliknande utskott <span style=\"font-size: 10pt;\">(polyp)<\/span> som v\u00e4xer i mj\u00f6lkg\u00e5ngen <span style=\"font-size: 10pt;\">(ductalt)<\/span>. F\u00f6rutom sekrektion kan denna f\u00f6r\u00e4ndring k\u00e4nnas som en eller flera kn\u00f6lar strax under huden omkring br\u00f6stv\u00e5rtan.<br \/>\nDet \u00e4r inte alla intraduktala papillom som ger symtom. Sekretion fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan i samband med <span style=\"color: #008080;\">h\u00e5rd fysisk aktivitet<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tr\u00e4ning, mm)<\/span> utreds oftast inte vidare.<br \/>\nMj\u00f6lkg\u00e5ngspapillom \u00e4r oftast ofarlig, en icke-cancerogen tum\u00f6r, men det kan d\u00f6lja onormala atypiska celler p\u00e5 samma plats som senare kan utvecklas till annan cancer.<\/p>\n<p>Papillom kan p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgenbilden<\/span> se ut som en t\u00e4t f\u00f6r\u00e4ndring, rund kn\u00f6l eller ses med f\u00f6rkalkningar vilket kan f\u00f6rv\u00e4xlas med andra former av tum\u00f6rer. Mammografi-bilderna har generellt l\u00e5g sensitivitet <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4nslighet)<\/span> f\u00f6r fullst\u00e4ndig diagnostik av diverse t\u00e4ta f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stv\u00e4vnaden. F\u00f6r en exakt diagnos f\u00e5r r\u00f6ntgenbilderna oftast kompletteras med annan diagnostisk metod.<br \/>\nMan kan endast typbest\u00e4mma papillom genom en <span style=\"color: #008080;\">biopsi<\/span> d\u00e5 man genom att punktera papillomet f\u00e5r ut en v\u00e4vnadsbit som kan analyseras. Vid detta tillf\u00e4lle kan kan ev. hela papillomet avl\u00e4gsnas. Detta v\u00e4vnadsprov skickas sedan till patologisk analys.<br \/>\nSkulle det visa sig att den finns anledning att ta bort ev. resterande papillom d\u00e4r man funnit onormala celler g\u00f6res detta kirurgiskt. Papillom avl\u00e4gsnas \u00e4ven n\u00e4r patienten finns i en riskgrupp f\u00f6r br\u00f6stcancer.<br \/>\nPatientens l\u00e4kare kan \u00e4ven v\u00e4lja att f\u00f6lja upp papillomet regelbundet.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Intraduktala papillom finns i tv\u00e5 varianter<\/span>:<\/p>\n<ul>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Solit\u00e4rt papillom<\/span>: Utg\u00f6rs av ett ensamt papillom. Denna v\u00e4xer oftast d\u00e5 i n\u00e5gon av de stora mj\u00f6lkg\u00e5ngarna i br\u00f6stv\u00e5rtans n\u00e4rhet. Denna kn\u00f6l k\u00e4nns d\u00e5 bakom eller strax bredvid br\u00f6stv\u00e5rtan. Denna typ av papillom utg\u00f6r s\u00e4llan n\u00e5gon risk f\u00f6r att senare utvecklas till annan br\u00f6stcancer. De stora flertalet papillom i br\u00f6stet utg\u00f6rs av solit\u00e4r typ.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Multipel papillom<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(papillomatos)<\/span>: Utg\u00f6rs av flertalet papillom som d\u00e5 \u00e5terfinns i mindre mj\u00f6lkg\u00e5ngar en bit fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan. Denna form av papillom utg\u00f6r en n\u00e5got h\u00f6gre risk f\u00f6r att senare i livet utvecklas till annan cancerform. Denna form utg\u00f6r dock endast ca. 10 % av alla diagnostiserade papillom-fynd i br\u00f6stet.<\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Riskfaktorer f\u00f6r att f\u00e5 papillom \u00e4r<\/span>:<\/p>\n<ul>\n<li><span style=\"color: #008080;\">\u00c5lder<\/span>: Vanlig debul i \u00e5lder 35-55 \u00e5r d\u00e5 kvinnan g\u00e5r in i f\u00f6rklimateriet.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">\u00d6strogen<\/span>: L\u00e5ng anv\u00e4nddning av \u00f6strogenpreparat \u00f6kar risken f\u00f6r att utveckla papillom.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Hereditet<\/span>: Familj\u00e4r br\u00f6stcancer <span style=\"font-size: 10pt;\">(genetisk)<\/span> \u00f6kar riskerna f\u00f6r att f\u00e5 s\u00e5v\u00e4l papillom som annan form av br\u00f6stcancer.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>DCIS<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Ductal carcinom in situ<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(DCIS)<\/span> \u00e4r cancer-celler som man \u00e5terfinner i mj\u00f6lkg\u00e5ngarnas v\u00e4ggmembran. En in situ cancer sitter i sitt &#8221;lokala&#8221; v\u00e4xtst\u00e4lle och har ingen spridning till omgivande v\u00e4vnad och organ. Man r\u00e4knar med att ca. <span style=\"color: #008080;\">2,5% av intraduktala papillom<\/span> fynd utvecklar sig till DCIS. D\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">DCIS<\/span> har en\u00a0 h\u00f6gre risk att senare utvecklas till en full invasiv cancer \u00e5tg\u00e4rdas oftast denna kirurgiskt d\u00e4r man i de flesta fallen kan utf\u00f6r en partiell mastektomi<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"000000006964c018000000001a1137ef_5235\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">En mindre del av br\u00f6stet opereras bort.<\/span><\/span>.<br \/>\nDenna f\u00f6r\u00e4ndring kan ses med vanlig mammografi.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Unders\u00f6kningen g\u00f6rs generellt p\u00e5 sjukhusets <span style=\"color: #008080;\">mammografienhet<\/span> men kan p\u00e5 mindre sjukhus utf\u00f6ras p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Ultraljudsunders\u00f6kning<\/span> av br\u00f6stet ing\u00e5r oftast i denna unders\u00f6kning.<br \/>\nF\u00e5r man fram sekret fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan inf\u00f6r denna unders\u00f6kning b\u00f6r denna v\u00e4tska skickas f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">cytologisk analys<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Patienten ligger p\u00e5 rygg.<br \/>\nUnders\u00f6kande sk\u00f6terska tv\u00e4ttar av det aktuella br\u00f6stet med klorhexidinsprit.<br \/>\nInnan man injicerar kontrastmedel f\u00f6rs\u00f6ker ansvarig sk\u00f6terska kl\u00e4mma ut lite v\u00e4tska fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan om s\u00e5 \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r att lokalisera aktuell mj\u00f6lkg\u00e5ng som ska unders\u00f6kas.<br \/>\nKontrastmedel sprutas in i den aktuella br\u00f6stg\u00e5ngen via g\u00e5ng\u00f6ppningen i br\u00f6stv\u00e5rtan med en speciell <span style=\"color: #008080;\">trubbig n\u00e5l<\/span>.<br \/>\nBr\u00f6stg\u00e5ngen fylls f\u00f6rsiktigt med kontrastmedel tills man f\u00e5r sekretion i retur, kontrastmedlet backar bak\u00e5t ut eller patienten uppger obehag och att det sp\u00e4nner i br\u00f6stet.<br \/>\nSk\u00f6terskan placerar en tejp \u00f6ver br\u00f6stv\u00e5rtan f\u00f6r att kontrastmedlet ska rinna ut igen.<\/p>\n<p>D\u00e4refter tas r\u00f6ntgenbilderna som f\u00f6r en vanlig mammografi med <span style=\"color: #008080;\">tv\u00e5 bildprojektioner<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Efter\u00e5t<\/strong><\/p>\n<p>N\u00e4r bildtagningen \u00e4r klar hj\u00e4lper en sk\u00f6terska till att kl\u00e4mma p\u00e5 br\u00f6stet s\u00e5 att befintlig kontrast rinner ut igen.<br \/>\nPatienten f\u00e5r en torr kompress \u00f6ver br\u00f6stv\u00e5rtan s\u00e5 inte BH och kl\u00e4der blir bl\u00f6ta av injicerad kontrast som ev. rinner ut p\u00e5 v\u00e4g hem.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Inga f\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<br \/>\nUnders\u00f6kningen tar ca. <span style=\"color: #008080;\">30-60minuter<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_8672\" aria-describedby=\"caption-attachment-8672\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8672\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-150x150.jpg\" alt=\"Anatomi br\u00f6st\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8672\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi br\u00f6st<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna<\/span> sitter i br\u00f6stens subkutana fettlager d\u00e4r vardera br\u00f6st inneh\u00e5ller ca. <span style=\"color: #008080;\">15-20 mj\u00f6lklober<\/span> som var och en utg\u00f6r en mj\u00f6lkk\u00f6rtel som inneh\u00e5ller ett antal lober. Vardera lob inneh\u00e5ller ett antal <span style=\"color: #008080;\">alveoler<\/span> vari mj\u00f6lksekretet ins\u00f6ndras och f\u00f6rvaras till amning p\u00e5b\u00f6rjas d\u00e5 dessa alveoler t\u00f6mmer sig vid stimulans.<\/p>\n<p>Mj\u00f6lkk\u00f6rtlar och svettk\u00f6rtlar har inledningsvis i tidig fosterutveckling samma typ av cellbyggnad som blir <span style=\"color: #008080;\">alveoler<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"000000006964c018000000001a1137ef_5235\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000006964c018000000001a1137ef_5235-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">Ordet alveol betyder liten h\u00e5la, bl\u00e5sa (urholkning).<\/span><\/span> och <span style=\"color: #008080;\">g\u00e5ngar<\/span>.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">M\u00e4n och barn<\/span> har mj\u00f6lkg\u00e5ngar samt utvecklade mj\u00f6lkk\u00f6rtlar. Mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna hos m\u00e4n utvecklas aldrig vidare men hos flickor under <span style=\"color: #008080;\">puberteten<\/span> ger en \u00f6kad <span style=\"color: #008080;\">\u00f6strogenins\u00f6ndring<\/span> en tillv\u00e4xt av <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkg\u00e5ngar<\/span> samt en \u00f6kad ansamling av <span style=\"color: #008080;\">fettv\u00e4v<\/span> mellan mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna vilket \u00f6kar br\u00f6stens storlek. Hormonet <span style=\"color: #008080;\">progesteron<\/span> ger en \u00f6kad tillv\u00e4xt av <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkk\u00f6rtlarnas celler<\/span> som d\u00e5 blir f\u00f6rberedda f\u00f6r en ev. kommande graviditet.<\/p>\n<p><strong>Amning<\/strong><\/p>\n<p>Vid amning d\u00e5 barnet suger p\u00e5 br\u00f6stv\u00e5rtan stimuleras ins\u00f6ndringen av ett hormon <span style=\"font-size: 10pt;\">(Oxytocin)<\/span> fr\u00e5n hypofysen. Detta hormon p\u00e5verkar de glatta muskelcellerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(myoepitelialceller)<\/span> runt alveolerna som dras ihop varvid mj\u00f6lken pressas ut fr\u00e5n alveolerna och t\u00f6mmer sig till mj\u00f6lkg\u00e5ngarna som tillf\u00e4lligt vidgas av mj\u00f6lkm\u00e4ngden f\u00f6r att sedan dras samman som ger en peristaltisk r\u00f6relse som f\u00f6r mj\u00f6lken fram mot br\u00f6stv\u00e5rtan. F\u00f6rsta dagarna \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkproduktionen<\/span> i br\u00f6sten sm\u00e5 men \u00f6kar efterhand och p\u00e5g\u00e5r under hela amningstiden. Den f\u00f6rsta mj\u00f6lken mamman producerar <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 4-5dagar)<\/span> som barnet f\u00e5r i sig efter f\u00f6dseln <span style=\"font-size: 10pt;\">(r\u00e5mj\u00f6lk\/kolostrum)<\/span> inneh\u00e5ller en stor m\u00e4ngd antikroppar fr\u00e5n modern som hj\u00e4lper till att st\u00e4rka det nyf\u00f6dda barnets immunf\u00f6rsvar.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Mj\u00f6lk\u00f6rtlarna<\/span> i br\u00f6stet uts\u00f6ndrar ett sekret <span style=\"font-size: 10pt;\">(modersmj\u00f6lk)<\/span> som inneh\u00e5ller alla de n\u00e4rings\u00e4mne en nyf\u00f6d bebis beh\u00f6ver. Modersmj\u00f6lken ger barnet \u00e4ven ett infektionsskydd i form av antikroppar som i barnets tarm skyddar bebisen fr\u00e5n infektioner vilket inte sker med modersmj\u00f6lkers\u00e4ttning som enbart tillgodoser barnets n\u00e4ringsbehov.<br \/>\nBr\u00f6stmj\u00f6lkproduktionen \u00e4r i b\u00f6rjan stor som d\u00e5 kan orsaka l\u00e4ckage av mj\u00f6lk fr\u00e5n \u00f6verfyllda br\u00f6st. Detta kan ske under morgonen, n\u00e4r barnet skriker, inf\u00f6r amning, mm. Vissa kvinnor har en mycket stor br\u00f6stmj\u00f6lkproduktion som vid amning kan barnet besv\u00e4r d\u00e5 ett h\u00f6gt mj\u00f6lkfl\u00f6de g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r barnet att hinna sv\u00e4lja, andas eller suga fast i br\u00f6stv\u00e5rtan.<\/p>\n<p>Nyblivna mammor kan \u00e4ven f\u00e5 en k\u00e4nsla att de producerar f\u00f6r lite mj\u00f6lk till barnet medan det i verkligheten \u00e4r fullt tillr\u00e4ckligt f\u00f6r barnets behov. Det \u00e4r en orsak till att nyblivna mammor slutar amma barnet tidigt d\u00e5 man tror sig att mj\u00f6lkproduktionen inte r\u00e4cker till f\u00f6r barnets behov vilket det oftast g\u00f6r med m\u00e5tta. Nyf\u00f6dda bebisar har en liten mags\u00e4ck stor som en vindruva s\u00e5 barnet m\u00e4ttas snabbare \u00e4n man tror. Amning som tar tid beror oftast inte p\u00e5 att det inte finns tillr\u00e4ckligt med mj\u00f6lk i br\u00f6sten utan att barnet tar tid p\u00e5 sig att suga som kan bero p\u00e5 d\u00e5lig sugteknik.<\/p>\n<p><strong>Modersmj\u00f6lken<\/strong><\/p>\n<p>Normal <span style=\"color: #008080;\">m\u00e4ngd br\u00f6stmj\u00f6lk<\/span> som produceras per dygn \u00e4r ca. <span style=\"color: #008080;\">1 liter<\/span>. Denna mj\u00f6lk inneh\u00e5ller i genomsnitt ca. <span style=\"color: #008080;\">45g fett<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">70g mj\u00f6lksocker<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(laktos)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">10g proteiner<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vassle- och kaseinproteiner)<\/span> per liter mj\u00f6lk samt <span style=\"color: #008080;\">kalciumfosfat<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(benbyggnad)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">mineraler<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">vitaminer<\/span>. Br\u00f6stmj\u00f6lken sammans\u00e4ttning varierar under dagen och den tid barnet diar. <span style=\"color: #008080;\">Fetthalten<\/span> i mj\u00f6lken kan i slutet av varje amning vara femdubbelt j\u00e4mf\u00f6r med fetthalten d\u00e5 barnet b\u00f6rjar dia.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ductografi (galaktografi) \u00e4r en unders\u00f6kning av br\u00f6stets mj\u00f6lkg\u00e5ngar med vattenl\u00f6sligt kontrastmedel. Indikation Denna unders\u00f6kning g\u00f6r man n\u00e4r det kommer blodig eller annan sekretion fr\u00e5n en<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5235","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5235","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5235"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5235\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}