{"id":5233,"date":"2023-10-09T23:13:56","date_gmt":"2023-10-09T22:13:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5233"},"modified":"2024-12-11T22:22:26","modified_gmt":"2024-12-11T21:22:26","slug":"om-odont-radiologi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/om-odont-radiologi\/","title":{"rendered":"Om Tandr\u00f6ntgen"},"content":{"rendered":"

”Tandr\u00f6ntgen<\/span>” heter p\u00e5 fackspr\u00e5k odont radiologi<\/span>1<\/a><\/sup>Odont betyder tand medan radiologi betyder l\u00e4ran om medicinsk avbildning av kroppen h\u00e4r i form av r\u00f6ntgen.<\/span><\/span>. En odontolog<\/span> \u00e4r en tandl\u00e4kare.<\/p>\n

T\u00e4ndernas viktigaste uppgifter \u00e4r att mala s\u00f6nder f\u00f6dan<\/span> och f\u00f6rbereda denna f\u00f6da f\u00f6r matsm\u00e4ltningen i mag-tarmkanalen.
\nT\u00e4nder utvecklas fr\u00e5n benv\u00e4vnad under fosterstadiet och bryter igenom k\u00e4karnas tandk\u00f6tt vid 6 m\u00e5naders \u00e5ldern. D\u00e4refter tr\u00e4nger sammanlagt 20 mj\u00f6lkt\u00e4nder igenom allt eftersom f\u00f6r att vid 13 \u00e5rs \u00e5ldern vanligtvis lossnat och helt ersatts av 32 permanenta t\u00e4nder (ev. utom visdomst\u00e4nder)<\/span>. T\u00e4nderna best\u00e5r av tandben<\/span> som fungerar som ett st\u00f6td\u00e4mpande inre samt ett yttre h\u00f6lje, emaljen<\/span>, som utg\u00f6r kroppens h\u00e5rdaste \u00e4mne<\/span>. T\u00e4nderna \u00e4r levande organ som f\u00f6rs\u00f6rjs med blodk\u00e4rl och nerver som reagerar p\u00e5 skador och sjukdomar.<\/p>\n

Historia<\/strong><\/p>\n

\"Lysholms<\/a>
Lysholms skall- \/tandr\u00f6ntgen (historia)<\/figcaption><\/figure>\n

Karies<\/span> har man funnit i t\u00e4nderna hos arkeologiska fynd av skelettrester som kan dateras tusentals \u00e5r tillbaka. Karies orsakade tandv\u00e4rk \u00e4ven p\u00e5 denna tid vilket bevisas genom fynd av borrverktyg i Egypten daterad 35oo \u00e5r f Kr<\/span> d\u00e4r man \u00e4ven p\u00e5visat en generellt f\u00f6rekomst av kraftigt nedslitna t\u00e4nder p\u00e5 m\u00e4nniskorna som levde d\u00e4r och d\u00e5.
\n1896<\/span> togs de f\u00f6rsta r\u00f6ntgenbilderna av t\u00e4nder p\u00e5 en levande person av tandl\u00e4kare Edmund Kells, New Orleans. I b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet<\/span> b\u00f6rjade man komma underfund med hur kariesskador skulle behandlas. Det framf\u00f6rdes \u00e4ven \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rebygga tandskador s\u00e5 behovet av lagning minskade.
\nUnder 40-talet<\/span> gjordes f\u00f6rs\u00f6k att blandade fluor i dricksvattnet vilket bevisligen minskade karies hos boende i det aktuella omr\u00e5det med upp till 60%<\/span>.
\n1943<\/span> uppt\u00e4ckte de svenska kemisterna Nils L\u00f6fgren<\/span> och Bengt Lundquist<\/span> l\u00e4kemedlet Lidokain<\/span> eller med det vanligare namnet Xylokain<\/span>. Detta l\u00e4kemedel \u00e4r ett lokalbed\u00f6vningsmedel<\/span>. Lidokain medf\u00f6rde att patienterna nu kunde f\u00e5 sina t\u00e4nder utdragna utan att det medf\u00f6rd n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd sm\u00e4rta l\u00e4ngre.
\nP\u00e5 60-talet<\/span> kom den vattenkylda borrmaskinen som snabbt och enkelt kunde avl\u00e4gsna delar av t\u00e4nderna.<\/p>\n

Under 60-talet<\/span> tog professor Yngve Ericsson<\/span> (Sverige)<\/span> fram en metod f\u00f6r att blanda fluor direkt i tandkr\u00e4men. Patentr\u00e4ttigheterna f\u00f6r denna metod med fluor i tandkr\u00e4m ger en avkastning \u00e5rligen p\u00e5 miljontals kronor som idag kommer svensk forskning kring t\u00e4nder till godo.<\/p>\n

Odontologisk enhet<\/strong><\/span><\/p>\n

Odontologisk radiologi<\/span> (”tandr\u00f6ntgen”)<\/span> \u00e4r en subspecialitet inom r\u00f6ntgenavdelningen. P\u00e5 en odontologisk enhet utf\u00f6rs speciella intraorala<\/span>2<\/a><\/sup>Betyder bel\u00e4get innuti munh\u00e5lan.<\/span><\/span> r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar av munh\u00e5lan<\/span>, k\u00e4kleder<\/span>, ansiktsskelettet<\/span>, t\u00e4nder<\/span>, bih\u00e5lor<\/span>, spottk\u00f6rtlar<\/span> och \u00f6vre delarna av halsen<\/span>. Denna egna och ofta frist\u00e5ende sektion \u00e5terfinns oftast inom en r\u00f6ntgenavdelning. Denna r\u00f6ntgenspecialitet finner man oftast bara p\u00e5 de st\u00f6rre r\u00f6ntgenklinikerna.
\nH\u00e4r finns s\u00e4rskild personal som ansvarar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l unders\u00f6kningen som granskning och utl\u00e5tandet av dessa unders\u00f6kningar.<\/p>\n

Regler f\u00f6r odont radiologi<\/strong><\/p>\n

Det finns speciella regler f\u00f6r hur en r\u00f6ntgenverksamhet f\u00e5r anv\u00e4ndas vid unders\u00f6kning av t\u00e4nderna. Enligt beslut av Statens str\u00e5lskyddsinstitut<\/span> och Socialstyrelsen<\/span> (SSI, FS 2007:1)<\/span> f\u00e5r en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning enbart genomf\u00f6ras p\u00e5 kliniker som har legitimerad tandl\u00e4kare i verksamheten. Detta betyder att tex. en tandhygienist som inte har en legitimerad tandl\u00e4kare knuten till verksamheten inte f\u00e5r utf\u00f6ra r\u00f6ntgen t\u00e4nder.
\nF\u00f6r att tolka<\/span> tex. CBCT<\/span>-bilder m\u00e5ste den bildtolkande tandl\u00e4karen ha specialistkompetens<\/span> i oral radiologi (\u00f6vertandl\u00e4kare)<\/span>. F\u00f6r att f\u00e5 anv\u00e4nda panoramabildtagning<\/span> (OPG) m\u00e5ste en tandl\u00e4kare ha speciell utbildning f\u00f6r detta. F\u00f6r att tolka en panoramabild<\/span> m\u00e5ste en tandl\u00e4kare samarbeta med en specialist i oral radiologi. M\u00e5nga reglar…. (SSI FS 2000:2)<\/span>.<\/p>\n

Teknik<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Tandr\u00f6ntgen\"<\/a>
Tandr\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgenapparaten f\u00f6r tandr\u00f6ntgen (dentalr\u00f6ntgenapparat)<\/span> \u00e4r konstruerad likt alla annan r\u00f6ntgenappartur, och har s\u00e5 varit i 100\u00e5r, med en sk. katod av wolfram som alstrar en elektrisk sp\u00e4nning som riktas mot en anod som skapar r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen som sedan sprider sig inuti r\u00f6ntgenapparatens h\u00f6lje av bly. Det finns en liten \u00f6ppning varigenom r\u00f6ntgenstr\u00e5larna kan passera ut. Det \u00e4r denna smala str\u00e5le man riktar mot patienten.
\nTandr\u00f6ntgen-apparaten \u00e4r konstruerad med ett l\u00e5ngt r\u00f6r\/cylinder (riktmedel och bl\u00e4ndare)<\/span> vari r\u00f6ntgenstr\u00e5len passerar ut. Detta r\u00f6r avgr\u00e4nsar str\u00e5lf\u00e4ltet och hindrar str\u00e5lningen att sprida sig i ett st\u00f6rre omr\u00e5de utan koncentreras mot ett litet omr\u00e5de mot k\u00e4kpartiet som d\u00e4refter tr\u00e4ffar en intraoral tandfilm. Genom att ha ett l\u00e5ngt r\u00f6r (minst 20cm)<\/span> fr\u00e5n r\u00f6ntgenapparaten f\u00e5r man n\u00e4stan parallella r\u00f6ntgenstr\u00e5lar som riktas mot tandfilmen som d\u00e5 minskar att bilden f\u00f6rstoras allt f\u00f6r mycket.<\/p>\n

Bildtagning<\/strong><\/p>\n

Man efterstr\u00e4var att placera tandfilmen samt vinkla r\u00f6ntgenr\u00f6ret s\u00e5 att str\u00e5lriktningen g\u00e5r parallellt mellan t\u00e4nderna och vinkelr\u00e4tt mot tandfilmen s\u00e5 att varje tand framtr\u00e4der separat d\u00e4r man kan friprojicera tandbenet (marginala benet)<\/span> optimalt mellan t\u00e4nderna. Vinklas r\u00f6ntgenr\u00f6ret snett mot tandfilmen f\u00e5r man en f\u00f6rvr\u00e4ngd bild (distorsion)<\/span> av t\u00e4nder, tandr\u00f6tter och tandben d\u00e4r de anatomiska m\u00e5tten i bilden d\u00e5 inte \u00f6verensst\u00e4mmer med hur tandanatomi ser ut i verkligheten.
\nLikas\u00e5 ska r\u00f6ntgenr\u00f6ret och tandfilmen ha ett visst avst\u00e5nd sinsemellan f\u00f6r att inte t\u00e4nder ska avbildas st\u00f6rre p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden \u00e4n de \u00e4r i verkligheten (divergens)<\/span>.<\/p>\n

Bilddetektor och sensor<\/strong><\/p>\n

Idag \u00e4r tandr\u00f6ntgen helt digitalt fr\u00e5n den lilla ”tandfilmen” som placeras i munnen till ”framkallning” (digital avl\u00e4sning)<\/span> och efterf\u00f6ljande granskning p\u00e5 en datorsk\u00e4rm.
\nTandfilm utg\u00f6rs numera av en liten sensorfilm<\/span> eller detektorplatta<\/span> (2×3,5 cm, 3×4 cm, 5×7 cm) <\/span>som ers\u00e4tter den tidigare \u00e4ldre analoga<\/span> emulsionsfilmen som framkallades p\u00e5 kemisk v\u00e4g med diverse v\u00e4tskebad (framkallning, fixering, slutsk\u00f6ljning)<\/span> samt efterf\u00f6ljande torkning av filmen innan man fick den f\u00e4rdiga bilden. Dagens detektorplattan placeras i en p\u00e5se av skyddspapp och en vattent\u00e4t hygienp\u00e5se som efter varje bildtagning desinficeras innan sj\u00e4lva tandfilmen tas ut.<\/p>\n

”Exponerad” tandfilm placeras i en extern bildl\u00e4sare som l\u00e4ser av den tempor\u00e4rt lagrade digitala bilden och d\u00e4refter skickar den f\u00e4rdiga bilden av t\u00e4nderna direkt till en dator f\u00f6r bed\u00f6mning av unders\u00f6kande personal. Detektor-plattan (tandfilmen)<\/span> nollst\u00e4lls i samband med avl\u00e4sningen p\u00e5 tidigare bildinformation och den lilla bildplattan (detektorn)<\/span> kan \u00e5teranv\u00e4ndas f\u00f6r ny bildtagning. En digital tandfilm kan \u00e5teranv\u00e4ndas tusentals g\u00e5nger s\u00e5vida det inte blir en skada p\u00e5 detektorns yta.<\/p>\n

Den digitala bilden kan man i efterhand bildbehandla och \u00e4ndra p\u00e5 sv\u00e4rtning och kontrast i bilden, f\u00f6rstora intressanta delar i bilden, \u00e4ndra sk\u00e4rpa, m\u00e4ta t\u00e4theten i v\u00e4vnad, mm. mm. En annan stor f\u00f6rdel med digital r\u00f6ntgen \u00e4r en snabb process d\u00e4r bilderna direkt hamnar direkt i avsedd patientarkiv.<\/p>\n

Det finns olika typer av odontologisk r\u00f6ntgen:<\/p>\n