{"id":5227,"date":"2023-10-09T23:10:13","date_gmt":"2023-10-09T22:10:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5227"},"modified":"2025-08-11T01:05:23","modified_gmt":"2025-08-10T23:05:23","slug":"om-ultraljud","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/om-ultraljud\/","title":{"rendered":"Om ultraljud"},"content":{"rendered":"
\"Echinokock-cysta<\/a>
Echinokockcysta ultraljud<\/figcaption><\/figure>\n

Ultraljudet kan liknas med b\u00e5tarnas ekolod<\/span> som kan skickas ner genom vatten f\u00f6r att avbilda havsbotten, fiskstim, ub\u00e5tar, mm.
\nUltraljud \u00e4r ingen r\u00f6ntgenologisk metod men har verksamhetsm\u00e4ssigt av historisk tradition legat inom r\u00f6ntgenavdelningen d\u00e5 det \u00e4r en bilddiagnostisk unders\u00f6kning. Idag g\u00f6rs ultraljudsunders\u00f6kningar inom en m\u00e4ngd andra v\u00e5rdspecialiteter.<\/p>\n

Medicinska ultraljudet<\/span> har funnits sedan 70-talet och det man unders\u00f6ker \u00e4r ”mjuka organ<\/span>” dvs. alla organ med v\u00e4tskeinneh\u00e5ll och som inte skyms av skelettstruktur eller luft samt ev. fett.
\nM\u00e5nga unders\u00f6kningar med konventionell r\u00f6ntgen, CT, MR, , urinv\u00e4gar, barnh\u00f6fter, mm. kan kompletteras med ultraljud om fynd i ultraljudsbilderna ter sig oklar.
\nUltraljudsunders\u00f6kningar \u00e4r enkla, snabba och det finns inga (k\u00e4nda)<\/span> kontraindikationer mot denna bildteknik.<\/p>\n

Teknik<\/strong><\/span><\/p>\n

Ultraljud \u00e4r ljudv\u00e5gor<\/span> som ligger \u00f6ver m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00f6ra. M\u00e4nniskan klarar normalt att h\u00f6ra ljud som alstras av ljudv\u00e5gor som sv\u00e4nger mellan 20Hz<\/span> (basljud)<\/span> och 20.000Hz<\/span> (diskant)<\/span>. D\u00e4remot klarar fladderm\u00f6ss och delfiner av att kommunicera med dessa, f\u00f6r oss m\u00e4nniskor, h\u00f6ga frekvenser.<\/p>\n

\"Ultraljudsapparat\"<\/a>
Ultraljudsapparat<\/figcaption><\/figure>\n

Unders\u00f6kningen med medicinskt ultraljud sker genom att ljudv\u00e5gor med mycket h\u00f6g frekvens \u00f6ver 2MHz<\/span> (2 miljoner sv\u00e4ngningar i sekunden)<\/span> som skickas in mot ett organ i kroppen fr\u00e5n en ”s\u00e4ndare”, transducer<\/span>\u00a0(ultraljudsgivare)<\/span>.
\nUltraljudet skapas av kristaller<\/span> (piezoelektriska kristaller)<\/span> som sitter l\u00e4ngs en rad i transducerns topp som vid aktivering (str\u00f6mp\u00e5slag)<\/span> s\u00e4tts i sv\u00e4ngning och vibrerar med mycket h\u00f6g hastighet (sv\u00e4ngningar\/Hz)<\/span> som \u00e5stadkommer ett oh\u00f6rbart ljud. Dessa ljudv\u00e5gor passerar in<\/span> i v\u00e4vnaden och reflekteras (studsar tillbaka)<\/span>, d\u00e5 ljudv\u00e5gorna tr\u00e4ffar olika t\u00e4t v\u00e4vnad i olika skikt av kroppen, tillbaka till transducerns kristaller<\/span>, som d\u00e5 fungerar omv\u00e4nt som en mottagare<\/span> (ultraljudsmottagare)<\/span> f\u00f6r ultraljudsv\u00e5gorna.
\nDessa \u00e5terkommande ljudv\u00e5gor (eko)<\/span> till transducern skapar d\u00e5 en bild av olika v\u00e4vnaderna den reflekterats mot p\u00e5 v\u00e4g genom kroppen (akustisk impedans)<\/span>. Alla ljudv\u00e5gor reflekteras inte tillbaka vid f\u00f6rsta tr\u00e4ff mot viss v\u00e4vnad utan en stor del av ljudv\u00e5gorna g\u00e5r vidare djupare i v\u00e4vnaden och ger eko tills djupet blir f\u00f6r stort d\u00e4r d\u00e5 alla ljudv\u00e5gor absorberats eller f\u00e5tt en st\u00f6rre spridning s\u00e5 de ej kan reflekteras tillbaka till transducern.<\/p>\n

Det finns olika utformade transducers vilka avger olika frekvenser som anv\u00e4nds f\u00f6r under\u00f6kning av olika organ och djup p\u00e5 dessa. Frekvensen p\u00e5 vad de olika tranducerna kan skicka ut i form av ultraljud beror p\u00e5 storleken p\u00e5 de kristaller som sitter i transducern. Desto tunnare piezoelement (kristaller)<\/span> desto h\u00f6gre frekvens kan en transducer skicka ut.
\nDesto h\u00f6gre ljudfrekvens<\/span> (5-35MHz)<\/span> desto b\u00e4ttre detaljer av ett organ i ultraljudsbilden kan ses. Tv\u00e4rtom g\u00e4ller f\u00f6r l\u00e5ga frekvenser<\/span> (2-5MHz)<\/span> som skapar en bild med mindre detaljer i. Ultraljud med l\u00e4gre frekvens<\/span> klarar b\u00e4ttre att passera ner i djupa\/tjocka organ s\u00e5 som bukorgan (lever, gallv\u00e4gar, bukspottk\u00f6rteln, mm.)<\/span>. Ultraljud med h\u00f6g frekvens<\/span> har sv\u00e5rt att passera ner till dessa djupt liggande organ d\u00e5 ljudv\u00e5gorna absorberas<\/span> av djupt liggande v\u00e4vnad men ger desto mer detaljerade bilder av organ och strukturer som ligger mer ytligt s\u00e5 som br\u00f6st, ytliga blodk\u00e4rl, halsen, extremiteterna (armar och ben)<\/span>, mm.<\/p>\n