{"id":5192,"date":"2023-10-09T22:50:24","date_gmt":"2023-10-09T21:50:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5192"},"modified":"2025-04-23T23:18:41","modified_gmt":"2025-04-23T21:18:41","slug":"pyelografi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/pyelografi\/","title":{"rendered":"Pyelografi och ureterstent"},"content":{"rendered":"

Pyelografi<\/span> \u00e4r en unders\u00f6kning av passage fr\u00e5n njurb\u00e4cken via urinledare ner i urinbl\u00e5san genom att kontrastmedel tillf\u00f6res njurarna via en utifr\u00e5n genom huden lagd kateter dr\u00e4nage in i njuren (antegrad pyelografi)<\/span> eller upp en bit i urinledaren via en kateter som f\u00f6res in via urinr\u00f6ret (retrograd pyelografi)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Antegrad<\/a>
Antegrad pyelografi<\/figcaption><\/figure>\n

Pyelografi<\/strong><\/p>\n

Ett passagehinder i urinledaren<\/span> kan diagnostiseras genom kliniska symtom<\/span> (flankv\u00e4rk)<\/span>, blodprover<\/span> (kreatinin)<\/span>, ultraljud<\/span> och datortomografi<\/span> (CT). Oftast g\u00f6rs en kombination av dessa unders\u00f6kningar f\u00f6r att f\u00e5 fram r\u00e4tt diagnos.
\nEn bild p\u00e5 dilaterad (vidgad)<\/span> njurb\u00e4cken med ultraljud eller CT tyder p\u00e5 avfl\u00f6deshinder f\u00f6r urinen fr\u00e5n njuren i form av tex. sten, anomali eller tum\u00f6r.<\/p>\n

Efter att konstaterat denna utvidgning av njurb\u00e4ckenet l\u00e4ggs oftast in en avlastande dr\u00e4nage<\/span> (nefrostomi)<\/span> relativt omg\u00e5ende. Detta f\u00f6r att skona njuren och hindra att den tar skada av ett l\u00e4ngre avfl\u00f6desstopp f\u00f6r urinen till urinbl\u00e5san.
\nEtt dr\u00e4nage lagd genom huden, in i njurb\u00e4ckenet (nefrostomi)<\/span>, fungerar fr\u00e4mst som avledare f\u00f6r urin som bildats inom njuren och som pga. avfl\u00f6deshinder i njure eller urinledaren ej ”rinner iv\u00e4g” ner i urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Ureterstent<\/strong><\/p>\n

Vid avfl\u00f6deshinder<\/span> i urinledaren kan det \u00e4ven vid senare tillf\u00e4lle l\u00e4ggas in en sk. [ureterstent<\/a><\/span>] (JJ-splint)<\/span> (bild)<\/span> som h\u00e5ller urinledaren \u00f6ppen f\u00f6r urinpassage<\/span> ner till urinbl\u00e5san. Denna splint \u00e4r ett alternativ till en nefrostomi som l\u00e5ter urin passerar genom denna kateter p\u00e5 ”naturlig v\u00e4g” f\u00f6rbi ev. hinder samt att patienten slipper d\u00e5 ha slangar, p\u00e5sar och dr\u00e4n ”h\u00e4ngande” utanf\u00f6r kroppen.
\nUrinledaren blir l\u00e4tt p\u00e5verkad av hinder\u00a0 i dess v\u00e4g ner till urinbl\u00e5san d\u00e4r urinledarens slemhinna l\u00e4tt svullnar upp och stoppar helt f\u00f6r urinpassage till urinbl\u00e5san. Det kan vid dessa tillf\u00e4llen vara sv\u00e5rt att passera genom urinledaren med en ureterstent varf\u00f6r man ofta v\u00e4ljer att f\u00f6rst anl\u00e4gga en nefrostomi f\u00f6r att avlasta urinledaren. N\u00e4r en nefrostomi suttit ett tag och man bed\u00f6mer att svullnaden i urinledarens slemhinna minskat kan man v\u00e4lja att byta denna nefrostomi mot en ureterstent.<\/p>\n

Oftast l\u00e4gges dessa ureterstentar p\u00e5 urologmottagningen. Ureterstentet kan \u00e4ven l\u00e4ggas p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen via en nefrostomi om det \u00e4r sv\u00e5righeter med att l\u00e4gga upp stentet via urinr\u00f6ret i antegrad riktning p\u00e5 urologmottagningen. En ureterstent har ingen direkt ”b\u00e4st-f\u00f6re-datum” utan kan sitta s\u00e5 l\u00e4nge den beh\u00f6vs och inte korkas igen av urin\u00e4mnen, salter och njursten\/grus.
\nN\u00e4r och om splinten inte l\u00e4ngre beh\u00f6vs kan denna avl\u00e4gsnas fr\u00e5n urinledaren via urinr\u00f6ret och urinbl\u00e5san. Detta g\u00f6res normalt p\u00e5 en urologmottagning.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Pyelografi<\/strong><\/p>\n

Antegrad pyelografi<\/span> g\u00f6rs oftast d\u00e4r en redan befintlig tidigare lagd nefrostomi finns inlagd via huden. Pyelografin g\u00f6rs d\u00e5 f\u00f6r kontroll av ev. behandling eller om avfl\u00f6deshindret (oftast stenar)<\/span> f\u00f6rsvunnit s\u00e5 det \u00e5ter \u00e4r fritt urinfl\u00f6de ner till urinbl\u00e5san.
\nDet \u00e4r mer s\u00e4llan man punkterar njuren enbart i syfte att g\u00f6ra en pyelografi utan att samtidigt l\u00e4gga ett avlastande dr\u00e4nage.<\/p>\n

\"Retrograd<\/a>
Retrograd pyelografi<\/figcaption><\/figure>\n

Retrograd pyelografi<\/span> \u00e4r d\u00e5 kontrastmedel injiceras via en kateter som l\u00e4ggs upp via urinr\u00f6ret<\/span> till njurb\u00e4ckenet f\u00f6r att mer noggrant kartl\u00e4gga ev. patologi inom urinv\u00e4garna s\u00e5 som tum\u00f6rer,\u00a0 utan att beh\u00f6va sticka in ett dr\u00e4n genom huden s\u00e5 som sker vid antegrad pyelografi.
\nDenna kateter l\u00e4gges in via ett cystoskop p\u00e5 urologmottagning eller v\u00e5rdavdelning.
\nBildtagningen efter den retrograda pyelografin g\u00f6res sedan p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen d\u00e5 kontrast injiceras genom lagd kateter via urinr\u00f6ret.<\/p>\n

Dessa unders\u00f6kningar tar 20-30 minuter<\/span>.
\nEn radiolog<\/span> (l\u00e4kare)<\/span> genomf\u00f6r denna typ av unders\u00f6kning.<\/p>\n

Ureterstent<\/strong><\/p>\n

Inl\u00e4ggningen av ureterstentet (JJ-splint)<\/span> g\u00f6res genom en redan befintlig nefrostomi<\/span>.
\nStentet f\u00f6rs p\u00e5 plats in via befintlig kanal (nefrostomin)<\/span> till njurb\u00e4ckenet och ner genom hela urinledarens l\u00e4ngd. Man placerar den proximala \u00e4nden av splinten i njurb\u00e4ckenet medan den distala \u00e4nden p\u00e5 ureterstentet ligger ner i urinbl\u00e5san. Ureterstentet fixeras av att de b\u00e5da \u00e4ndarna p\u00e5 stentet ser ut som en grisknorr (pigtail)<\/span> vilket minskar risken f\u00f6r att\u00a0 hela stentet ska glida fram och tillbaka i urinledare. Framf\u00f6r allt vill man inte att stentet ska glida ner i sin helhet till urinbl\u00e5san genom de peristaltiska r\u00f6relser urinledaren g\u00f6r n\u00e4r urin i normala fallet pressas ner till urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Ibland v\u00e4ljer man att l\u00e4mna kvar dr\u00e4naget st\u00e4ngd h\u00e4ngande p\u00e5 utsidan av kroppen n\u00e5gon dag extra f\u00f6r att kontrollerar att ureterstentet fungerar som t\u00e4nkt. Detta f\u00f6r att slippa sticka om patienten om stentet mot f\u00f6rmodan inte fungerar.<\/p>\n

Denna unders\u00f6kningar tar 40-80 minuter<\/span> beroende p\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att passera ett hinder i urinledare med kateter och sedan ureterstentet.
\nEn radiolog<\/span> g\u00f6r detta ingrepp.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n

Inga f\u00f6rberedelser kr\u00e4vs om unders\u00f6kningen enbart g\u00e4ller pyelografi<\/span> med befintligt dr\u00e4n.
\nOm det g\u00e4ller byte<\/span> fr\u00e5n nefrostomi till en intern ureterstent<\/span> (JJ-splint)<\/span>. kr\u00e4vs vissa blodprover, P-PK<\/span>1<\/a><\/sup>Protombinkomplex analyserar blodets f\u00f6rm\u00e5ga att koagulera. V\u00e4rdet f\u00f6r detta prov f\u00e5r man genom kvoten av patientens blod och ett normalt koagulationsv\u00e4rde. referensv\u00e4rde \u00e4r 0,9-1,2. H\u00f6ga v\u00e4rden f\u00e5s vid brist p\u00e5 koagulationsfaktorer, K-vitaminbrist, leverskada samt vid Waran-behandling d\u00e4r den terapeutiska v\u00e4rde d\u00e5 ska ligga mellan 2,0-3,0. Heparin har i normala doser ingen st\u00f6rre p\u00e5verkan p\u00e5 INR-v\u00e4rdet. Provtagning i hepariniserad infart kan d\u00e4remot ge mycket h\u00f6ga v\u00e4rden. Vid mycket h\u00f6ga P-PK-v\u00e4rden (>5,0-6,0)<\/span> av Waran-behandling kan man ge Konakion<\/em> f\u00f6r att motverka den \u00f6kade bl\u00f6dningsrisken.<\/span><\/span>, HB<\/span>2<\/a><\/sup>Hemoglobin finns normalt som molekyler inne i de r\u00f6da blodkropparna. Referensv\u00e4rde \u00e4r ca 117-153g\/l men referensomr\u00e5det varierar mellan k\u00f6nen. H\u00f6gt Hb kan bero p\u00e5 intorkning, v\u00e4tskef\u00f6rlust, polycytemi, mm. L\u00e5gt v\u00e4rde (anemi)<\/span> kan bero p\u00e5 blodf\u00f6rlust, j\u00e4rnbrist, B12<\/sup>-brist, hemolys, mm.<\/span><\/span>, B-TRC<\/span> (Trombocyter)<\/span>3<\/a><\/sup>Trombocyter bildas i benm\u00e4rgen ”lever” i ca. 8 dagar. Trombocyter aggregerar vid k\u00e4rlskada och bildar en plugg. P\u00e5verkar \u00e4ven koagulationsmekanismer, proteiner, i blodet som bildar fibrin. Referensv\u00e4rde ca. 165-387×109<\/sup>\/l. H\u00f6ga v\u00e4rden (trombocytos)<\/span> kan bero p\u00e5 akuta bl\u00f6dningar d\u00e5 benm\u00e4rg sl\u00e4pper ut stora m\u00e4ngder trombocyter. L\u00e5gt v\u00e4rde (trombocytopeni)<\/span> kan bero p\u00e5 nedsatt funktion av benm\u00e4rgen, cancer, njursvikt, mm.<\/span><\/span> och bastest<\/span> samt fasta<\/span> inf\u00f6r ingreppet n\u00e5gra timmar. Patienten ska \u00e4ven ha en s\u00e4ngplats p\u00e5 sjukhuset inf\u00f6r samt efter detta ingrep.<\/p>\n

Efterv\u00e5rd<\/strong><\/p>\n

G\u00f6rs enbart en diagnostik<\/span> med att spruta kontrast genom befintlig nefrostomidr\u00e4nage kr\u00e4vs ingen efterv\u00e5rd<\/span>.
\nByta av befintlig nefrostomi till ureterstent<\/span> kr\u00e4ver n\u00e5gon timmes (1-2 tim)<\/span> efterv\u00e5rd<\/span> i form av fasta<\/span>, kontroller<\/span> (blodtryck, puls, etc.)<\/span> samt ev. s\u00e4ngl\u00e4ge<\/span> p\u00e5 en v\u00e5rdavdelning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pyelografi \u00e4r en unders\u00f6kning av passage fr\u00e5n njurb\u00e4cken via urinledare ner i urinbl\u00e5san genom att kontrastmedel tillf\u00f6res njurarna via en utifr\u00e5n genom huden lagd kateter<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5192","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5192","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5192"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5192\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5192"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}